Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
[email protected]

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Kan hampan rädda världen?

Under ytan, Mari Elfving - 9 år sedan

Hampa är en växt som har funnits med mänskligheten genom hela historien – tills en amerikansk lag nästan stoppade användningen i Europa och Nordamerika. I veckans Under ytan skriver Mari Elfving om vilken roll hampan skulle kunna spela för en hållbar framtid i dag.

Två amerikanska jordbrukare sår industrihampa i Kentucky. Fram till helt nyligen var det förbjudet att odla hampa i USA och regelverket är fortfarande snårigt. Foto: Pablo Alcala/The Lexington Herald-Leader/AP Photo/TT.

Två amerikanska jordbrukare sår industrihampa i Kentucky. Fram till helt nyligen var det förbjudet att odla hampa i USA och regelverket är fortfarande snårigt. Foto: Pablo Alcala/The Lexington Herald-Leader/AP Photo/TT.

Om man googlar ordet ”hampa” får man veta att växten cannabis sativa kan lösa många av civilisationens problem. Med hjälp av den kan vi sluta med fossila bränslen, göra nedbrytbar plast, ersätta den smutsiga bomullsindustrin, behandla cancer, epilepsi och migrän, bygga hus och mycket mer. Så varför ser vi inte mer hampalösningar i världen?

Det beror på att växten i många länder klassas som narkotika och är helt förbjuden, eller i varje fall rigoröst kontrollerad – som här i Sverige, där så kallad industrihampa har blivit tillåten. I hela västvärlden är hampan tabu i politiken eftersom ledande beslutsfattare inte har kunskap eller intresse för att kunna avgöra om den är en nyttoväxt eller en samhällsfara.

Informationen i medier är ofta partisk – antingen för entusiastisk eller för dömande för att verka trovärdig. Den smutsiga stämpeln som all hampa (cannabis sativa) fick i 1930-talets USA är svår att tvätta bort. På förhållandevis kort tid har den suddat ut nästan all ackumulerad kunskap om nyttoväxten hampa i berörda länder, vilket är de flesta av de ”västerniserade”, oljeberoende, överkonsumerande och politiskt stabila.

Hampans historia

Kunskapen består främst i tusentals års erfarenhet av att odla och använda växten. Hampa var en viktig naturresurs som kunde användas till rep, textilier, papper, föda och läkemedel. Från början kom den från Kina, troligen via Sidenvägen in mot Europa. Man har funnit gravar med skor och kläder av hampa från Tang-dynastin (år 618–907) i Xinjiang, då handeln gick regelbundet mellan Kina, Mellanöstern och Europa.

I den kinesiska litteraturen nämns medicinsk hampa 2000 före Kristus och arkeologiska fynd visar att hampa odlats och brukats som livsmedel och fiber i 5 000–6 000 år. I Europa har hampfrön hittats i gravar från cirka 500 före Kristus. På Island har återfunnits hamprep från tidig medeltid. Men det var via romarriket som hampan kom in i Europa, och det var runt Venedig som den först odlades storskaligt för att producera tågvirke och kanvas till skeppen, så småningom även för tyger till kläder.

I Norge och Sverige har man funnit frö och textil av hampa från tidig medeltid och vikingatiden. I Västerbotten bevarades textiltraditionen med hampa ända in på 1900-talet, vilket hänger ihop med att självhushållningen levde kvar där längre.

Hampan har gått hand i hand med människan under civilisationens utveckling och utbredning. Utan den hade världen sett helt annorlunda ut. Nu skulle vi behöva den som hållbart material, för att minska oljeberoendet och binda koldioxid från atmosfären. Men nu ser vi den knappt i samhället. Vad var det som hände?

Hårda restriktioner i USA

I början av 1900-talet fanns det problem med missbruk av opiater, kokain och alkohol i USA. Efter Geneve-konventionen 1925 bestämde ”Advisory Committee on Traffic in Opium and Other Dangerous Drugs of the League of Nations” att man skulle dokumentera produktion, användning och trafik av opium och indisk hampa för att få beslutsunderlag för eventuella lagändringar.

Att den så kallade marijuanan halkade med i diskussionen verkar ha haft mer att göra med rasism och åtråvärda marknadsandelar i syntetfiber- och pappersindustrin än med ett stort missbruksproblem.

Under hela 30-talet demoniserades marijuana av Federal Bureau of Narcotics i propagandafilmer och falska vittnesmål. Få av dem som klubbade de amerikanska marijuana-
lagarna visste egentligen något om marijuana. Inga vetenskapliga studier fanns, men år 1937 klubbades i alla fall Marihuana Tax Act, som föreskrev hårda restriktioner och mycket höga skatter för odling av hampa. Det begränsade markant användande, distribution och produktion – odling blev nästan omöjligt.

Utredning lades ner

En utredning planerades om halten av psykoaktiva ämnen i olika typer av hampa, för att man skulle kunna avgöra vilka sorter som skulle omfattas av den nya lagen, men det blev aldrig av. Alltså krossades marknaden för inhemskt odlad hampa i USA helt efter 1937. Istället importerades hampafibrer från Kina för tillverkning av kanvas och rep till marinen och kläder till soldater.

Under andra världskriget gick det inte längre att importera hampa från Kina. Därför lyftes lagen tillfälligt från den vanliga hampan i USA år 1942. 300 000 hektar hampa skulle plötsligt odlas och förädlas i 71 nya anläggningar, för att försvaret skulle ha ett säkert lager. ”Hemp for Victory” hette kampanjen, som pågick tills kriget tog slut.

Sedan började man åter motarbeta hampan på alla politiska plan, fram till för endast några få år sedan. Effekterna av propagandan och Marihuana Tax Act 1937 i USA spred sig sakta runt i världen och accepterades som en sanning. Syntetiska fibrer, bomull och trä-
fiberbaserad papperscellulosa tog marknadsandelar globalt och i Amerika, och hampan föll bort.

”Om man tittar på vår västerländska livsstil i nuläget blir det tydligare hur hampa skulle kunna bidra till hållbarhet. Vi väntar oss till vardags att kunna köpa nya kläder varje månad …”

I slutet på 60-talet sattes det sista hampfröet i Sverige innan odlingen förbjöds. På Gotland låg det sista aktiva beredningsverket för hampa, ovanför Kopparsvik vid Visby hamn, som stängdes 1970. I Kina hade man däremot aldrig anledning att sluta producera hampa, och därför ligger de absolut bäst till vad gäller produktion och teknisk utveckling inom hampindustrin i dag.

Industrihampans väg tillbaka

Under 60- och 70-talet ifrågasatte en del fria tänkare i USA beslutsprocessen som ledde fram till de hårda restriktionerna mot hampan. Man insåg vilken förlust detta var för den amerikanska nationen. Miljörörelsen kom också igång och hampans historia dammades av. Man konstaterade att som industriråvara kunde hampa återigen vara användbar och att hampsorter med låg halt av det psykoaktiva ämnet tetrahydrocannabinol passade bra.

I mitten på 90-talet började man odla fiberhampa i Europa igen. 2003 blev det tillåtet också i Sverige, efter att Ulf Hammarsten odlat någon hektar hampa på sin gård i Halland år 2001, i enlighet med lagen i övriga EU-länder. Åren efter fram till 2007 odlades mer och mer hampa i Sverige. 850 hektar hampa odlades år 2007. Men då hampan förlorade sitt extra stöd som energigröda tappade utvecklingen farten. Odlingsarealerna blev mindre och några viktiga projektidéer rann ut i sanden.

I många andra länder i Europa och i Nordamerika har en blomstrande hampaindustri vuxit fram med byggprodukter, textilier, livsmedel, kosttillskott, kosmetika och bioplast med mera. Hampa erkänns som den nyttoväxt den är. Företag tror på hampan och är villiga att investera.

I USA har odling av industrihampa inte varit tillåten – innan diskussionen om industrihampa hamnade på bordet hade flera stater avkriminaliserat marijuana. Så sent som 2015 fastnade importerat utsäde för industrihampa i amerikanska tullen. Men trots det har hampaprodukter importerats från hela världen till USA under ett par decennier. I Sverige har det varit svårt att nå fram inom både politiken och näringslivet, vilket resulterat i att den svenska hampaindustrin riskerar att dö ut igen.

Bidra till hållbar utveckling

Men den viktiga frågan då. Skulle hampa kunna rädda världen? Det låter som en grov överdrift, men det borde ändå vara logiskt att satsa på en förnybar naturresurs med multipla användningsområden. Hampaindustrin har i princip stått stilla sedan 1935. Utvecklingen hindrades just före det stora steg som skulle ha tagit hampan med in i den moderna industriprocessen. In i den tekniska utveckling som nu präglas av energiintensiva, kemikaliekrävande och petroleumbaserade processer och material.

Om man tittar på vår västerländska livsstil i nuläget blir det tydligare hur hampa skulle kunna bidra till hållbarhet. Vi väntar oss till vardags att kunna köpa nya kläder varje månad, gå ut och äta när vi så önskar, träna på SATS, ta en kaffe i engångsmugg på vägen till jobbet, köpa mango och färska sockerärtor året runt och åka på skidresor. Skorna vi köper, vinterjackan, telefonen, datorn och möblerna ses som utbytbara inom ett par år.

Det nyckelfärdiga huset som byggs av färdiga moduler ses inte som något permanent inslag i omgivningen, man har inte tänkt på hur det kommer att vara om 50 år. Det ska bara vara billigt – annars har man ju inte råd att leva som vi gör.

Vi använder onödigt mycket plast till förpackningar och annat. Och när man tänker på hur mycket resurser som går åt och vad som blir oåterkalleligen förstört vid tillverkningen av till exempel en mobil eller ett paket kakor med palmolja, då blir det tydligt att något är skevt.

Kräva kvalitet

Det är värt att jämföra vår livsstil med hur det var till exempel för 90 år sedan. Ett par skor kostade kanske en hel månadslön. De förväntades hålla i många år, de vårdades och lagades och skulle kanske ärvas. De var en investering. På 50-talet ägde en välklädd vuxen kvinna cirka 25 klädesplagg. De byttes sällan ut, utan modifierades för att passa om man blev större eller mindre runt midjan.

När jag funderar i dessa banor inser jag att anonyma massproducerade saker är värda mindre. Vi förväntar oss mindre av dem. Men ändå är det alla dessa små saker som ackumulerat blir livets goda. Eller? Är vi beredda att sätta kvalitet före kvantitet? Är vi beredda kräva att det vi köper håller en viss kvalitet vad gäller miljöbelastning, livslängd och etik? Det är nog den viktiga frågan, inte om hampa kan rädda mänskligheten. Vi behöver revidera vår livsstil, göra en hållbarhetsanalys och sedan en handlingsplan. Hampan kan spela en roll för en hållbar framtid för oss och Moder Jord. Men det är upp till mänskligheten att välja framtidens material och metoder.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 9 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 9 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 9 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 9 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 9 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 9 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 9 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 9 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 9 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar