Skörda rätt frukter av teknikutvecklingen
Den hållbara omställningen i världen utgör ett paradigmskifte av aldrig tidigare skådad karaktär. Det är också ett mångdimensionellt sådant, gällande allt från det ekonomiska systemet till de sociala och samhälleliga strukturerna.
Mot bakgrund av detta är ofta miljö- och klimatdebattens frågeställningar felställda. Utmaningen beskrivs envist i termer av hur vi med mindre miljöpåverkan ska lyckas upprätthålla vårt sätt att leva. Istället bör vi fokusera på och bejaka en ny samhällsform, som både är hållbar och mer i linje med de faktorer som faktiskt gör oss lyckliga. Dessa förändringar är lika positiva och önskvärda som akut nödvändiga.
Att bygga ett samhälle efter en evigt linjär konsumtions- och tillväxtmodell, där välfärd mäts i någonting så dumt som BNP, var aldrig en särskilt bra idé från början. Upptäckten att denna modell i allra högsta grad äventyrar mänsklighetens framtid kan ur denna aspekt alltså argumenteras vara positiv, i den bemärkelsen att den skapar en obestridlig drivkraft att ställa om byggstenarna för framtidens välfärd. Stora delar av teknikutvecklingens mening och möjligheter har faktiskt systematiskt förnekats. Våra hårt arbetande förfäder skulle antagligen vända sig i sina gravar om de visste hur vi valt att förvalta denna utveckling.
Det är med andra ord hög tid att nu börja skörda frukten av teknikutveckling genom att dela med oss av välfärden och minska på arbetet. Detta dels för att världens ekosystem, det vill säga vår framtida ekonomi, redan är för hårt pressade. Men också som en logisk följd av att det till och med är vetenskapligt bevisat att vi mår avsevärt bättre av mer frihet och fler lediga timmar, än av att envist arbeta våra åtta timmar och regelbundet kunna uppgradera vårt materialistiska palats.
Vi måste börja ställa rätt frågor och tänka i helt nya banor. Det är inte för sent att skapa det paradis som vi länge haft resurser till, baserat på en cirkulär ekonomi och en mer kvalitativ tillväxt. Om det nu har gått så långt att vi kanske till och med är tvungna att arbeta och konsumera mindre bör det betraktas både som en frälsning och som ett startskott för en hållbar omställning.
Att det fortfarande anses vara ett problem när effektiviseringar och automatiseringar utrotar arbetsmöjligheter är absurt. Våra förfäder skulle förmodligen resa sig ur sina gravar om de fick höra om våra ihärdiga ansträngningar för att skapa mer arbete.