Arkiv för tidningensyre.se

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Situationen i Ukraina utnyttjas av politiker och debattörer som vill finna argument för Natomedlemskap, mer pengar till försvaret och rent av kärnvapeen. Men i själva verket överlämnade Ukrainas korrumperade politiska elit Krim mer eller mindre frivilligt, skriver Linus Valtersson i veckans Under ytan.

Genom historien har invandrare ofta valt att bosätta sig bland landsmän, vilket har varit till fördel för dem. Syrien- Eritrea-, Polen- och Somaliatowns skulle ge en mer gynnsam socioekonomisk utveckling för de berörda och därmed minska segregationen, skriver Harald Enoksson på veckans Under ytan.

Bristen på respekt för andra varelsers egenvärde, lidandeförmåga och rätt att leva fritt bidrar till den ekologiska och ekonomiska kris som drabbar världens mänskliga underklass – till största delen kvinnor och yngre, skriver Lisa Gålmark på veckans Under ytan.

Försvarsdepartementet framställer värdlandsavtalet med Nato som en rent teknisk fråga, när det i själva verket handlar om mycket mer djupgående saker, skriver Stina Oscarson på Under ytan. Hon menar att ett svenskt närmande till Nato bara skulle öka polariseringen, och att militär upprustning inte är vad som behövs.

Ett fritt och solidariskt samhälle där vi tar hand om jorden och varandra, hur ska vi nå dit? Dagens politiska partier har fastnat i gamla system som inte fungerar, menar Birger Schlaug. I veckans Under ytan föreslår han nya vägar mot en värld som funkar.

Vi behöver företag som arbetar för samhällets bästa, inte för att maximera sin egen ekonomiska vinst, skriver Håkan Björk på Under ytan. Dessa företag kan mycket väl sträva för att gå med vinst, menar han, men vinsten ska gå tillbaka till företaget som ska använda den för att göra mer social nytta.

Hampa är en växt som har funnits med mänskligheten genom hela historien – tills en amerikansk lag nästan stoppade användningen i Europa och Nordamerika. I veckans Under ytan skriver Mari Elfving om vilken roll hampan skulle kunna spela för en hållbar framtid i dag.

Medierna behandlar våldsbrott på helt olika sätt beroende på vem som blir utsatt. Unga män från förorten väcker inget intresse som brottsoffer, bara som förövare. Och när ”nyheten” att media hade mörkat unga sexbrottslingars etniska ursprung visade sig vara ren spekulation – då blev det tyst, skriver Karen Austin på veckans Under ytan.

En basinkomst kan utformas på många sätt, ligga på väldigt olika nivåer och ersätta olika stor del av dagens trygghetssystem. Krister Segergren och Susanne Fladén presenterar på Under Ytan en variant av negativ inkomstskatt som de skulle vilja se.

När det kommer till ägande, prissättning och marknader har många miljöengagerade sina blinda fläckar, skriver Mattias Svensson.

Mellan 1930-talets nazism och nutida ideologiskt näraliggande rörelser går obrutna linjer. Historikern Heléne Lööw gör en grundlig genomgång av den ideologiska bakgrunden till dagens nazistiska strömningar.

Det är lätt att vara efterklok när det gäller krigen i Syrien, Irak och Afghanistan. Men Sverige kan göra mycket för att förhindra nya krig. Det viktiga är att inte bara se bistånd som fattigdomsbekämpning och utrikespolitik som ett sätt att föra fram svenska intressen, skriver Martin Jordö på Under ytan.

Gör Miljöpartiet rimliga kompromisser eller säljer de ut grön politik? Per Gahrton ger slutreplik i debatten med Birger Schlaug om den gröna politikens förutsättningar.

Gör Miljöpartiet rimliga kompromisser eller säljer de ut grön politik? Birger Schlaug svarar Per Gahrton i en debatt om den gröna politikens förutsättningar.

I december skrev Per Gahrton i Syre om erfarenheterna av gröna partiers regeringsmedverkan och varför det vore förödande för MP att hoppa av regeringen. Birger Schlaug undrar i sitt svar till Per Gahrton om det är makt att administrera sådant som en anser leder åt fel håll. Här kommer Per Gahrtons replik.

Birger Schlaug reagerar på Per Gahrtons försvar av Miljöpartiet och deras regeringspolitik på Under ytan. Är det makt att administrera sådant som man anser leder åt fel håll? I politiken måste man våga driva det man tror på och man måste våga förlora, skriver han.

