Välfärd hotar inte friheten
Elina Jansson (Grön Ungdom) skriver i Syre #15 om den ideologiska och politiska konflikt som Miljöpartiet har att hantera i och med mål om både basinkomst och fri migration. Som gröna bör vi dock inte se en konflikt mellan välfärd och frihet – snarare att de båda sakerna är varandras förutsättningar.
Jansson skriver om hur rätten till fri rörlighet är en av våra allra mest fundamentala rättigheter och därmed bör anses okränkbar. Jag sympatiserar verkligen med åsikten, men måste också påminna om andra rättigheter – till exempel rätten till mat, vatten och bostad. Alla tre rättigheter som kan uppfyllas genom införandet av basinkomst.
Att låta idén om basinkomst stanna på nationell nivå samtidigt som den ställs emot tanken om fri migration över alla gränser verkar närmast ohederligt. Till exempel är det knappast något dåligt att göra det lättare för människor att resa genom EU, på samma sätt som det inte direkt är dåligt att garantera alla svenska medborgares grundläggande ekonomiska trygghet. Det betyder dock inte att det är där vår solidaritet slutar.
Basinkomsten är en grundläggande ekonomisk trygghet. Idén grundar sig i att alla människor har behov som kostar en viss summa pengar att tillfredsställa (även om det såklart finns massor av variationer). Det är på många sätt bättre att ha generella lösningar än behovsprövade lösningar – vi slipper avlöna utredare, vi slipper rota i människors privatliv och vi slipper falla mellan stolarna när vi behöver stöd.
Att kalla detta klassiskt gröna förslag för en ideologisk vänstervridning och eskapistiskt är historielöst. Det finns förstås många goda argument att rikta mot basinkomst, men att det är “vänster” eller “orealistiskt” är knappast sådana argument.
Det finns många problem och oklarheter med vad basinkomst innebär och skulle kunna innebära. En utredning skulle kunna bringa klarhet i många frågor som finns, även om diskussionen kring hur en eventuell basinkomst skulle utformas naturligtvis måste föras både före, efter och oavsett om en utredning blir av.
I grunden tror jag att Janssons invändningar bottnar i en skepsis mot välfärdsstatens överlevnad i en alltmer globaliserad värld. Om så är fallet så undrar jag vad som gör basinkomst särskilt olämpligt i kombination med fri migration? Det borde ju rimligtvis vara så att välfärd är välfärd oavsett om det är en peng på ett konto, utbildning eller sjukvård. Vi gröna har ofta verkat för att utvidga delar av välfärden till dem som är papperslösa eller som saknar uppehållstillstånd – till exempel rätt till sjukvård och utbildning. Vi bör inte okritiskt acceptera en dystopisk berättelse om att en globaliserad värld kräver avvecklad välfärd och försämrad trygghet. Vår solidaritet kräver både frihet och välfärd.
Läs också Elina Janssons debattinlägg, som David Ling och Lukas Yassin svarar på!