Världen bevakar Finlands pilotprojekt med basinkomst
Forskningsavdelningen till finska Försäkringskassan, KELA, har världens ögon på sig. Forskarna undersöker nämligen hur en basinkomst skulle kunna införas i Finland på försök, som ett nationellt pilotprojekt. Tanken är att det ska testas under 2017.
Syre har tidigare berättat om att Finland har en politisk majoritet som är intresserade av att testa en så kallad basinkomst, alltså en månatlig utbetalning som människor får utan att behöva bevisa att de är arbetslösa eller har särskilda behov. Eftersom regeringen vill testa detta, har finska socialförsäkringsinstitutet eller motsvarigheten till Försäkringskassan, KELA, satt igång med sina undersökningar. Redan i vår kommer forskarna att redovisa flera pilotprojekt som de arbetat fram, men först i november 2016 kommer ett av pilotprojekten att väljas ut, för att testas under 2017. Just nu är det framför allt juridiken som måste genomlysas.
– Vi måste se till vad som är möjligt i förhållande till den finska konstitutionen så därför måste vi studera de juridiska fallgropar som finns, dels vad gäller skattesystemet, dels vad gäller socialförsäkringssystemet, säger Pertti Honkanen, senior researcher på KELA.
Han har arbetat med basinkomstprojekt i Finland sedan 2007, och beskriver hur forskarna är uppdelade i flera arbetsgrupper – aktörerna är bland annat forskare från landets stora universitet, Tankesmedjan Tänk, Statens ekonomiska forskningscentral, Företagarna i Finland liksom sakkunniga inom kommunsektorn, skatterätten och grundlagen.
– Alla grupperna diskuterar olika möjligheter och testar kalkyler. Än så länge är diskussionerna väldigt öppna, eftersom det dröjer ett tag innan projektet ska börja, säger han.
En av diskussionerna handlar om summan för basinkomsten. Ska den motsvara normen för socialbidrag, alltså 550 euro, eller kommer den att bli högre? Vänsterförbundet tycker att omkring 850 euro per månad vore rimligt.
– Än så länge rör diskussionerna sig i skalan 500 till 800 euro i månaden, det kan bli något däremellan. Sedan vet vi inte vilka som kommer att bli testade – ska basinkomsten gå till slumpvis utvalda personer, så att vi lottar ut deltagare, eller ska vi använda en annan urvalsmetod? Det är öppet än så länge, säger Pertti Honkanen.
Idén är att basinkomsten ska vara för alla som ingår i försöket, alltså även dem som arbetar.
– Men vi skulle föredra om den var för arbetslösa eller deltidsarbetslösa, eftersom det då blir mer intressant att studera effekterna av basinkomst, säger Pertti Honkanen.
Forskarna tittar också på ifall basinkomsten ska vara villkorad – att den som får basinkomsten måste göra en samhällelig insats på något sätt – eller om den ska ges utan några villkor förbundna. Man tänker sig att den ska gå till människor som bor i Finland, men eventuellt behöver man inte vara finsk medborgare. En diskussion har varit ifall även barn skulle få basinkomsten, vilket skulle bli ett stöd för barnfamiljerna, men än så länge gäller det vuxna personer – i och med att Finland redan har ett barnbidrag.
I debatten höjs oroliga röster, man är rädd att basinkomsten blir en fattigdomsfälla – de påpekar att landets allra fattigaste pensionärer, de som får garantipension, erhåller 747 euro i månaden och de har ändå möjlighet att komplettera inkomsten med ett bostadsbidrag (något som kanske inte kommer att erbjudas dem med basinkomst).
– Pensionärerna kommer antagligen inte att ingå i det här experimentet. Men visst vore det ett misslyckande om basinkomsten ledde till att människor blev ännu fattigare och mer passiviserade så de glider ännu längre bort från arbetsmarknaden, säger Pertti Honkanen.
Han berättar att forskargrupperna försöker formulera en modell som blir kostnadsneutral, där basinkomsten finansieras genom skattemedel utan att de statliga utgifterna blir större än de är med dagens finska socialförsäkringssystem.
– Ett system som skulle göra att de statliga utgifterna ökade är inte realistiskt, även om mindre skillnader i utgifter inte är så viktiga – men börjar det handla om miljarder så fungerar det inte, säger Pertti Honkanen.
Hur skulle då ett väl fungerande experiment med basinkomst se ut?
– Det bästa scenariot vore om vi märker att personer med basinkomst är mer aktiva på arbetsmarknaden och inte exkluderas från den. Att slippa nötas ner av alla byråkratiska problem som uppstår i dagens socialförsäkringssytem är det största argumentet för basinkomsten, och då hoppas vi att experimentet också visar att människor får energi till att göra mer av sitt liv, säger Pertti Honkanen.
Men det är komplicerat att bygga en ny modell för social välfärd på detta vis, och han tror inte att en verklig basinkomst kommer att bli realitet i en nära framtid.
– Det är väldigt komplicerat och finns så mycket att göra. Vi måste till exempel ta hänsyn till fackförbundens oro över att detta sänker lönenivåerna och hur våra regler passar med den europeiska lagstiftningen, säger Pertti Honkanen.
För att kunna dra slutsatser behöver experimentet med basinkomst pågå i minst två år, först efter den tiden kan man dra några slutsatser, menar han.
– Men jag förstår att många är nyfikna på detta – jag är själv förvånad över att vår regering vill testa idén med basinkomst, säger han.