Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Penningsystemet är inte funktionellt

Under ytan, Susanne Ekelin - 3 år sedan

”De flesta vet att det är förbjudet för alla utom Riksbanken att trycka sedlar och mynt, och det är lätt att ta för givet att detsamma gäller för de pengar vi har på våra bankkonton. För visst vore det väl märkligt om det var så att pengar på konton i själva verket uppstår ur skuldrelationen mellan en bank och en låntagare, och att pengar lånas in i existens till priset av ränta för att försvinna i samma stund som ”lånet” betalas tillbaka?” skriver Susanne Ekelin från Positiva Pengar.

De flesta vet att det är förbjudet för alla utom Riksbanken att trycka sedlar och mynt, och det är lätt att ta för givet att detsamma gäller för de pengar vi har på våra bankkonton. För visst vore det väl märkligt om det var så att pengar på konton i själva verket uppstår ur skuldrelationen mellan en bank och en låntagare, och att pengar lånas in i existens till priset av ränta för att försvinna i samma stund som ”lånet” betalas tillbaka?

Det betraktades länge som en konspirationsteori men bekräftas sedan en tid tillbaka av ett flertal tillförlitliga källor: när en bank ger ett lån så skapas nya pengar. Storbritanniens centralbank har till och med gjort sig besväret att ge ut en särskild skrift för att förklara ”pengaskapande i den moderna ekonomin”.

Även vår egen Riksbank har gjort liknande ansträngningar för att beskriva hur en bank när den ger ett lån bokför lånet som både en skuld och en tillgång, vilket ”expanderar balansräkningen” och tillför nya pengar – ny köpkraft. I Den Svenska Finansmarknaden skriver Riksbanken under rubriken Att skapa pengar att ”i Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning”. Frågan är alltså inte längre huruvida banker skapar pengar eller inte, utan om det alls spelar någon roll hur och av vem våra betalningsmedel skapas. Varför bry sig?

Jag tror att digitala pengar som de i dag är utformade har ett antal negativa egenskaper som vi kan komma till rätta med om vi låter Riksbanken skapa digitala kontanter, så kallade ”suveräna pengar”och tar ifrån bankerna möjligheten att skapa pengar i samband med utlåning. En sådan egenskap hos digitala pengar är att de skapas i samband med skuldsättning.

När du går in på en bank och ansöker om ett lån kommer banktjänstemannen att fråga vad du ska använda pengarna till samt kontrollera din kreditvärdighet. Genom att bevilja lånet visar banken att den har förtroende för din återbetalningförmåga och för en avgift i form av ränta ger banken dig ett löfte om pengar (så kallad kredit). Det löftet använder du troligen sedan för att betala med, för det är sällan vi tvingar banken att infria sitt löfte genom att ta ut kontanter. Banklöftet kommer då att börja cirkulera i samhället som betalningsmedel. Alla pengar vi har på våra konton, och det är ungefär 97 procent av penningmängden, är sådana löften om pengar som banken inte har i dagsläget men räknar med att ha i framtiden när den får in ränta och avbetalningar.

Eftersom digitala pengar inte är annat än bokföringsposter i bankens balansräkning så försvinner pengarna när lånet återbetalas. För att inte penningmängden ska minska måste nya lån tas i motsvarande takt som lån betalas av. Någon måste vara skuldsatt för att det ska finnas pengar. Det betyder att vi inte alla samtidigt kan betala av våra skulder utan att penningmängden minskar, och en krympande penningmängd riskerar att leda till deflation.

Om digitala pengar skapades fria från skuld, på samma sätt som sedlar och mynt, så skulle vi kunna betala av våra skulder utan att penningmängden krymper och hushållens skulder kunna minska från dagens rekordnivåer på 170 procent av disponibel inkomst.

Men i dag är skuldsättning en förutsättning för att det ska finnas pengar överhuvudtaget. Riksbanken tvingas att desperat experimentera med minusränta och kvantitativa lättnader för att försöka förmå bankerna att låna ut än mer till en redan överskuldsatt befolkning.

En annan egenskap som kännetecknar dagens penningsystem är att beslut om vad nya pengar ska användas till fattas utifrån bankernas vinstintresse, inte utifrån vad som är i samhällets intresse eller samhällsekonomiskt effektivt. I dag beslutar affärsbankerna både hur mycket pengar som skapas och vad de nya pengarna ska användas till.

En bank kommer alltid att föredra att skapa nya pengar till verksamheter där risken är låg att den som är skuldsatt inte betalar ränta och avbetalningar. Bostadslån är perfekta för det ändamålet, eftersom de flesta gör vad som helst för att inte tvingas från hus och hem. Dessutom har banken bostaden som säkerhet ifall den skuldsatta skulle ställa in sina betalningar. Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det tämligen dumt att skapa stora mängder nya pengar för bostadslån, eftersom köp av befintliga bostäder inte skapar något nytt värde utan enbart pressar upp bostadspriserna och gör det dyrare att bo.

Nya pengar borde istället riktas till samhällsnyttig verksamhet och finansiera projekt som banker inte beviljar kredit eftersom de inte anses kunna ge kortsiktig avkastning, som upprustning av järnvägsnät, elnät för vindkraft, anläggningar för solenergi och andra värdeskapande aktiviteter. Det skuldbaserade penningsystemet är ett hinder för våra möjligheter att investera i långsiktig utveckling.

Men beslut om att öka eller minska penningmängden bör inte fattas av politiker utan av en oberoende Riksbank med ansvar för att upprätthålla ett fast penningvärde, så att inte regeringen kan skapa pengar för att finansiera utgifter och locka väljare genom exempelvis skattesänkningar. Riksbanken borde justera mängden pengar utifrån samhällets behov av betalningsmedel.

Är inflationen hög finns det troligen för mycket pengar i omlopp, och Riksbanken skulle minska penningmängden. Är det låg inflation kan mer pengar behöva tillföras. I dag kan inte Riksbanken styra penningmängden direkt, utan måste bedriva en penningpolitik som lockar bankerna att öka sin utlåning. Och det gör bankerna enbart om de bedömer att utlåningen är lukrativ för dem. Till skillnad från Riksbanken har affärsbankerna inget åtagande att säkerställa finansiell stabilitet och lagom inflation. Bankerna har enorm makt över samhällets utveckling, men inget samhällsansvar.

Hur nyskapade pengar ska användas är däremot ett politiskt beslut som inte bör fattas vare sig av affärsbanker eller av Riksbanken, utan på demokratisk väg av våra folkvalda. Nyskapade skuldfria pengar skulle tillföras statskassan och användas på samma sätt som skattemedel. Regeringen kan välja att föra ut de nya pengarna i samhället genom att öka de offentliga utgifterna (vård, skola, omsorg, infrastruktur), sänka skatterna, eller att dela ut dem direkt till invånarna i landet. Om nyskapade pengar distribueras genom offentliga utgifter, exempelvis som löner till statsanställda eller leverantörer, då når pengarna den verkliga ekonomin först istället för att fastna i spekulation i den icke producerande finansiella ekonomin, såsom bolånemarknaden.

Penningsystemet är även ett betalsystem, och utan ett välfungerande system för att genomföra betalningar skulle i princip all ekonomisk aktivitet i samhället stanna av. Digitala pengar och ett gemensamt betalsystem borde därför vara en tjänst som samhället tillhandahåller, för att underlätta utbytet av varor och tjänster.

Ett penningsystem kan betraktas som ett naturligt monopol, där vi har mer att förlora än att vinna på att överlämna ansvaret för tjänstens tillhandahållande åt privata aktörer. Varför ska vi hyra våra pengar av privata företag när staten kan tillhandahålla dem till låg eller ingen kostnad? Därför har vi via regeringsformen 9 kap. 14 § gett staten via Riksbanken ensamrätt att ge ut lagliga betalningsmedel, det vill säga sedlar och mynt istället för att låta privata aktörer erbjuda olika valutor på en konkurrensutsatt marknad. Via riksdagen har vi gett Riksbanken ansvaret för att säkra prisstabiliteten, kronans värde och en ”lagom” inflation.

Men i dag är sedlar och mynt bara ungefär tre procent av penningmängden – resten är kontopengar, skapade av bankerna. De elektroniska pengar som Riksbanken skapar, centralbanksreserver, används enbart för betalningar banker emellan och kommer aldrig ut i den reala ekonomin. Staten har överlåtit produktionen av pengar till privata företag, en privatisering som skett helt utan någon offentlig debatt. Eftersom Riksbanken inte tillhandahåller digitala pengar kontrollerar affärsbankerna betalsystemet och 97 procent av penningmängden. Riksbanken har ansvaret, men den finansiella stabiliteten beror till stor del på beslut som affärsbankerna fattar. Trevligt för bankerna, som vet att samhället och skattebetalarna måste rädda dem från konkurs om de missköter sig, för om en storbank faller riskerar vi att inte längre ha några pengar.

Suveräna pengar skapade av staten och fria från skuld och ett förbud för banker att låna ut mer pengar än de har att tillgå skulle sätta stopp för systemviktiga banker som är ”too big to fail”. Det märkliga arrangemanget med insättningsgaranti, där staten går in som garant för privat företagsverksamhet skulle inte längre behövas. Dagens penningsystem är inte funktionellt, och banksektorn är inte längre den stödfunktion för den reella ekonomin som den är tänkt att vara. Någonting måste göras, och jag tror att suveräna pengar är ett viktigt steg för att demokratisera pengar och banker så att de gör nytta i samhället.

Första delen av Under ytans serie om pengar och banker hittar du här.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 2 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 2 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 2 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 2 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 2 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 2 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 2 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 2 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 2 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar