Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Bernie Sanders – outsidern som tog sig in från kylan

Klas Lundström - 2 år sedan

I morgon är det dags för nästa steg i den amerikanska valkarusellen. I Demokraternas primärval i New Hampshire vann Bernie Sanders med 60 procent mot Hillary Clintons 38. Syres Klas Lundström har följt utmanaren Sanders en längre tid och ger här en bild av vad hans intåg i Demokraterna kan betyda på sikt och vad hans kandidatur symboliserar även om favoriten Clinton vinner.

Bernie Sanders. Foto: Patrick Semansky/AP Photo/TT.

Bernie Sanders. Foto: Patrick Semansky/AP Photo/TT.

– Klas!

Joshua McDonalds oroliga stämma ekar över prärien. Det är vindstilla och det enda som hörs är hetta mot torrt grus.

– Hoppa in, vi får sällskap!

Vi befinner oss vid urangruvan Crow Butte i nordvästra Nebraska och tar bilder på uranfälten från grusvägen som leder dit. Joshua är miljöaktivist och nu närmar sig plötsligt säkerhetspersonal från världens största uranbolag, kanadensiska Cameco. Fastän det är en allmän väg och tillåtet att fotografera trycker han gaspedalen i botten, övertygad om att hans registreringsnummer noterats och ”Bernie 2016”-dekalen på bakluckan retat gallfeber på säkerhetsfolket på andra sidan dammolnet.

– Det här är ”corporate America”, säger Joshua. Här gäller andra lagar och regler. En vacker dag blir jag nedprejad i diket.

Att öppet köra runt i den amerikanska västern som Bernie-anhängare är inte oproblematiskt. Utanför hemmet i Spearfish, South Dakota, har han fått två dekaler bortrivna. I hemmet hänger ett fotografi av Edward Abbey, legendarisk författare och miljöaktivist, på väggen: den stora förebilden vid sidan om Sanders. Joshua är en trogen Bernie Sanders-anhängare och har till och med vallfärdat till Burlington, Vermont, där Sanders inledde sin politiska karriär som borgmästare.

– Vi stod utanför Bernies hem och väntade. Alla visste var det låg. Men han var bortrest då.

Joshua arbetar med lokala miljöfrågor och är medlem i Socialistpartiet. Därför stack det i ögonen när den oberoende Sanders bestämde sig för att kandidera för Demokraterna.

– Det är ju ett parti för etablissemanget. Men tanken på honom som president väger tyngre och gör att många med mig kommer att rösta på honom, vilket ger partiet många nya anhängare.

”Bernie 2016.” En dekal som kan ställa till problem i konservativa hörn av USA. Joshua McDonald, bosatt i den republikanskt dominerande delstaten South Dakota, har dock endast varit med om bortrivna bildekaler, inte värre än så. ”Men visst, det skulle inte förvåna mig om jag snart får höra okvädingsord också”, säger han.

”Bernie 2016.” En dekal som kan ställa till problem i konservativa hörn av USA. Joshua McDonald, bosatt i den republikanskt dominerande delstaten South Dakota, har dock endast varit med om bortrivna bildekaler, inte värre än så. ”Men visst, det skulle inte förvåna mig om jag snart får höra okvädingsord också”, säger han. Foto: Klas Lundström.

En tidsanda av protest

Fjärran från Joshuas kamp för att skapa opinion mot uranutvinningen i Nebraska pågår primärvalscirkusen. Uranproduktionen pågick i Nebraska på 1980-talet, men är en förlängning av boomen på 1950-talet då Bernie Sanders ännu var tonåring och bosatt i Brooklyn.

Under Nixon-åren på 1970-talet – präglade av Vietnamkrig, Watergateaffären och massakern vid Kent State University – gjorde Sanders samma sak som tusentals hippies: flyttade till Vermont. Några år tidigare hade han köpt ett stycke mark utan el eller rinnande vatten. För stadsbon Sanders var det inget problem: tvärtom fann han frid i en miljö som var motsatsen till det New York där han hade levt som barn och Chicago där han studerade historia, Marx och psykologi och engagerade sig mot segregation.

Tidsandan gjorde sitt: Sanders blev en del av en tvåhövdad proteströrelse som dels motsatte sig det illegala Vietnamkriget och kapitalism, dels lade stort fokus på det lokala perspektivet. Självhushållning, återvinning, helhetstänk. Men det var svårt att få heltidsjobb och han arbetade bland annat för skattekontoret och registrerade medborgare i behov av matkuponger. Där fick Sanders på nära håll ta del av människors ekonomiska förutsättningar och sociala behov i ett sammanhang av globala oljekriser och ekologiskt uppvaknande.

”Sanders intåg i politiken förändrade Vermonts politiska kultur”, skriver Erik Borg i Politico. Men etableringen tog tid och krävde många år med ett stormigt privatliv och på randen till fattigdom. Borgmästarposten följdes av en plats som oberoende politiker i representanthuset i Washington DC och sedan 2007 är han senator. Efter att ha skapat sig en plattform bland anhängare som delar hans vurm för skattefinansierad välfärd och kritik mot ”kriget mot terrorn” och massövervakning, är den 74-årige demokratiske socialisten nu närmare en presidentkandidatur än han någonsin har varit.

Och just socialism, menar Frida Stranne, USA-expert och doktor i freds- och utvecklingsforskning, är inte längre är ett skällsord:

– Sanders har gjort det omöjliga – nämligen att göra socialism rumsrent som politisk idé.

Joshua McDonald framför det inramade fotografiet av Edward Abbey, framliden amerikansk miljökämpe och författare. I Bernie Sanders har Joshua funnit en politiker som ser till ekologiska lika mycket som sociala och ekonomiska frågor. Foto: Klas Lundström.

Joshua McDonald framför det inramade fotografiet av Edward Abbey, framliden amerikansk miljökämpe och författare. I Bernie Sanders har Joshua funnit en politiker som ser till ekologiska lika mycket som sociala och ekonomiska frågor. Foto: Klas Lundström.

Gräsrotsrörelse

Sättet som Joshua McDonald och andra beskriver Sanders på – som vem som helst, en medborgare väl förankrad i sitt lokala sammanhang – påminner om hur uruguayaner beskriver ex-presidenten José ”Pepe” Mujica. ”Världens fattigaste president” som skänkte bort 90 procent av lönen till välgörenhet, bodde kvar på landet med fru och trebent hund i stället för i presidentpalatset. Både Sanders och Mujica vinkade till anhängare från skrotfärdiga Volkswagens.

Premisserna bär många likheter.

Det var gräsrötterna som bildade alliansen Frente Amplio (Breda fronten), vilken Mujica tillhör, i postdiktaturens Uruguay. Gräsrotsaktivism var enda möjligheten; länge fanns varken medier eller ekonomiska förutsättningar för att nå ut med budskap om social rättvisa, hållbar ekonomi och politisk demokrati. Liknande förutsättningar har Sanders haft att tampas med under resan fram till vårens primärval, via frihandelskritik under det nyliberala 1990-talet och krigsmotstånd på 2000-talet.

Avtrycket lär bestå även efter primärvalen och gräsrötterna finnas kvar, med Sanders i Vita huset eller inte. Sanders budskap (framförda på bästa sändningstid) har gett ringar på vattnet. Kanske är det en outtalad Plan B, ett frö till framtida generationer.

– Ingenting är omöjligt längre, menar Frida Stranne. Han har haft en så effektiv kampanj att det blir intressant att se om han även kan nå fram till spansktalande grupper och afroamerikaner, där vi vet att han haft det svårt.

Mike Reel hoppas se Donald Trump som USAs näste president eftersom han inte tycker att Republikanerna gått tillräckligt hårt åt ”kommunisten” Barack Obama. Mike visar sin tatuering med citat ur Beatles ”Let it be”. Foto: Klas Lundström.

Mike Reel hoppas se Donald Trump som USAs näste president eftersom han inte tycker att Republikanerna gått tillräckligt hårt åt ”kommunisten” Barack Obama. Mike visar sin tatuering med citat ur Beatles ”Let it be”. Foto: Klas Lundström.

Välkomnar Donald Trump

En annan grupp som är svår att nå fram till är frustrerade vita män i det rurala Amerika.

