Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Fossil värme utan slutdatum

Andreas Hedfors - 4 år sedan

Till vintern ska ett av världens största biobränsleeldade värmeverk köras igång i Stockholm. Men trots att fjärrvärmekapaciteten därmed räcker för att fasa ut dagens koleldning är det inte säkert när det sker. Politikerna är oense och ägarna vill upprätthålla lönsamheten.

Vårsolen gassar mot den svarta skorstensplåten över Stockholms takåsar. Numera är det enbart på det viset de värms upp. Fjärrvärmens genomslag på 60-talet var en välsignelse för såväl folkhälsa som lokalmiljö.
– Det var ovedersägligt en väldig förbättring. När jag var barn hade vi en maskinist som eldade ved i ett stort pannrum. Och i kåken jag bor i nu var det kakelugnar, minns lokalhistorikern Mats Rehn.

Men reformen betydde också att förnybar ved byttes mot fossilt: olja eller kol. På vissa håll har det förblivit så. Så här års släcker Värtaverket i nordöstra Stockholm sina två kolpannor för sommaren. Men varje höst tänds de igen. I KVV6:an, som kraftvärmeverket heter, eldar Fortum Värme ett par hundra tusen ton rysk stenkol om året.

De cirka 1 000 GWh värme som tryggar stockholmarnas fredagsmys och 600 GWh el som bolaget säljer årligen utvinns till vrakpris – världsmarknadspriset är bara några hundralappar per ton. Men affären har en annan kostnad: Ensam står anläggningen för över en femtedel av stadens klimatgasutsläpp.

För Europas första miljöhuvudstad, med en självbild som föregångare för grönare tätorter, är det en tvångströja.
– Vill man vara en ledare får man göra bättre än så här. Stockholm och Fortum hade kunnat se till att fasa ut kolet för länge sedan och sluppit ha detta mörka moln hängande över sig, säger hållbarhetslobbyisten Emma Lindberg.
Miljövänlig revolution
Värtaverkets palatsliknande byggnader i rött tegel har sedan förra sekelskiftet fångat människors blickar i nordöstra Stockholm. Ständigt har dess pannor och stora elcentral varit hjärtat i stadens energiomlopp.
Kolverket KVV6 är inklämt i verkets äldsta maskinhall samt i två nya pannhus. En vinterdag för 25 år sedan fattade taket eld när det eldades för första gången. Men missödet rättades till, anläggningen tog över baslaster i fjärrvärmen och hyllades – ironiskt nog – som en omställning till något hållbart.
– Pionjärandan var helt otrolig, det var det roligaste jobb jag haft, säger Jan Backelin som höll i stora delar av bygget.

Han och kollegorna träffas fortfarande och minns hur de under 1980-talet konstruerade vad de ville se som en miljövänlig revolution: världens första ”trycksatta virvelbäddspannor” i Värtaverket.

Olivkärnor – falskt hopp
Tekniken PFBC band askan så att farliga ämnen kunde tas om hand. Närheten till stadskärnan gav minimala värmeförluster och i gamla oljedepåer i berget kunde kolet förvaras.
– Folk lokalt var väldigt emot. De ringde och sa att vi inte fick starta, men då hade vi redan kört ett år! Det kom ju inte ut något damm, vi renade luften på Valhallavägen, säger Backelin.

PFBC var dock lika dyr och komplex som den var nydanande och effektiv. Enbart några få länder nappade och snart lades hela teknologin i malpåse.
Under 2000-talet väcktes klimatoron. Olivkärnor, som blandats i kolet för att smörja anläggningen, var plötsligt framtiden. Värtaverket, nu kontrollerat av finska Fortum efter en skandalomsusad privatisering, lovade i reklamkampanjer att ersätta upp till hälften av kolet med biobränslen. Men askan i pannan började stelna – Aseas specialpannor klarade inte att skifta bränsle. I verkets senaste årsrapport är andelen olivkärnor tillbaka på ursprungliga 6 procent.
Två arbetare omkom
En sen söndagskväll i april pulserar orangea saftblandarljus mot tegelkåkarna i Hjorthagen. Ett par blänkande rördelar, stora nog att köra bil i, rullar sakta ned för kullen mot Värtaverket. Där tar en svällande byggnad form över den 600-åriga ek som länge varit en symbol för den gamla stadsdelen. Till våren 2016 ska det bioeldade kraftvärmeverket KVV8 startas upp. Denna investering på dryga fyra miljarder fick i november svarta rubriker när två polska montörer omkom. En rörvägg hade hängts i en balk som gav vika.
”Fortum och JM kan frånsäga sig ansvaret för säkerheten, bara alla bär skyddsglasögon, hjälmar, selar och skyddsskor. Men de riktigt stora säkerhetsriskerna som de pressade underleverantörerna tar blundar man för,” sa en anonym kranförare efteråt till Aftonbladet.

Olyckan, som fortfarande utreds, blir nu en del av verkets historia.
– Biokraftvärmeverket är ett fantastiskt, unikt projekt, utropar Kjell Andersson på branschföreningen Svebio.
– Imponerande att ordna tillförsel av stora mängder biobränsle med båt och tåg mitt i en storstad.
– Långt och enträget arbete har gett detta gynnsamma läge, konstaterar Stockholms klimatexpert Örjan Lönngren.
Pengar för investeringar
Men vad ska då hända med det svarta guldet? Att det går bra att sluta elda kol utan att någon får frysa råder det föga tvivel om, enligt Örjan Lönngren.
– Det ska fungera. Ny bebyggelse är så pass energisnål och dessutom ska förbränningsverken i Högdalen uppgraderas. Så rent kapacitetsmässigt bör man klara det.
Det borgerliga blocket och Fortumkoncernen är dock också måna om att bolaget får igen pengarna för investeringen. Utfasning senast år 2030 har varit deras besked.

Efter maktskiftet i höstas enades stadens nya rödgröna styre om att tidigarelägga avvecklingen till 2020. Men i styrelsen har de rödgröna bara två av åtta poster. Ledamoten Vivianne Gunnarsson från Miljöpartiet är försiktig i sina uttalanden.
– Naturligtvis kommer jag att jobba på att lägga ner kolkraften så fort som möjligt. Men en styrelseledamot kan ej alltid få som den vill.

”Oansvarigt symbolbeslut”
Socialdemokraternas man i frågan, Jan Valeskog, är ännu mer återhållsam. Han uttrycker skepsis mot det egna målet.
– Det står i överenskommelsen att ambitionen är att få en avveckling till 2020. Om det är möjligt återstår att se.

Valeskog är liksom högerpartierna inte nöjd med miljökontorets kapacitetsberäkningar utan avvaktar Fortums och säger även att ekonomiska skäl avgör – Fortum har investerat uppåt sju miljarder på senare år. Han tillägger att fjärrvärmen i Stockholm redan är mer miljövänlig än i jämförbara städer i Europa.

Stockholmsmoderaterna har kallat den rödgröna linjen för ett oansvarigt och bakvänt symbolbeslut. De hänvisar i ett mejl till att Fortum Värme nu analyserar de miljömässiga, tekniska och ekonomiska konsekvenserna av att avveckla kolet till 2020.
Fortum Värme skriver till Syre att anläggningen nog är den minst miljöstörande koleldningen i EU.
– Det är en högt hängande frukt vi ska plocka, säger bolagets hållbarhetschef Ulf Wikström.

Läs mer här om kolkraften i Stockholm!

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 3 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 3 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 3 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 3 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 3 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 3 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 3 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 3 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 3 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar