Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Satsa på glesbygden – nu

Under ytan, Monica Armini - 2 år sedan

Tömda köksskåp. Fullt med lådor i hallen. Påsar, travar, högar: vi ska flytta. Inget konstigt med det – vi har blivit sambo och vill skaffa ett nytt hem, där vi startar en gemensam historia, och om några veckor går flytten. Men det är mer än en flytt till nytt hem. Det är en flytt från stad till land. Vi byter identiteten göteborgare mot Ramhultabor. Vi gör tvära kast i vår livsstil och ger oss ut på vischan, mitt i livet.

Jag är sjuttiotalist och växte upp i skuggan av oblekt toalettpapper, säldöd och Tjernobyl. Jag var helt oengagerad i politik tills jag själv blev förälder i mitten av 1990-talet, då jag i tygblöjans storhetstid gick med i Miljöpartiet. Jag var en given målgrupp – småbarnsmamma i stan som kokade egen barnmat på ekologiskt odlade palsternackor och frös in bröstmjölk i istärningsformar.

Jag bodde då i Mölndal söder om Göteborg i ett litet radhusområde. Att vara miljöpartist där var ingenting konstigt alls. Det låg väl i tiden – men också i den fysiska miljön. Gott om både cykelbanor och bussar, och ville man kunde man ta spårvagnen, eller promenera bort till pendeltåget. Därför dröjde det tills jag fyllde 30 – och var trebarnsmamma – innan jag ens tog körkort. På stormarknaderna erbjöd man Änglamark och I Love Eco. Återvinningsstationerna växte upp som svampar ur jorden. Det var KRAV-märkt och Fair Trade och Öko-tex för hela slanten.

När jag nu ser tillbaka är det med både nostalgi och sorg. Inte över de miljöinsatser som fanns (och fortfarande finns!) utan för att jag trodde att jag var mer betydelsefull än jag i dag inser att jag var. Världen var så begränsad i mina ögon – på gott och ont. Som småbarnsförälder såg jag mest till min egen närmiljö. Kämpade för lekplatser, bättre luft vid förskolan, återvinning av glödlampor och busskort till barnen. Visst var det bra. Men min priviligerade tillvaro bjöd inte på mycket motstånd.

Nu står vi alltså här med ena foten kvar i civilisationen och den andra i myllan. Gården vi har köpt ligger inte jättelångt bort. Några mil från Mölndal bara. Men kommunen har en tydlig landsortsprofil. Vart tionde hushåll saknar kommunalt vatten och avlopp och stora delar av kommunen är vita fläckar på Västtrafiks busslinjekarta.

Jag känner hur min identitet som miljöpartist är i gungning. Jag har levt i en behaglig föreställning om att mat går att producera på balkongen och att man kan ta tåget bara man vill – i princip vart som helst. Och önskar man ändå vara flexibel finns ju alltid bilpooler och hyrcyklar. I stan ja. Att längtan efter landet även skulle innebära en insikt om hur samhället i Sverige är centrerat kring några riktigt stora Yimby-nästen blev ett brutalt uppvaknande.

Nu har jag ju hittat paradiset på jorden, där jag, om allt går riktigt bra, kan bli mån-
skensbonde inom en snar framtid. Hur kan det komma sig att ingen kollektivtrafik kör där? Att bokbussen inte trafikerar vägen? Att man måste ha egen brunn om man vill ha vatten i huset och att Telia bara kan erbjuda kvartsfart på internet?

Jag måste erkänna att jag varit väldigt ovetande under mina drygt fyrtio år på jorden. Varje dag har jag mumsat i mig mat som jag tagit för given. Jo, visst har jag betalat för den. Till och med betalat en del extra för att den ska vara ekologisk, biodynamisk, frigående eller närproducerad. Men jag har inte någonsin tidigare funderat över sambandet mellan samhälle, politik och reell livsmedelsproduktion.

Att människor offrar mycket bekvämlighet för att vara de som brukar jorden, föder upp djur eller vårdar skogen. Man kan inte driva jordbruk i stan. Man kan ha kolonilott, stadsodling eller citygrisar. Men det stora värdet ligger i välbefinnandet och i den pedagogiska poängen. Ska det bli lönsamt (i alla fall så som bidragssystem och infrastruktur ser ut i dag) måste volymen upp. Rejält.

Själv kommer jag aldrig att bli en riktig bonde. Jag har inte tillräckligt med mark, kunskap eller mod. I bästa fall kommer jag att få sniffa lite på lantbrukarlivet. Lite självhushåll. Kanske även sälja något litet. Men jag har gläntat på dörren till ett annat liv i alla fall. Börjat läsa och efterforska för att inse vidden av kunskap jag inte besitter. Jag har blottat min okunskap hos Lantmännen Maskin och Axima, och ställt frågor och googlat och funderat.

Men detta nya liv innebär en del förändringar på hemmaplan. Utan kollektivtrafik blir man bilberoende på ett sätt jag aldrig tidigare varit. Visst kan och bör man minimera sitt bilåkande ändå. Men vårt hushåll kommer i alla fall få lägga pengarna som förr gick till kollektivtrafik på drivmedel istället. Fiberförening på landet är inte ett val – det är ett måste. Att sticka iväg och köpa lite mjölk eller bröd i förbifarten kan man glömma, det tar tid och blir dyrt att inte ha ett välfyllt skafferi hemma. Bibliotek, postombud, återvinning, kultur och systembolag blir utflyktsmål snarare än närservice.

Jag läser i Miljöpartiets valmanifest från 2014 att ”Klimatförändringarna ställer krav på att bra jordbruksmark används för matproduktion. Vi vill öka Sveriges självförsörjning av mat och ge svenska bönder goda förutsättningar att ställa om till en giftfri, ekologisk produktion”.

Detta skriver jag under på till hundra procent. Men lantbruk är ju inte isolerade öar av matproduktion i ett annars helt urbaniserat samhälle. Även bönder har behov av förskolor, internet och infrastruktur. Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson har i ett stort antal artiklar de senaste åren pekat på de motstridiga budskap som sänds ut till befolkningen i svensk glesbygd. Föräldrar på landsbygden kan till exempel få uppmaningen av kommunen att själva starta en förskola om de vill ha den servicen. (Christel Gustafsson, Dagens Samhälle 2014-10-22).

Att inte omfattas av trygghetssystem, basal service och infrastruktur skapar både osäkerhet och utanförskap. Självförsörjningen kommer bli en utopi om inte samhällsutvecklingen hänger med även utanför stan. Hur ska vi kunna locka en yngre generation att satsa på lantbruk om det alltmer är att betrakta som ett kall än ett jobb?
När jag nu tar klivet och lämnar stan undrar jag förstås vilka frågor min nya lokalavdelning driver. Jo, i handlingsprogrammet gällande landsbygd och infrastruktur i Marks kommun för 2014–2018 finns det till exempel både en önskan om GMO-fritt jordbruk, utbyggd kollektivtrafik och satsningar på cykelvägar. Men hur mycket kan MP påverka i ett kommunfullmäktige med två av 51 mandat?

Att MP inte fått med sig landsbygden i rikspolitiken de senaste åren sätter ju sina spår även på lokal nivå. Akuta miljöförbättringar som cykelbanor, vägavgifter, alternativt drivmedel, närhet till service med mera, har varit betydligt lättare att genomföra i större städer. Tågsatsningar blir ju tämligen ointressant för den som inte ens har en buss två gånger om dagen.

Utan kollektivtrafik hjälper det inte att höja bensinpriset. Foto: Jan Collsiöö/TT

Utan kollektivtrafik hjälper det inte att höja bensinpriset. Foto: Jan Collsiöö/TT

Att främja närproducerade livsmedel i offentlig sektor är absolut ett lovvärt initiativ. Det gynnar landsbygden, minskar transporterna och skapar positiva band mellan producent och konsument. Dock är det inte något som särskiljer Miljöpartiet från till exempel Centerpartiet. Båda driver i princip samma landsbygdsfrågor på riksnivå. Om MP vill nå ut till nya väljare, utanför stan, behövs ett nytänk, en genuin och helhjärtad satsning på den fysiska och sociala miljön även där gårdarna ligger glest. Och det är bråttom. Varje nedlagd lanthandel eller skola slår undan benen på ytterligare familjer som plötsligt upplever att de nått smärtgränsen.

Jag trivs med min politiska hemvist som jag känner står för ett långsiktigt tänk och en holistisk världsbild, men det kommer att bli en utmaning att vara grön på landet. Visionerna om bredband, infrastruktur och närservice måste bli verklighet. I hela Sverige. Om man menar allvar med att självförsörjning ska vara ett mål, behövs investeringar i de delar av Sverige som förser oss med livsmedel.

Att exempelvis höja skatt på drivmedel utan att erbjuda alternativa färdsätt får bara till följd att man ytterligare utarmar orter där det redan är svårt att bo. Här snurrar klimatdiskussionen ibland in i ett marknadsekonomiskt synsätt: gör vi bara bensin och diesel tillräckligt dyrt växer alternativen fram. Men för att investerare ska våga satsa på nya lösningar krävs viss volym, och effekten av detta ser vi i dag – där det finns fordonsgas och bilpooler i städerna, men inte på landsbygden.

I vissa avseenden kommer glest befolkade områden aldrig att kunna bära sina egna kostnader. Men då måste det finnas ett politiskt intresse att gå in och stödja med skattemedel. Jag tror faktiskt att MP har en framtid på landsbygden också. Klimathot, miljöproblem och långsiktig planering är ju kanske ännu mer aktuella frågeställningar där än i staden. Om man lyckas förverkliga föresatserna och till exempel ”säkra en jämlik och tillgänglig offentlig service i hela landet” vore mycket vunnet. Men det är bråttom. En redan avfolkad bygd är inte lätt att blåsa liv i. Och det krävs en politisk vilja, ett stort kunnande och ett genuint engagemang i landsbygdsfrågor.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 2 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 2 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 2 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 2 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 2 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 2 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 2 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 2 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 2 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar