När våra politiska ledare i dag talar om lagliga vägar in i Europa kan man tro att det är något svårt och avlägset. Men det fanns lagliga vägar tills politikerna avsiktligt tog bort dem, skriver Sanna Vestin.
De chefer som är blint lojala uppåt sparkar neråt på de medarbetare som är obekväma och säger vad de tycker. Istället för att bli uppsagda blir dessa anställda ofta mobbade och pressade att säga upp sig, skriver Lasse Ekstrand.
När en kvällstidning rapporterade att regeringsplanet hade flugit mellan Bromma och Arlanda blev det stor uppståndelse. Men i själva verket var det en storm i ett vattenglas. Det är svårt att läsa kvällstidningar, speciellt om man vill att det som står där ska vara sant, skriver Maria Wetterstrand.
Den som blir sjuk riskerar att bli utsatt för missunnsamhet och misstänkliggörande. När en sjuk människa ska tillbaka till arbetslivet finns inte de rättigheter som andra har. Låt oss ändra på det, skriver Monica Armini.
Den senaste tiden har svensk försvarspolitik tvärvänt. Efter en tid av relativt ointresse för försvaret vill politikerna nu rusta mot angrepp från Ryssland. Men Ryssland är inget hot mot Sverige – rustningsivern verkar bero på andra saker, skriver Peter Bodach Söderström.
Är det verkligen mer fritid vi behöver? Är det inte snarare en samhällsstruktur som ger oss frihet att skapa meningsfullt arbete som går att försörja sig på? frågar sig Petra Östergren.
Bankerna tar en risk när de lånar ut pengar, en risk som inte bara omfattar dem själva utan oss alla. I veckans Under ytan skriver Ulf Bodach Söderström att vi behöver diskutera finanssektorns sårbarhet. Samtidigt förklarar han varför påståendet att bankerna skapar pengar ”ur ingenting” är fel fokus för diskussionen.
Medieanalyserna av OECDs skolrapport frossar i populistiska evergreens om ”bättre disciplin” för att minska frånvaron. Men det kan räcka långt att göra skolan möjlig för fler att gå i, skriver Malin Bergendal.
