EU skjuter upp beslut om bekämpningsmedel
I juni löper EU-tillståndet att få använda det omtvistade bekämpningsmedlet glyfosat ut. I förra veckan skulle EU tagit beslut om en förlängning av tillståndet men beslöt att skjuta upp frågan, då ett antal medlemsländer lagt ner sina röster. Bakgrunden är att olika forskningsstudier pekar åt radikalt olika håll när det gäller riskerna.
Roundup är ett glyfosatbaserat bekämpningsmedel. I Sverige säljs varje år mellan 600 och 700 ton glyfosat enligt Kemikalieinspektionen. Foto Erik Abel / TT.
För ett år sedan kom WHOs cancerforskningsavdelning IARC fram till att glyfosat, den aktiva substansen i de mest använda bekämpningsmedlen i dag, är ”sannolikt cancerframkallande”.
Senare under året konstaterade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, att glyfosat var ofarligt. Denna studie har dock blivit hårt kritiserad från många håll, då den till stor del baserar sig på en studie av tyska riskgranskningsmyndigheten BFR, som varit öppen med att de i sin tur använt sig av studier gjorda av European Glyphosate Task Force – det vill säga ett konsortium av företag som tillverkar just det ämne som skulle utredas. Bland de inblandade företagen kan nämnas Monsanto, vars storsäljande ogräsmedel Roundup inbringar omkring 5 miljarder dollar varje år. Företaget har, inte oväntat, starkt kritiserat IARCs slutsats att glyfosat troligtvis är cancerframkallande och skrev i ett uttalande att det handlar om ”selektiv ”körsbärsplockning” av data och är ett tydligt exempel på en agendadriven partiskhet.”
Men även EFSAs rapport har fått stark kritik. Som en följd skrev 96 cancerforskare från olika länder ett gemensamt öppet protestbrev till EUs hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis. I det beskriver de hur studien inte tar hänsyn till viktiga bevis för cancerogenitet som lagts fram av IARC, hur den egna studiens resultat feltolkas, samt att mycket av materialet inte är tillgängligt för granskning:
”Vi protesterar kraftigt mot den nästan obefintliga vikt som BFR lagt vid redan publicerad litteratur och till beroendet av data som inte är offentliga för allmänheten, från ett begränsat antal essäer som uppfyller de minimiuppgifter som krävs för att få ett godkännande av ett bekämpningsmedel”, skriver forskarna. De avslutar brevet med att kräva att hälsokommissionären ”bortser från EFSAs bristfälliga slutsatser kring glyfosat” och att det görs en transparent och trovärdig genomgång av befintligt forskningsmaterial.
I Europa har debatten kring glyfosat varit omfattande och genom aktivistnätverket Avaaz skrev närmare 1,5 miljon människor på ett upprop till EU om att använda sig av försiktighetsprincipen och inte låta människor utsättas för ämnet tills det bevisats ofarligt.
Under omröstningarna för ett nytt tillstånd i förra veckan ställde sig Italien, Frankrike, Sverige och Nederländerna emot ett nytt tillstånd, som enligt förslaget skulle vara i 15 år. Miljöminister Åsa Romson uttalade sig i The Guardian:
– Vi kommer inte ta några risker rörande glyfosat och vi tycker inte att den analys som hittills har genomförts är bra nog. Vi kommer föreslå att inget beslut ska tas förrän en fortsatt analys har genomförts och EFSA:s forskare har varit mer transparenta om sina överväganden.
Avaaz kampanjledare Alice Jay sa till samma tidning att de är glada över att regeringarna nu protesterat och ”vägrar att använda medborgarna som labbråttor”. Hon tillade att de helst av allt vill se ett förbud på glyfosat. Men något sådant verkar inte vara inom synhåll.
Sverige har redan i dag mer långtgående begränsningar än många andra EU-länder när det gäller hur glyfosat får användas. Men handlingutrymmet är begränsat för större åtgärder som ett förbud.
– Eftersom vi har en harmoniserad lagstiftning inom EU är möjligheterna för enskilda länder att göra kraftfullare åtgärder ganska begränsad, säger Peter Bergkvist på kemikalieinspektionen.
Han berättar att man i dag till exempel inte får använda glyfosat strax innan skörd av spannmål, då det kan ge höga resthalter i livsmedlen.
– Det är något som förekommer i andra länder, men i Sverige har det aldrig funnits några preparat som är godkända för en sådan behandling. Däremot skulle ett företag kunna ansöka om att få utöka användningen, eftersom det är tillåtet i vissa andra länder, och därmed få sin sak prövad även i Sverige. Regeringen föreslår nu ett nationellt förbud, så att man kan permanenta den hållning vi har i dag, säger han.
Troligt är att EU-kommissionen nu kommer att ta fram ett nytt förslag där man förbjuder vissa tillsatser som kan öka växternas upptagning av glyfosat, samt eventuellt ett tillstånd på kortare tid.
I dagarna har också Tyskland, efter påtryckningar, lämnat in en anmälan till EU:s kemikaliemyndighet Echa, för att få en legalt bindande klassificering av glyfosat.
