Paternalism skapar inte tillit
Syftet är oklart när nio socialdemokrater och akademiker föreslår samhällstjänst för alla mellan 18 och 24 år. Tydligen hoppas de att tvångskommenderingen ska ge tillit och forma ansvarsfulla medborgare. Men att frihetsberöva människor för deras eget bästa är att ta ansvaret ifrån dem, skriver Lennart Fernström.
Att makt lätt stiger makthavare åt huvudet så att de börjar styra allt möjligt som de inte borde lägga sig i, det vet vi. Att vänstern har en tro på den goda staten som ska leda de mindre vetande medborgarna rätt, det vet vi också. Därför finns det en logik när nio företrädare för olika delar av socialdemokratin, LO och akademin på DN utspel (aka DN debatt) för fram att en samhällsplikt borde införas för alla mellan 18 och 24 år. Men att allt fler, bara några år efter att värnplikten avskaffades, på nytt vill införa statligt tvångsarbete är ändå en oroande tendens.
Hela artikeln är ytterst otydlig med vad syftet egentligen är. Men helt klart finns en längtan efter att den goda staten ska forma goda medborgare. Förr hette det att lumpen gjorde män av pojkar. Artikelförfattarna hyllar också de gamla idealen och skriver:
”Den gamla värnplikten hade bland annat den effekten att män (det var länge bara män) i den ålder då de ska göra sitt inträde i vuxenlivet fick tillfälle att i studier och arbete umgås med personer från helt annan social bakgrund. Den bidrog till mognad och gemensamt ansvar. (….) Minskad social tillit är en alarmerande signal. Särskilt om detta är början på ett trendbrott. Det finns självfallet ingen enkel universalmedicin för att motverka en sådan utveckling. Vi vill emellertid lyfta fram en möjlig politisk åtgärd, nämligen att införa en medborgartjänst. Vi anser att vi behöver stärka de gemensamma samhälls-
arenorna där grupper och individer med olika bakgrund kan mötas.”
Goda ambitioner kan tyckas, men för det första är detta en skönmålning som heter duga. Mig veterligen finns det inga studier som visar att män födda på 60-talet och tidigare blev mer mogna och ansvarstagande än kvinnorna i samma generationer. Eller att de män som under 90- och 00-talet gjorde lumpen mognade mer än övriga män under samma period.
Men framför allt så är det aldrig rätt att frihetsberöva folk och sätta dem i tvångsarbete bara för att staten har en idé om vad som ska göra dem till goda medborgare. Inte heller finns det någon grund för att tro att det skulle fungera. Du uppnår inte tillit genom tvång. Du får inte ansvarstagande medborgare genom att ta ifrån dem deras eget ansvar.
Idén att tvinga folk till något för deras egen skull känner vi igen från arbetslinjen. Ingen mår bra av att gå arbetslös, så för deras egen skull måste vi tvinga in de arbetslösa i en massa meningslösa sysselsättningsåtgärder, heter det. Varför de nu skulle behöva tvingas om de själva mår bra av åtgärderna?
Nu hävdar visserligen artikelförfattarna ”att det ska röra sig om samhällsviktiga insatser som inte kan lösas tillfredsställande på annat sätt.” Vilka samhällsviktiga insatser som inte går att lösa på annat sätt är ytterst oklart. Branden i Västmanland sommaren 2014 nämns, liksom stormar, översvämningar, klimatpåfrestningar, olika slags miljöhot, störningar i el-, energi- och vattenförsörjningen samt kollapsade IT- och kommunikationssystem.
På vilket sätt det skulle vara effektivare att ha några 100 000 korttidsutbildade amatörer springande i brinnande skogar, lagande kollapsad el-, IT- och vattenförsörjning än proffs är svårt att förstå. Risken för än större katastrofer torde vara uppenbar med en sådan lösning. Att bygga en organisation där över 100 000 per år ska utbildas och sedan ingå i någon slags beredskapsorganisation kostar enorma summor. Vore det då inte bättre att minska ner antalet till några procent frivilliga som mot ordentligt betalt utbildades till riktiga proffs?
Världen och de system vi gjort oss beroende av blir alltmer komplicerade, att satsa på kvantitet som bygger på tvång istället för ett kvalitativt civilförsvar som bygger på professionalitet och fri vilja är väldigt mycket som att backa in i framtiden.
