Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Vem tillhör kulturen?

Nike Markelius - 3 år sedan

Kulturell appropriering är ett sociologiskt koncept som lyfts på senare tid och som problematiserar att en viss kultur lånar element från en annan kultur och gör dem till sina egna.

Det har beskrivits som en form av vardagsrasism som syftar till när den priviligierade delen av världen använder attribut från marginaliserade kulturer. Som till exempel den i väst allt vanligare och populära frisyren med dreadlocks, som ursprungligen kommer från rastakulturen. Ordet dread kommer från dreadful och syftar ursprungligen på gamla tiders miserabla syn på svarta slavar. Förespråkarna av teorin om KA menar att det är en kulturell stöld från en historiskt förtryckt minoritet.

Bindi, den traditionellt hinduiska symbolen i form av en röd prick på pannan, har blivit populärt som utsmyckning även i väst, vilket kritiseras av en del. Foto: Duncharris

Den indiska bindin är populär även i väst. Foto: Duncharris

Även det populära användandet av bindis, som människor i vår del av världen bär som smycke, många utan att ha en aning om vad de betyder, har kritiserats. Vissa indier eller Indienfödda tycker att det är anstötligt när oinvigda personer använder kastsystemets symboler som prydnad.
Och i USA förekommer det att personer som inte tillhör nordamerikansk urbefolkning bär krigshättor med fjädrar som en modeaccessoar. Som musikern och producenten Pharrell Williams, som på omslaget till en känd modetidning bär en fjäderprydd huvudbonad som tillhör ursprungsbefolkningen First Nations i Kanada. Han kritiserades hårt och anklagades för att exotifiera och göra egen profit på den förtryckta minoritetens bekostnad.

John Salda i Kanada fotograferades 1907 i traditionell huvudbonad. Troligtvis redan då ett uttryck för exotifieringen av hans folk. Foto: Byron Harmon/Public domain

John Salda i Kanada i traditionell huvudbonad. 1907. Foto: Byron Harmon/Public domain

Ett annat välkänt uttryck för detta är den gamla amerikanska teatertraditionen med ”blackface”, då vita skådespelare eller fotomodeller målar sina ansikten svarta och därmed skapar karikatyrer som vidmakthåller rasistiska stereotyper. I och med starka antirasistiska rörelser och ifrågasättande av gamla förlegade synsätt på kulturella och ytliga skillnader mellan människor, ökar också insikterna om vårt språkbruk och allt fler inser att vissa uttryck och ord inte är okej att använda längre.

Men hur förhåller vi oss om en mörkhyad person vill använda det laddade n-ordet i sin konst? Just detta har lett till en het diskussion mellan konstnären Makode Linde och Kulturhusets chef Benny Fredriksson i Stockholm. Linde ville kalla sin utställning ”Negerkungens återkomst” men Fredriksson fruktade att det skulle uppfattas som legitimering av ett rasistiskt uttryck. Linde blir alltså censurerad på ett sätt som han själv upplever som en kränkning av hans konstnärliga frihet och integritet (DN 1/12).

Hur långt ska vi gå i förädlingen av språket för att orden vi använder inte ska kränka våra medmänniskor? I det här fallet leder rädslan för en kränkning till en annan kränkning – risken att bli betraktad som rasistisk ställs mot risken att inskränka yttrande
friheten. Hur hade diskussionen förts om konstnären varit ljushyad? Förmodligen ramaskri. Har då inte Linde större rätt att använda ordet än en ljushyad person? Just för att han är mörkhyad? Nja, egentligen är det tveksamt och underligt att han väljer ett ord som kan kränka andra i kommunikationen med utställningsbesökarna, men likväl måste han få ha sin konst i fred och få välja att kalla den vad han vill.

Positionerna förflyttas i och med globaliseringen och det faktum att många samhällen på jorden allt mer befolkas av människor från många olika kulturer. Vi ser stora folkvandringar i dag och allt pekar på att klimatförändringar på sikt kommer att leda till stora förflyttningar av människor över jorden, så de flesta länder är och förblir alltmer mångkulturella. Teorin om kulturell appropriering kan skapa en olycklig uppdelning människor emellan när den stämplar en viss hudfärg eller befolkning med en viss kultur och slår fast att det skulle skada dem att människor med en annan hudfärg ur en annan befolkning approprierar element från deras kultur.

Generaliseringen är tveksam och svåröverskådlig – en kan tycka att det är okej att appropriera det ena men inte det andra – men tolkningsföreträdet måste ändå tillhöra folket som har skapat smycket eller frisyren. Oavsett var de befinner sig. I grund och botten handlar det om vilken auktoritet som anser sig ha rätt att precisera olika kulturyttringar och deras platser i världen. Varje människa, varje samhälle och varje nation förfogar över skönheten och de utsmyckningar, kännetecken, epitet eller attityder vi kan definiera oss själva med. Vi äger alla våra liv och kan i bästa fall välja hur vi möter våra dagar som världsmedborgare.

Om vi lånar ett smycke från en annan plats än den vi föddes på och gör det till vårt eget därför att vi kan identifiera oss med vad det uttrycker – är vi tjuvar då? Eller har vi bara gjort världen lite större och vackrare? Har vi automatiskt omdefinierat alla de individer som fötts i den del av världen där smycket skapades? Eller har vi gjort dem till systrar och bröder?

Vi ska naturligtvis vara ödmjuka inför grupper som historiskt behandlats förfärligt av den privilegierade världen, och skiljelinjen bör gå vid satir och karikering, men jag tror att vi samtidigt måste akta oss för att öka den rasistiska bördan genom att peka ut och dela upp människor efter etnicitet.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 3 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 3 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 3 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 3 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 3 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 3 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 3 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 3 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 3 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar