Mystisk massdöd i Stilla havet

Kusten vid Caleta Buena i södra Chile blev gravplats för 337 sejvalar förra våren. Enligt forskarna är det en av de största kända händelserna med strandade valar. Foto: Vreni Haussermann/Huinay Scientific Center via AP/TT.

De 337 döda valarna längs den sydligaste delen av Chiles kust är det största fyndet av sitt slag som gjorts i vår tid.

– Det var en apokalyptisk syn. Vi hade aldrig sett något liknande, sade chefsforskare Vreni Häussermann till nyhetsbyrån AFP.

Det började med en upptäckt av drygt 30 valar i april. Forskarna kunde konstatera att valarna inte utsatts för mänsklig påverkan och att det av storleken att döma rörde sig om den utrotningshotade arten sejval, som det i dag finns omkring 50 000 individer av i världen. Genom en flygexpedition i juni hittade man sedan de 337 valarna som skapade rubriker runtom i världen.

Vreni Häussermann, havsbiolog och chefsforskare på fältstationen Huinay, Chile. Foto: Privat

Det har dock varit svårt för forskarna att fastställa en dödsorsak. Området där valarna hittades var mycket svåråtkomligt och kropparna var redan i ett stadium av förruttnelse som försvårar analysen. Men två teorier har presenterats av myndigheterna: att valarna tagit sig in i det fjordliknande kustområdet Golfo de Penas i jakt på mat och därefter tappat orienteringen bland alla öar och kanaler, eller att de förgiftats via en kraftig algblomning. Rapporter har visat på förekomsten av algblomning och biogifter i området, men det i sig räcker inte som bevis.

– Röd algblomning är en möjlig hypotes, men först måste man kunna avfärda de andra möjligheterna på ett tillfredsställande sätt, sade Carolina Simon Gutstein, en av forskarna som gjort upptäckten, till BBC.

Mer än så vill forskarlaget inte uttala sig i media om närmare förklaringar till dödsorsaken. Resultaten av deras prover, foton och satellitbilder kommer först att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Kraftig algblomning

Men det rekordstora fyndet verkar inte vara ett isolerat problem. Sjöstjärnor, bläckfiskar, sjöfåglar och valar är exempel på djur som dött i stort antal de senaste månaderna, alla längs Stilla havskusten från Chile i syd till Alaska i norr.

Längs Alaskas kust strandade 30 valar mellan maj och augusti förra året. Elva av dem var fenvalar, alltså av samma familj som fynden i Chile. Enligt USAs forskningscenter NOAA (National Oceanic and Atmospheric Agency), är den mest troliga teorin att det är en ovanligt kraftig skadlig algblomning som har orsakat dödsfallen. De utreder nu närmare för att kunna hitta vetenskapliga belägg för detta.

Anna Godhe, expert på växtplanktonekologi på Göteborgs universitet. Foto: Privat

Anna Godhe är expert på växtplanktonekologi på Göteborgs universitet och har precis kommit hem efter fyra månaders forskningsarbete i Seattle i USA.

– Det har pratats mycket i media där om algblomningen, El Niño och klimatförändringarna. Algblomning har ju alltid förekommit, men det exceptionella är att det har pågått kontinuerligt under så många månader, säger hon.

Hela fiskesektorn har varit stängd under de månader hon varit där och det har haft en stor inverkan både ekonomiskt och kulturellt.

– De brukar äta mycket fisk där och en speciell krabba som är lika populär som västkusträkan. Men den har inte gått att äta under hela den tid jag varit där.

I Alaskas huvudstad Anchorage har Bird Treatment and Learning Center behandlat och släppt ut hundratals sillgrisslor som hittats utmärglade av svält. Foto: Dan Joling/AP Photo/TT.

Förstärks i näringskedjan

Algblomning är inget ovanligt fenomen i Stilla havet. Men den nuvarande algblomningen startade redan i maj förra året och är den största på 15 år. Giftnivåerna är också de högsta som någonsin uppmätts.

– Det handlar om en grupp giftiga alger, i detta fall kiselalger, som släpper ut ett gift som kallas domsyra. Detta får en förstärkning genom hela näringskedjan. De djur som äter planktonen blir lite giftiga, och de som i sin tur äter mycket av dessa djur blir ännu lite giftigare, säger Anna Godhe.

Att algblomningen också har en koppling till El Niño är tydligt, både vid USAs västkust och i Indien, där Anna Godhe också forskat.

– Fytoplankton tycker om när vattnet blir varmare och framförallt när det skapas en stratifiering med varmare vatten vid ytan. Det blir som ett ordentligt lock och då sedimenteras de inte, förklarar hon

Men händelsen med de döda valarna förbryllar ändå forskarna. Kate Wynne, professor och specialist på marina däggdjur på University of Alaska Fairbanks, skriver på universitetets hemsida att ”De verkar alla ha dött vid ungefär samma tid. Och det konstiga är att de alla är av samma ras, med undantag för en död knölval, som hittades på ett annat ställe. Så en del av mysteriet är: varför just fenvalar? Varför inte deras byte? Och varför finns det inga andra konsumenter i systemet som visar upp massdöd på detta sätt?”

Krävs större perspektiv

Frågorna är många, och när det gäller marina däggdjur är det många gånger så att man inte får några tillfredsställande svar. Frida Bengtsson är ansvarig för havsmiljöfrågor på Greenpeace och menar att det handlar om så komplexa frågor att forskarna måste ta ett större grepp.

Frida Bengtsson, ansvarig för havsmiljöfrågor på Greenpeace. Foto: Greenpeace.

– Att valar strandar har ju hänt många gånger förut, men jag tror att man har börjat se lite mer bakomliggande faktorer nu. Hur havet påverkats av människor på olika sätt, till exempel via utsläpp och ljud som kan störa olika valar. Och just nu pågår det ju en stark El Niño i Stilla havet, som påverkar strömmar, vattentemperatur och tillgång på plankton och fisk. Så det är ett väldigt komplext ekosystem.

Hon menar att det därför skulle behövas ett mer övergripande samarbete mellan olika forskningsfält.

– Man måste se det ur ett större perspektiv och lägga ihop pusslet. Man behöver många olika forskningsområden för att kunna se exakt vad som hände i ett specifikt område och få det klarlagt.

Myndigheterna i Alaska efterfrågar mer forskning om vad som kan ha orsakat att tusentals sillgrisslor har hittats döda på stränderna under de senaste månaderna. Foto: Mark Thiessen/AP Photo/TT.

Klimatförändringar

Ett annat exempel på en art som massdött på ett och samma ställe kom i mitten av januari. Då hittades 10 000-tals döda bläckfiskar längs stränderna på ön Santa Maria i Chile. Forskarna har ännu inte konstaterat orsaken, men utesluter inte vare sig förorening, varmare vattentemperatur eller syrebrist i vattnet. Ön ligger ungefär 500 km norr om ön Chiloé, där myndigheterna nu varnar för Marea roja – samma typ av algblomning som längs USAs västkust och som visar sig som ett rödbrunt täcke på vattnet.

Även sjöfåglar har uppvisat massdöd. Uppemot 100 000 döda sillgrisslor har flutit i land längs kusten i Alaska sedan i somras. Forskare menar att de har svultit ihjäl och även det anses kopplat till El Niño. Genom ändrade vindströmmar har fåglarna förts långt utanför sitt naturliga habitat, och dessutom har fisken de äter minskat i omfång på grund av det ovanligt varma vattnet, som gör att fisken dör ut eller flyr till kallare vatten.

I amerikansk media har det talats mycket om kopplingar till klimatförändringarna som värmer upp havet, något som Anna Godhe inte utesluter.

– Men det är för tidigt att säga. Forskare vill ju ha experimentella belägg eller tydlig statistik. Men visst förändrar en permanent uppvärmning alla varelsers förutsättningar. Antingen anpassar de sig eller så flyttar de sin gräns norrut (på norra halvklotet, söderut på södra halvklotet) eller dör ut.

Forskarlaget finns finansiering av National Geographics i utbyte mot rätten för första publiceringen i tidskriften, något som kritiseras från myndigheterna. Foto: Vreni Haussermann/Huinay Scientific Center via AP/TT.

Fyndet hemlighölls i flera månader

Historien om valarna i Chile har ytterligare en dimension. Fyndet gjordes i juni, men det dröjde flera månader innan myndigheterna fick reda på den verkliga omfattningen. Ett medvetet val av forskarlaget som lovat tidningen National Geographic en exklusiv första publicering.

I april gjordes ett första fynd på drygt 30 valar. Detta anmäldes och utreddes av experter från såväl chilenska myndigheter och ideella organisationer som WWF. Chefsforskaren Vreni Häussermann hade sina misstankar och ville undersöka området bättre, men fick nej från myndigheterna på grund av svåra väderförhållanden. Istället fick forskarlaget finansiering av National Geographic Society (Waitt Grants Program) till en flyg-
expedition över det 500 kilometer långa området mellan Golfo de penas och Puerto Natales. Denna gjordes i juni och man upptäckte då de 337 döda valarna, troligen även dessa av den utrotningshotade arten sejval.

Kritik från flera håll

Myndigheterna fick dock inte veta något om detta förrän i slutet av november, då en av forskarna valde att bryta tystnaden och gå ut med uppgifterna. Det visade sig att forskarlaget medvetet undanhållit information från myndigheterna då de lovat National Geografic att få vara först med publiceringen. Kritiken kom nu från flera håll.

– Det är ett allvarligt etiskt brott att medvetet inte ha lämnat in uppgifter till myndigheterna, sade Oceanografen och valexperten Susannah Buchan till nyhetsbyrån EFE.

Landets veterinärorganisation för vilda djur, Asociación de Médicos Veterinarios de Fauna Silvestre de Chile, skrev på sin hemsida att undanhållandet av information hade skapat en månadslång försening i fältarbetet. Dessutom konstaterade man att det också var en hälsofråga, då den mest troliga orsaken är giftig algblomning, vilket också är skadligt för människor.

Inget hot för allmänheten

Den ansvariga forskaren, Vreni Häussermann, förklarade senare sitt handlande i den Chilenska tidningen El Mercurio.

– Det var inte ett lätt beslut att ta, då det innebar att vi inte kunde dela datan med andra forskare, men det var det enda sättet att få finansiering.

Hon förklarade även att de inte haft tillgång till någon särskild information om algblomningen utöver den som myndigheterna redan hade och att det därför inte utgjorde något hälso-
hot mot allmänheten.

År 2012 dog tusentals delfiner längs Perus kust. Orsaken var sannolikt svält. Foto: Nestor Salvatierra/AP Photo/TT.

Fakta: Andra massdöenden den senaste tiden

Sköldpaddor i Indien: 300 sköldpaddor hittades längs kusten i Odisha i Indien den 17 januari. Fyndet beskrivs som mycket ovanligt och orsaken är ännu okänd. De kan ha blivit träffade av trålare som fiskade olagligt i området.

18 delfiner hittades döda i december längs Perus kust.

Sjöstjärnor i USA: Tiotusentals sjösjärnor spolades upp på stranden i Port St Joe i Florida i slutet av januari. Längs västkusten har miljontals sjöstjärnor dött sedan 2013. Orsaken tros vara en kombination av ett virus och varmt vatten. Även tidigare El Niño-år har massdöd kunnat registreras.

Sälar, delfiner, pelikaner i Peru: I december hittades 30 sälar, 18 delfiner och ett antal pelikaner längs kusten i Peru. Den troliga orsaken anses vara svält.

Gråvalar i Mexiko: Sju unga gråvalar hittas längs den mexikanska kusten. Forskarna menar att dödsorsaken var naturlig, då ungarna vid en viss tidpunkt lämnas av mamman, och i vissa fall inte klarar att hitta tillräckligt med föda själva.

Grindvalar i Indien: Minst 45 grindvalar dog i mitten av januari efter att en grupp på 81 djur strandat i Tamil Nadu i Indien. Onormal undervattensaktivitet som jordskalv tros vara orsaken.

Kaskelotvalar i Tyskland och Holland: 12 kaskelotvalar hittades döda längs stränder i Tyskland och Holland under januari. Ytterligare fem hittades längs Englands östkust, och forskare tror att de alla tillhörde samma grupp, som simmat in i Nordsjön av misstag. Vattnet här är mycket grunt och det finns inte tillräckligt med mat för valarna, så en trolig förklaring är att de inte har kunnat orientera sig, och att de inte ätit tillräckligt, vilket leder till både hunger och uttorkning.

30 sälar hittades döda i december längs Perus kust.

Dela artikeln