I Under ytan resonerar Per Gahrton om Miljöpartiets regeringsmedverkan. Han ger 10 råd till gröna partier som är på väg att sätta sig i en regering.

Enligt EUs tillväxtstrategi är ekonomisk tillväxt enda sättet för oss att finansiera vår livsstil. Samtidigt leder jakten på tillväxt till förödande utsläpp och annan miljöförstöring. Robert Höglund har pratat med en forskare och en ekonom som har undersökt frågan om hur samhället kan klara en minskad tillväxt – eller ingen alls.

I dag, den 16 november, kommer Christian Felber, aktivist, akademiker och dansare, till Sverige. Efter att funderat över hur ekonomin kan bli ett medel istället för ett mål tog han fram den ekonomiska modellen Economy for the Common Good. På veckans Under ytan reflekterar Maria Mutt över Felbers modell.

2005 flyttar jag till Skåne och köper ett gammelhus. Vi tar en hantverkare till hjälp, noggrann, pålitlig och genomskånsk. Hen vet att jag har varit politiskt aktiv och vill få igång en diskussion. Snart kommer det fram vilka feta bidrag jag har medverkat till att ge invandrarna.

Tömda köksskåp. Fullt med lådor i hallen. Påsar, travar, högar: vi ska flytta. Inget konstigt med det – vi har blivit sambo och vill skaffa ett nytt hem, där vi startar en gemensam historia, och om några veckor går flytten. Men det är mer än en flytt till nytt hem. Det är en flytt från stad till land. Vi byter identiteten göteborgare mot Ramhultabor. Vi gör tvära kast i vår livsstil och ger oss ut på vischan, mitt i livet.

Under mer än 200 år har den alliansfria utrikes- och säkerhetspolitiken medverkat till att hålla Sverige utanför krig. Detta under drastiskt skiftande förhållanden i omvärlden. Den långa fredsperioden är unik för vårt land och något vi kan vara stolta över.

Nyligen röstade Centerpartiet för att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap på sin stämma i Falun. Beslutet är kulmen på en lång utveckling inom den svenska säkerhetspolitiska debatten.

För nu 48 år sedan, 1967, kom Elise, det riktiga livet. En mycket uppmärksammad bok av Claire Etcherelli om arbetet på en bilfabrik i Paris, rasism och politisk aktivism i Frankrike vid den tiden. I en efterskrift intervjuas Etcherelli av Simone de Beauvoir och får då frågor om bland annat vad som behöver ske för att samhället skall bli bättre och för att människor skall få ett värdigare liv.

Lördagen den 15 augusti i år tog sig 1 500 människor till Garzweilergruvan i sydvästra Tyskland, Europas största källa till koldioxidutsläpp, i en aktion kallad Ende Gelände – hit men inte längre.

Hösten 1956 slog den sovjetiska armén ner det ungerska upproret mot kommunistpartiets diktatur. Elvaårige László Gönczi och hans familj blev tvungna att fly, liksom miljoner människor i dag. Här berättar han om sin farofyllda resa från Ungern till Medelpad.

Onsdagen den 3 juli 2013 drar ett regnväder in över Sverige. Det kommer västerifrån. Det är Moderaternas dag i Almedalen. På serveringarna samtalas om att Muhammad Mursi just tvingats bort från presidentposten. Och om Gustav Fridolins tal kvällen innan. Han avslutade sitt tal med att citera Ellen Key om vikten av att brinna för sin uppgift.

För fyra veckor sen röstade Amnesty International igenom ett policyförslag till stöd för avkriminalisering av sexarbete. Sedan dess har Amnesty anklagats för att vara styrt av sexindustrin, vilja avkriminalisera hallickar och vara naiva gällande människohandel.

Under 80-talets Ebbe Carlsson-affär (Ebbe Carlsson hade etablerat sig som privatspanare i sökandet efter Olof Palmes mördare och därför importerat olaglig spaningsutrustning) publicerade SvD på kultursidan en artikel som utmålade homosexuella som potentiella landsförrädare.

Alla måste vi äta, det är en sak som förenar alla levande varelser. För människosläktets del har världen på bara hundra år i princip ställt om från små familjejordbruk till ett globaliserat industrijordbruk. Många hävdar att det är det som är den ”gröna revolutionen”.

Jag uppfattar mig själv som grön med starkt röda inslag. Eller tvärtom. Men ekologisk medvetenhet och socialistisk ideologi utgör knappast ett långt och lyckligt äktenskap. Tänk bara på hur lite miljön värdesattes i till exempel DDR och i Sovjetunionen, hur miljö och natur i kommunistiska och socialistiska partier sågs som resurser att utnyttja utan tanke på konsekvenser på vägen till paradiset.

Den 30 juni i år stod Världsbankens chef Jim Yong Kim och skakade hand med Guy Ryder, generaldirektören för den internationella arbetarorganisationen ILO. Anledningen till detta handslag var både överraskande och oerhört glädjande, men gick säkerligen de flesta förbi.
Särskilt ett år som detta, då flera avgörande beslut för det internationella utvecklingssamarbetets framtid pockar på uppmärksamheten hos politiker och media.

Vardagslevandet i löneslaveriets samhälle är systembundet och därmed främmande för oss. Löneslaveriets diskurs tillåter inte att vi är individuella och särskilda. Det fångas i det vardagliga språkbruket av att många har för vana att säga ”man” och inte ”jag”.

Det gemensamma kan beskrivas som kollektivt ägande, bortom staten. Ett ägande där deltagande är fritt och frivilligt, där processen är öppen, och där resultatet är tillgängligt för alla. I veckans Under ytan beskriver Erik Persson och David Johansson detta tredje alternativ – mellan det offentliga och privata.

Barn som blivit till genom surrogatmoderskap finns och blir fler och fler. I veckans Under ytan skriver Barbro Westerholm om varför hon efter att ha djupdykt i den kunskap som finns i länder där surrogatmoderskap är tillåtet har svängt från nej till ja i frågan.

Eftersom vår ekonomi är dopad av arbetstvång måste bas­inkomsten fasas in långsamt. På veckans Under ytan föreslår Harald Enoksson att vi som ett första steg ska ta bort den övre åldersgränsen för barnbidraget.

Susanne Ekelin från Positiva Pengar svarar Ulf Bodach Söderström i debatten om pengar, banker och hur systemet kan förbättras.

 

Ulf Bodach Söderström svarar Susanne Ekelin från Positiva Pengar i debatten om pengar, banker och hur systemet kan förbättras.

”De flesta vet att det är förbjudet för alla utom Riksbanken att trycka sedlar och mynt, och det är lätt att ta för givet att detsamma gäller för de pengar vi har på våra bankkonton. För visst vore det väl märkligt om det var så att pengar på konton i själva verket uppstår ur skuldrelationen mellan en bank och en låntagare, och att pengar lånas in i existens till priset av ränta för att försvinna i samma stund som ”lånet” betalas tillbaka?” skriver Susanne Ekelin från Positiva Pengar.

När våra politiska ledare i dag talar om lagliga vägar in i Europa kan man tro att det är något svårt och avlägset. Men det fanns lagliga vägar tills politikerna avsiktligt tog bort dem, skriver Sanna Vestin.

Den som blir sjuk riskerar att bli utsatt för missunnsamhet och misstänkliggörande. När en sjuk människa ska tillbaka till arbetslivet finns inte de rättigheter som andra har. Låt oss ändra på det, skriver Monica Armini.

Bankerna tar en risk när de lånar ut pengar, en risk som inte bara omfattar dem själva utan oss alla. I veckans Under ytan skriver Ulf Bodach Söderström att vi behöver diskutera finanssektorns sårbarhet. Samtidigt förklarar han varför påståendet att bankerna skapar pengar ”ur ingenting” är fel fokus för diskussionen.

Lögnerna som spreds av kärnkraftsindustrin och myndigheterna i Pennsylvania efter härdsmältan i kärnkraftverket Three Miles Island 1979 har sedan dess fortsatt att spridas om Tjernobyl, Fukushima och alla andra olyckor på kärnkraftverk. Det skriver Eia Liljegren Palmær inför Tjernobyldagen den 26 april.

Europeiska Centralbanken försöker lösa den ekonomiska krisen i EU genom att pumpa in pengar i finansmarknaderna. Det är ineffektivt, menar Guy Standing. Han anser att försök med basinkomst skulle ha bättre effekt – och lösa andra problem samtidigt.

Miljöpartiet genomgick en kris inför valet 2002, då de nästan hamnade under riksdagsgränsen, vilket de löste genom att gå ifrån sin grundläggande ideologi, skriver Birger Schlaug.

Tord Björk var med när Miljöpartiet föddes ur miljörörelsen och fredsrörelsen. Här ger han sin syn på vad som hände – och berättar varför han valde folkrörelserna istället för partipolitiken.