Nylonet vann över hampan
Jag tycker att du okritiskt återger ett antal felaktiga påståenden om hampans historia som ofta sprids av webbsidor som vill legalisera rökning av cannabis. Det skriver Leif Stenberg som svar på Mari Elfvings Under ytan förra veckan om vilken roll hampan skulle kunna spela för en hållbar framtid.

Varför slutade man odla hampa i USA egentligen? Berodde det på den nya marijuanalagen eller på att nylon blev mer populärt? Meningarna går isär. Foto: Kristen Wyatt/AP/TT.
Hampans tillbakagång inom växtodlingen var mycket stor i både USA och Sverige långt innan 1937. Orsakerna till detta var inte några lagar utan helt enkelt att bönderna slutade odla hampa, priserna blev för dåliga på grund av konkurrens från andra fibrer. Antal ton skördad hampa per år i hela USA i början på 1930-talet var av samma storleksordning som det antal ton papper som Kvarnsvedens pappersbruk i dag producerar på en enda arbetsdag.
I USA, men inte i Sverige, hade odling av lågväxande cannabissorter med högre halt av substanser med drogeffekt på 1930-talet börjat bli vanlig för försäljning till i första hand mexikaner och svarta. Eftersom hampan var så marginaliserad i USA så behövs det inga konspirationer för att förklara varför debatten i USAs kongress om cannabis 1936–1937 nästan bara kom att handla om de cannabissorter som odlades enbart för sin drogeffekt.
Långt efter 1930-talet började olika personer sprida dåligt underbyggda konspirationsteorier om varför det blev en skatt på hampaodling i USA år 1937. Ett av huvudargumenten för konspirationsteorierna har varit en rapport från 1916 av den statligt anställde botanikern L H Dewey. Han var fortfarande i aktiv tjänst på 1930-talet. Dewey publicerade år 1943 en bok där han tydligt uttrycker sin besvikelse över att de maskiner som utvecklas för att skörda hampa i kommersiell skala fungerade så dåligt.
Deweys bok från 1943 har i många år förtigits av personer som velat sprida konspirationsteorier medan hans rapport från 1916 som kom till motsatt resultat citeras gång på gång. Trots nya maskiner var odling en väldigt arbetsintensiv process på 1930-talet som inte gav tillräckligt utbyte av användbara fibrer.
Att göra som Sverige gör i dag, tillåta viss hampaodling men förbjuda odling av andra cannabissorter, hade inte fungerat i USA på 1930-talet. Det fanns ingen fungerande metod att mäta halten av THC förrän långt senare, så en lag som tillät det ena och förbjöd det andra hade inte gått att tillämpa.
Den andra konspirationsteorin om nylonet är också extremt osannolik. Har ni någon gång sett strumpor som är lika tunna som nylonstrumpor gjorda av hampa? Nylonstrumpor blev en hysterisk försäljningsframgång när de började säljas så att nylon snabbt blev en bristvara under andra världskriget. Nylon öppnade en marknad för helt nya typer av produkter där hampa inte kunde konkurrera. Så varför skulle de som utvecklade nylon bry sig om den helt marginaliserade hampan?
Läs Mari Elfvings svar på Leif Stenberg debattinlägg här.