Det handlar om makt
En grön tidning är mer än en tidning om miljön – i den gröna ideologin är frihet och solidaritet viktiga grundstenar. I sin första ledare i Syre gör Lennart Fernström en programförklaring för tidningen i allmänhet och dess ledarsida i synnerhet.
Varför behövs det en ny miljötidning? Frågan är den första som tidningen Journalistens skribent ställer när han kontaktar mig om starten av Syre. För jag vet inte vilken gång i ordningen svarar jag att Syre inte är en miljötidning, Syre är en grön tidning, en frihetligt grön tidning. Det svaret brukar alltid leda till tystnad och jag kan nästan höra hur den andra tänker: vad fan menar han? Är en grön tidning inte en miljötidning?
Ja, varför kallar vi Syre grön, om det gör att den uppfattas som en miljötidning? Det skulle kunna ses som ett totalt haveri i kommunikationen, men jag väljer att se det som att det verkligen behövs en fristående grön tidning.
När folk 2015 fortfarande bara ser grönt som miljö är det dags att börja prata ideologi eller mer exakt makt. För ideologi handlar till stor del om makt. Medan de gamla ideologierna slåss om ifall makten ska ligga hos dem med pengar (kapitalet) eller hos politiker och byråkrater (staten) så är en grundsten i den gröna ideologin att flytta makten ner till individerna.
Genom decentralisering av besluten och en radikal fördelningspolitik där resurserna når ända ut till individerna får alla makt över sina liv och därmed frihet. En frihet som endast bör begränsas när den hotar någon annans rätt till samma frihet. I den begränsningen blir miljöfrågan central: att förstöra miljön, att överkonsumera de resurser som finns, är att inskränka friheten, både för kommande generationer och för alla dem som i dag på grund av vår överkonsumtion inte får samma chans att leva ett drägligt liv.
Men att bara se till miljön utan att ha en grön helhetssyn leder lätt till, om inte rent ekofascistiskt tänkande, så i alla fall auktoritärt. Diverse politisk och social ingenjörskonst för att lösa miljöproblemen, “smarta” lösningar långt ovanför folks huvuden och utan hänsyn till den verklighet vi lever i.
I sin extrema form kan det vara idéer om barnbegränsning och invandringsstopp, men även den naiva tron att en löser problemen genom att skicka Peter Eriksson till Bryssel eller ha sex miljöpartister i en socialdemokratisk regering bygger på ett auktoritärt tankegods.
Förstå mig rätt, det är förstås inte fel av ett parti att gå in i en regering. Men att tro att en liten minoritet i en socialdemokratisk regering kan tvinga fram de samhällsförändringar som behövs uppifrån är att ha en övertro på den goda starka staten. Och att tro att systemputsande aktiviteter som ”hållbar tillväxt” och ”gröna jobb” ska lösa miljöproblemen är att inte ta dem på tillräckligt stort allvar. Vi behöver förändra från grunden, inte från toppen.
Eftersom vi inte tror på auktoritära lösningar har Syres ledarsida inte bara grönt som politisk färg, utan frihetligt grönt. I en tid där brunt allt oftare möter grönt, i en tid när alla från SD till FI ropar på hårdare straff, i en tid när repressaliepolitiken mot sjuka och arbetslösa blir allt hårdare, i en tid där ett övervakningssamhälle som i Orwells 1984 inte bara är möjligt utan även alltmer accepterat, så behöver vi bli många som står upp för frihet, integritet och mänskliga och djuriska rättigheter.
Syre är en tidning för hela den gröna rörelsen såväl som för den frihetliga. En plats att diskutera hur vi skapar det goda postindustriella samhället, en tidning med de positiva exemplen såväl som de stora problemen och utmaningarna. Vi kommer ge plats för dem som tror på ”gröna jobb” såväl som den goda gröna staten. Men på ledarplats kommer vi tydligt och kompromisslöst att driva frågor som basinkomst, kooperativ, integritet, mänskliga rättigheter, djurrätt, fri invandring och många andra frihetsfrågor. Vi kommer att ta fajten mot alla påbud som begränsar och likriktar oss människor, oavsett om de kommer från staten, kapitalet eller i form av konservativ moral.
Å så blir det förstås en del miljö, jag lovar, utan teknikromantik, vi är ju trots allt en grön tidning …
