Ingen frihet och jämlikhet från höger
I Syre den 14 augusti skriver Magnus Brohult på Under ytan om behovet av att ta det allvarliga på allvar. I sakfrågan om att det gäller att gå på djupet i frågor kring rasism, tiggeri och så vidare är jag helt enig.
Men han menar att den konservativa ideologin kan vara till hjälp här och skriver: ”Ända sedan konservatismen ställdes mot den franska revolutionens rättsövergrepp och hänsynslöshet mot fångar har den tagit fasta på försvaret av mänskliga rättigheter.”
Tyvärr är det inte en siffra rätt i ett sådant påstående. Om vi tittar på politikens historia kan vi bland annat notera: De politiska ideologierna uppstod alla med bakgrund i ställningstagandet för eller emot den franska revolutionen. Först ut på banan var liberaler som stödde den och de konservativa som var emot den. Följaktligen var de konservativa med sin sociala bas i rojalister, adel och prästerskap emot upplysningens idéer om frihet, jämlikhet och broderskap. Konservatismen/högern önskade sig l’ancien régime tillbaka. Och den stod knappast för frihet och jämlikhet utan för slaveri, godtycke med mera.
”Mänskliga rättigheter” formulerades först som begrepp i mitten av 1700-talet av filosofer som förfäktade naturrättsliga och frihetliga idéer. Men begreppet blev allmängods först efter andra världskriget och FNs välkända deklaration om vad dessa innefattade. De som läser igenom vad dessa innehåller ser nog ganska snabbt att de har mycket lite gemensamt med det som den politiska högern och den konservativa ideologin har stått, och står för. Det är den borgerliga och den socialistiska vänstern som gått i bräschen för dem.
Läs också artikeln av Magnus Brohult som Göran Dahl svarar på: http://arkiv.tidningensyre.se/konservativ-ideologi-har-humana-rotter/