Svårt att diskutera medicinsk cannabis
Sanni Gerstenberg kommenterar artikeln ”Läkare kritiserar cannabisdom” Syre #38 och funderar över varför det är så svårt att få medicin baserad på cannabis godkänd i Sverige.
Ingen svensk forskning om medicinsk cannabis nämns internationellt, och svenska forskare hänvisar till utlandet, till exempel brittiska Institute of Psychiatry vid King’s College i London, men en lång rad länder har kommit långt med sin kliniska forskning. Nyheter publiceras och årliga kongresser anordnas av ett internationellt nätverk för samarbete kring cannabis som medicin (International Association for Cannabis as Medicine, IACM) som bildades på 1990-talet.
Rudolf Brenneisen, schweizisk farmaceut, har forskat i över 30 år på cannabisväxten. Från 1998 till sin pensionering 2014 var han gruppledare för klinisk cannabisforskning vid universitetet i Bern.
– Det som har överraskat mig mest är att vår kropp själv bildar cannabinoidliknande ämnen. Kroppen förfogar över vissa receptorer som tar emot dem. Cannabisväxtens huvudämnen är cannabinoider, bland dessa är det tetrahydrocannabinol (THC) som den mänskliga kroppen reagerar starkt på, förklarar Brenneisen i en intervju med schweiziska Hanf Info 2012.
Cannabis är smärtlindrande och kramplösande, jämförbart med många läkemedel som redan finns, men relativt enkelt och billigt att tillverka. Till skillnad från klassiska smärtmedel finns nästan inga biverkningar. Inga dödsfall genom överdosering är kända, enligt Brenneisen. Han förstår dock att forskningen kring medicinalhampan är problematisk. En saklig diskussion är önskvärd men svår.
– Om cannabis skulle ha upptäckts i den sydamerikanska urskogen i dag skulle den medicinska fackvärlden kunna ägna sig mycket mera förutsättningslöst åt växtens potential som läkemedel, sa Brenneisen efter en konferens som ordnades av den schweiziska IACM-grenen 2013.
Han konstaterade att det är svårt att ta upp en saklig diskussion kring denna medicinalväxt som felaktigt har klassats som narkotikum under de senaste 100 åren – en gammal läkeväxt som inte kan patenteras!
Endast några stater i USA och Kanada samt Holland tillåter medicinskt bruk av cannabis under kontrollerade former. Men Dagens Medicin (”den ledande nyhetstidningen för svensk sjukvård”) påpekar i samma majnummer 2015 att fler läkare bör känna till att ett visst bruk av medicinsk cannabis är godkänt i Sverige. Det handlar om munhålesprejen Sativex som är baserad på naturligt odlad cannabis. Enligt Fass kan sprejen komma till användning hos vuxna patienter som lider av måttliga till allvarliga symptom av muskelkramp orsakade av MS (multipel skleros). Sprejen är receptbelagd och än så länge ingår den inte i högkostnadsskyddet.
Domen som fälldes för innehav av hampfrön baseras på okunskap, enligt smärtläkaren Claes Hultling (Syre #38). Det kan läggas till att varken industrihampfrön eller övriga frön innehåller berusningmedlet THC, det finns bara i växten, bladen eller blomman. Narkotikakommissionen anser dock innehav av cannabis/hampfrön vara förberedelse till narkotikabrott med tanke på senare odling, även om det inte odlas.
Trots många bakslag verkar medicinskt bruk av hampa inte längre vara omöjligt i Sverige, se Syre nummer 21 om Andreas Thörn från Västerås som blev friad för innehav av cannabis för smärtlindring i höstas.