Utredning ifrågasätter Sveriges avtal med Nato
Under våren läggs det så kallade Värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato på riksdagens bord. Ett avtal som legat till grund för stormiga debatter om Natoledda militärövningar i Norrbotten, upprustning av försvaret och huruvida kärnvapenalliansen kan tillåtas föra in kärnvapen på svenskt territorium. Nu analyserar en aktuell utredning Sveriges närmande till kärnvapenalliansen.
I dag presenterar den så kallade ”Natoutredningen” sina slutsatser för Sveriges relation till Nato i Nobelmuseet, Stockholm. Utredningen framställs av en bred politisk palett bestående av diplomater, tidigare utrikesministrar och debattörer från både höger- och vänsterkanten.
Enligt utredningen har Sverige anammat ”de små stegens politik” i närmandet till Nato där några tydliga milstolpar har varit medlemskapet i Partnerskap för fred 1994 och samförståndsavtalet om ett värdlandsstöd tio dagar före valet 2014. Värdlandsavtalet innebär bland annat att Sverige i händelse av kris eller krig kan ta emot Natostöd och bli värdland för storskaliga militärövningar ledda av kärnvapenalliansen.
Natoutredningen understryker två saker som saknas i avtalet: inga ord om Sveriges alliansfrihet och inga klara besked i kärnvapenfrågan. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har upprepade gånger slagit fast att det inte är aktuellt att placera kärnvapen på svensk mark, men utredningen påminner om att Natolandet USA principiellt vägrar ”att uppge till exempel om deras örlogsfartyg vid besök i svenska hamnar har kärnvapen ombord eller inte”.
Frågan om Värdlandsavtalet är känslig och olika källor som Syre talat med bekräftar en potentiell konflikt mellan UD och Försvarsdepartementet där särskilt den förra befarar att ytterligare närmande till Nato kan äventyra Sveriges trovärdighet som ”feministisk utrikespolitisk röst”.
Hultqvist anklagade i en DN-intervju (10/1) inför Folk och försvars årliga träff i Sälen svenska Natokritiker för en ”systematisk spridning av lögner”.
– Det pågår ett arbete för att ge en felaktig bild av vårt avtal, sade Hultqvist till DN.
Försvarsministern frågade sig också: ”I vems intresse ligger denna ständiga felinformation?” Stina Oscarson, dramatiker, fri skribent och en av författarna till Natoutredningen, tror inte att ett omyndigförklarande av kritiker till den rådande svenska Natopolitiken är till gagn för någon, särskilt inte allmänhetens förtroende för den politiska makten.
Natoutredningen är, menar hon, den första riktiga säkerhetspolitiska analysen av Sveriges historiska och nuvarande relation till Nato. En analys som hon anser särskilt viktig i dag då den säkerhetspolitiska debatten består av två tydliga motpoler: Nato och Ryssland.
– Det är löjligt att säga att vi ska bygga vår säkerhet med likasinnade, säger Oscarson till Syre. Vi ska markera mot Ryssland, men inte mot Turkiet och Kina. Är Ungern och Polen likasinnade? Hur trovärdigt är det?
Natofrågan lyfts ofta fram i svart eller vitt, därför hoppas Natoutredningen kunna bidra med lite fler färger och infallsvinklar. Stina Oscarson får frågan om hon inte kan finna något positivt med det svenska närmandet till Nato. Hon tänker efter en lång stund innan hon svarar:
– Visst, under vissa omständigheter måste vi samarbeta, men när omständigheterna ändras måste de upplösas. Så har inte skett med Nato sedan Warszawapakten upplöstes. Om jag trodde att vår makt att påverka Nato hade ökat genom ett medlemskap så hade jag sagt det, men nu tror jag inte det. Vi påverkar bättre som utomstående part, vi förlorar i trovärdighet om vi går med.
Miljöpartiets riksdagsledamot Valter Mutt är av samma uppfattning.
– Allmänheten skulle nog ha ett och annat att säga om de fick verklig kännedom om Värdlandsavtalet, säger han till Syre.
Valter Mutt är nöjd med att äntligen ha ett tungt och trovärdigt dokument som utan ideologiska glasögon analyserar den svenska Natopolitiken. Han anser att avtalet vore oförenligt med en feministisk utrikespolitik. Mest allvarligt, menar han, är emellertid bristen på politisk framförhållning:
– Vilka garantier finns mot våldsanvändning med en annan färgad regering? Hur många timmar skulle Allan Widman (riksdagsledamot för Liberalerna och ordförande i Försvarsutskottet. Red. anm.) orka stå emot Natos försvarshögkvarter om det blir spänt läge?