SD bryter med SDU
Konflikterna mellan Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund SDU nådde sin kulmen i samband med ungdomsförbundets kongress. När förbundet valde Jessica Ohlson till ny ordförande, tvärtemot partiets rekommendationer, kapade SD omedelbart bandet till sin ungdomsorganisation.
Den 11–13 september höll Sverigedemokratisk ungdom sin förbundsstämma i Bohuslän. Deras två frontfigurer, ordförande Gustav Kasselstrand och vice ordförande William Hahne, som under våren uteslutits ur Sverigedemokraterna, ställde sina poster till förfogande.
När det blev klart att valberedningen lanserade deras följeslagare Jessica Ohlson som ny kandidat svarade Sverigedemokraterna med att föreslå en egen motkandidat, Tobias Andersson, till ordförandeposten. I ett mycket skarpt brev i partiets interntidning SD-Ku ri ren dagarna innan förbundskongressen varnade partisekreterare Richard Jomshof att ett stöd till den avgående SDU-ledningens förslag var att ”stödja den konfliktlinje som leder till att Sverigedemokraterna kommer att behöva omorganisera sin ungdomsverksamhet”.
Konflikten mellan det mer nationalistiska ungdomsförbundet och moderpartiet har pågått i flera år, men eskalerade under våren till en öppen maktkamp då SDU började ta över flera sverigedemokratiska lokalavdelningar.
Droppen blev när William Hahne tog över partiets Stockholmsavdelning i april. SD anklagade ungdomsförbundet för att driva en konfrontativ linje mot partiledningen, vägra följa partiets anslagna politiska linje om att bli ett ”demokratiskt, socialkonservativt parti för hela Sverige” och i stället samarbeta med högerextrema så kallade ”identitära” grupperingar (Fria tider, Nordisk ungdom och Motpol) som partiets nolltolerans förbjöd samröre med.
– I grund och botten handlar konflikten inte om ideologiska skillnader, utan är en personkamp om makt och positioner. Upplösandet av ungdomsförbundet kommer innebära problem för SD, eftersom SDU sitter på många kommunala mandat runt om i landet, säger Mikael Ekman på Expo, som granskar extremhögern.
Partisekreterare Jomshof förklarade att SD med sin egen ordförandekandidat gav organisationen möjlighet att välja väg, att närma sig moderpartiet eller fortsätta på konfliktlinjen. Ungdomsförbundet valde den senare vägen, Ohlsson vann med 44 röster av 85 ordförandeposten. Gustav Kasselstrand avtackades dessutom med titeln hedersordförande för sitt arbete att bygga upp organisationen med 5 000 medlemmar.
Reaktionen från Sverigedemokraterna kom omedelbart. SD tog direkt ner ungdomsförbundets hemsida och lade upp ett uttalande att de formellt bröt med SDU, för att under hösten starta upp en ny ungdomsorganisation med samma namn.
– Opinionsmässigt kommer inte Sve ri ge-de mokraterna att skadas av den här konflikten. Men det kommer att påverka återväxten i partiet och långsiktigt skada organisationen, säger Mikael Ekman.
SDU-ledningen hade med kongressen spelat ett högt spel och räknat med att moderpartiet inte skulle kunna utesluta dem förrän partiets vid landsdagar i november. De hänvisade till partiets stadgar där det står formulerat att SD har ett ungdomsförbund med namn SDU, och att en uteslutning därför skulle kräva en stadgeändring. Det skulle då krävas 75 procent majoritet, vilket SDU bedömde att partiledningen aldrig skulle uppnå.
Detta kringgick SD genom att deklarera att ett nytt ungdomsförbund omedelbart skulle upprättas med samma namn för att ersätta det tidigare. Konflikten är däremot inte överspelad. Både SD och ungdomsförbundet har i september försökt patentregistrera namnet SDU och namnstriden kommer nu att avgöras i rätten.
SDU har efter uteslutningen riktat hård kritik mot partiet för odemokratiskt toppstyre och att de på partidagarna i november kommer att verka för att tre personer från partiledningen; Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof, avsätts. Åkesson, Karlsson och Jomshof var själva tidigare drivande i SDU, i det så kallade ”fyras gäng” med Björn Söder, som tog makten över partiorganisationen i en liknande maktstrid för tio år sedan.