Finland tänker nytt – provar basinkomst
Medan vi i Sverige mest får höra att basinkomst (en regelbunden villkorslös inkomst i stället för ett bidrag) är en omöjlig dröm, arbetar vårt grannland med att utveckla ett första försök till basinkomst – där har idén politisk majoritet och ett stort stöd hos befolkningen.
Finland har den högsta arbetslösheten på 13 år. Foto: Mariano Mantel/Flickr
Att införa medborgarlön eller basinkomst är något som diskuterats i Finland sedan 1970-talet. Men efter riksdagsvalet i april i år finns en unik möjlighet att genomföra ett försök, eftersom förslaget nu har en politisk majoritet. Av regeringspartierna Centerpartiet, Samlingspartiet och Sannfinländarna, är det största, Centern, för basinkomst och partiet kan med hjälp av oppositionspartier som Gröna förbundet, Vänsterförbundet och Socialdemokraterna driva igenom ett första försök till basinkomst för personer med låg inkomst.
Ekonomiskt befinner sig Finland i en negativ utveckling, med den högsta arbetslösheten på 13 år (12 procent) och ingen ljusning i sikte. Statsminister Juha Sipilä (C) beskriver i sitt regeringsprogram en besvärlig situation, där den finska konkurrenskraften är 10–15 procent lägre än i länder med motsvarande förutsättningar. Arbetsmarknaden och det sociala trygghetssystemet behöver reformeras och Sipilä efterlyser innovationer. ”Stelheten i systemen hämmar företagande och kreativitet och minskar människornas företagsamhet och deltagande”, som statsministern formulerar det i programmet.
Provas i vissa regioner
Att göra försök med basinkomst, där människor i stället för bidrag får en summa pengar varje månad, utan att behöva bevisa att de inte arbetar, är en del av reformeringsprogrammet. Till en början ska basinkomsten införas i vissa regioner som pilotprojekt. Ännu är inga riktlinjer utstakade för hur det ska gå till, men det är många som välkomnar försöket.
– Det system vi har för närvarande är passé. Människor som inte har arbete sitter hemma, inaktiva. Vi har myndigheter som kontrollerar så att du absolut inte gör någonting, först då får du socialbidrag. Det är ett dyrt och byråkratiskt system. De som får bidragen måste använda en stor del av sin energi för att vara den person bidragssystemet säger åt dem att vara. För vem är ett sådant förhållningssätt nyttigt?
Det frågar sig Karina Jutila, som är direktör på tankesmedjan e2, som står bakom en enkätundersökning där 1 200 finländare tillfrågades om sina åsikter kring basinkomst.
– En stor majoritet, 79 procent, svarade att de var för en så kallad aktiv basinkomst – alltså där inkomsten ökar för dem som deltar i och gör något positivt för samhället, som att exempelvis hjälpa den äldre befolkningen eller göra något för sitt grannskap, säger Karina Jutila.
Hon kan inte svara på om ett system med basinkomst skulle bli billigare – men förmodligen, eftersom den stora skillnaden blir att man slipper kontrollerandet. I stället kommer en bestämd summa in på före detta bidragstagarens konto varje månad, och om hen skulle få ett deltidsjobb eller vilja starta ett företag så försvinner inte basinkomsten för det.
– Med ett sådant system hjälper vi människor att hjälpa sig själva att förbättra sin egen levnadsstandard samtidigt som de bidrar till andra i sin omgivning. Det handlar inte bara om pengarna, utan kan bli ett mer aktivt sätt att arbeta. Nu är inte förslaget lagt ännu, så vi vet ju inte vad det kommer att föra med sig, men de experiment som gjorts tidigare – som i Kanada på 1970-talet (då varje familj i staden Dauphin fick en summa pengar under fem år, med resultatet att fler unga började studera, reds anm) eller de mikrolån som gått till kvinnor i Indien – har visat att en förutsägbar och regelbunden basinkomst till de vuxna gör att alla i familjen mår bättre. Alkoholproblem minskade, barnen fick bättre mat, människor vågade göra investeringar, starta företag och låta barnen gå längre tid i skolan. Det blev inga stora förändringar, men en positiv trend gick att skönja, säger Karina Jutila.
Synen på människan
Vad gäller det förslag som regeringen ska lägga, hoppas Karina Jutila att det inte bara handlar om något som varar en valperiod, utan längre. För att verkligen testa basinkomsten måste de regioner som deltar kunna mätas mot motsvarande regioner som fortsätter med det gamla systemet.
– Jag är väldigt nyfiken på vad det här kan betyda. Det handlar mycket om hur vi ser på människan. Ser vi negativt på människan, som någon som försöker göra det lätt för sig och dra nytta av alla möjligheter som samhället ger, så behöver hon kontrolleras och med kontrollen visar vi att hon inte är ett viktigt subjekt. Men utgår vi ifrån att människan är ett viktigt subjekt, som använder sitt självbestämmande till att utvecklas och söka sig framåt, tror jag att det bidrar till att hela samhället utvecklas. Sedan handlar basinkomsten inte bara om pengar, det är också en fråga om hur vi använder vår tid, alla de timmar vi har till förfogande varje dag. Jag är mycket intresserad av vad som kommer att hända där, säger Karina Jutila.
Förutsägbarhet
I centrala Finland ligger kommunen Äänekoski, som kan bli aktuell för regeringens experiment med bas-
inkomst. Kommunen har omkring 20 000 invånare, och en arbetslöshet som är betydligt högre än genomsnittet i Finland – 20,8 procent.
Miska Seppälä är en av dem som då och då är hänvisad till socialbidrag. För hans del är det framför allt förutsägbarheten med basinkomst som skulle göra skillnad.
– Som mitt liv ser ut i dag vet jag aldrig ifall det är studentbidrag, arbetslöshetsbidrag eller socialbidrag som jag är berättigad till. På grund av det byråkratiska system vi har i dag, där bidragen inte sällan kommer sent eftersom något papper saknas, har jag varit tvungen att sluta på arbetsplatser, skjuta upp min utbildning eller ställa in event som jag ordnat, säger han.
Med en basinkomst skulle Miska Seppälä varje månad veta vilken summa han hade att röra sig med.
– Då skulle jag kunna planera mitt liv bättre och använda min energi till annat – som att söka ett arbete, hjälpa till i kommunen, träffa människor eller bara slappna av och njuta av livet, säger han.
Uppstår kreativitet
Stabiliteten i att slippa oroa sig över sitt uppehälle tror han skulle ge människor incitament att öppna sig mer för sin omgivning.
– Spenderar du mindre tid på att oroa dig för pengar, kan du börja umgås i stället. I sådana konstellationer kan det uppstå en kreativitet som går bortom vad vi i dag kan föreställa oss. Det kan absolut leda till startande av företag inom rådande marknadsekonomi, men det kan också skapa helt nya fenomen och förändra hur vi tänker kring företagsvinster och den fria marknaden, säger Miska Seppälä.
Kan inte en basinkomst göra människor lata också?
– De experiment som gjorts med basinkomst i Kanada, Namibia och Indien visar tvärtom att den ekonomiska aktiviteten ökade, att kriminaliteten minskade och att fler utbildade sig. Många säger ”jo, men det blir inte samma sak i europeiska länder”, men det ser inte jag som ett argument emot basinkomst – snarare för! Då är det verkligen hög tid att ett europeiskt land testar det, säger Miska Seppälä.
Anständigt liv
Om förslaget innebär att basinkomsten baseras på beskattning, så att personer med låg skatt får en basinkomst oavsett om personen studerar, har ett företag, är anställd eller arbetslös blir den svår att missbruka.
– Visst finns det rika människor som är skattesmitare, men det är mer ett taxeringsproblem än ett problem som rör basinkomst, säger Miska Seppälä.
Så – vilken månatlig summa pratar vi om? Eftersom förslaget från regeringen ännu inte formulerats, är det än så länge öppet. Men Äänekoskis kommunfullmäktigeledamot Sirpa Martins, Vänsterförbundet, menar att ungefär 850 euro per individ och månad vore rimligt.
– Som det är i dag får en socialbidragstagare 550 euro per månad, samt ersättning för sin bostadskostnad, men den som inte är aktiv nog på ”Jobbtorget” får 100 euro mindre i månaden. Summan kan minska ännu mer, och den längsta nivån är 270 euro per månad. På den månadsinkomsten går det helt enkelt inte att få ett anständigt liv, säger Sirpa Martins.
Minskade kostnader
När arbetslöshetssiffrorna är höga som i Äänekoski, tappar unga människor motivationen. Många unga människor hoppar av sina utbildningar och det tär på hälsan – stadens invånare ligger i botten hälsomässigt jämfört med omkringliggande kommuner i Mellersta Finland.
– Där tror jag att en basinkomst kan göra underverk. Som det är i dag möts människor utan arbete av stängda dörrar var de än vänder sig, och de blir marginaliserade, säger Sirpa Martins.
Alla partier har sina modeller för basinkomst, och det gäller även finansiering. Just därför är det viktigt att göra ordentliga pilotförsök och utvärdera dem, så att misstag kan korrigeras. Sirpa Martins tror förstås på Vänsterförbundets modell – en modell som skulle bli kostnadsneutral.
– Med tanke på att vi tror att basinkomst skulle ge ett större välbefinnande, skulle kostnader för vård och brottslighet minska, för att bara nämna några exempel. Men framför allt tror jag att reformen ger en bättre integration rent socialt. Jag menar, i dag har vi en lag som förbjuder bidragstagare att ägna sig åt frivilligarbetande, vilket är absurt. Med basinkomst kan den stolta nordiska traditionen med icke-statliga organisationer leva vidare – fler kan engagera sig i idrottsrörelsen, ungdomsförbund och andra sociala organisationer, säger Sirpa Martins.
Hon ser fram emot att få ta del av regeringsförslaget, men oroar sig för två saker: att nivån på basinkomsten blir för liten för att det ska göra skillnad i människors försörjning, eller att den ackompanjeras av stora nedskärningar i offentlig sektor.
– Då skulle sjukdomstalen fortsätta öka – och det vore en fruktansvärt dålig ekonomisk politik, säger hon.
Läs mer om försök med basinkomst i Finland här!