Mike Reel suckar.

– Sanders är så full av skit. Karln lever ju inte i nuet. Det går inte att ta honom på allvar.

Mike välkomnar i stället Donald Trumps intåg på den politiska scenen:

– Trump säger den obekväma sanningen: Vi behöver inga politiker!

Mike är inte ensam om sitt politikerförakt – däremot sitter han ensam under de långa körningarna mellan hemmet i Omaha, Nebraska, och jobbet i North Dakota. Han håller i managementkurser och har skapat sig en kundbas bland energiaktörer i oljestaden Williston. Tilltron till makthavare är noll och synen på staten bottnar i genuin misstro. Därför var det som om Trump talade direkt till Mike och satte fingret på vad just han kände om USA och president Barack Obama.

– Det håller på att gå åt helvete med jobben. Obamas politik slår hårt mot företag och energisektorn. Med Trump skulle USA resa sig igen.

Sanders politiska revolution ger Mike ingenting för, än mindre vill han se den realiseras. Mari Papic, konstnär i New York, är av samma uppfattning, men av andra skäl.

– USA behöver inte ännu en manlig president.

Under Balkankriget höll hon tummarna för att släkt och vänner i det forna Jugoslavien var vid liv. Som i alla konflikter beslutade till sist dåvarande president Bill Clinton att bringa fred med Nato-bombningar av Belgrad. En patriarkal problemlösning som löper som en röd tråd genom USAs historia, menar hon.

– Därför behöver vi en kvinna i Vita huset. Alltså Hillary. Det är dags nu.

Bernie Sanders har byggt sin plattform på en vision om skattefinansierad välfärd och kritik mot ”kriget mot terrorn” och massövervakning. Men hans väg till den amerikanska politikens toppskikt har inte varit spikrak. Foto: John Minchillo/AP Photo/TT.

Bernie Sanders har byggt sin plattform på en vision om skattefinansierad välfärd och kritik mot ”kriget mot terrorn” och massövervakning. Men hans väg till den amerikanska politikens toppskikt har inte varit spikrak. Foto: John Minchillo/AP Photo/TT.

Reaktion mot högersväng

Bernie Sanders intåg i Demokraterna och tal om revolution, alltså en modern välfärdsstat, har visat sig vara en svår nöt för favoritkandidaten Clinton att knäcka. Peter Beinart skriver i The Atlantic att intåget kolliderade med en nationell politisk vänstersväng. Partiets resa vänsterut bottnar i reaktionen mot en politisk högeranpassning under republikanerna Ronald Reagan och George W Bush, då demokrater plötsligt talade lägre skatter, sovjetisk ondska, hårdare straff och sanktionerade krig i Afghanistan och Irak. Nu har opinionen svängt efter år av finanskriser och krig – och med Obama i Vita huset.

”Men så”, inflikar Beinart, ”tre år efter valet av en president som inspirerat dem likt ingen annan, såg sig unga aktivister omkring och betraktade ett land vars folk ännu led och vars finansiella giganter ännu dominerade. Därför bildades Occupy Wall Street.”

Många inom de nya gräsrotsrörelserna visade sig vara missnöjda Obama-anhängare, och på republikanska sidan blev Tea Party-rörelsen alternativet för missnöjeshögern. Occupy-rörelsen må ha ebbat ut, summerar Beinart, ”men injicerade begreppet ekonomisk ojämlikhet i den politiska debatten.”

Centrala Lincoln, Nebraska. Utslagningen gör sig synlig under dygnets alla timmar. USA har tillsammans med Mexiko och Turkiet de största inkomstskillnaderna bland OECD-länderna. Ojämlikheten har Bernie Sanders gjort till en av sina huvudfrågor och har enligt experter även tvingat motståndare att börja tala om problemet. Foto: Klas Lundström.

Centrala Lincoln, Nebraska. Utslagningen gör sig synlig under dygnets alla timmar. USA har tillsammans med Mexiko och Turkiet de största inkomstskillnaderna bland OECD-länderna. Ojämlikheten har Bernie Sanders gjort till en av sina huvudfrågor och har enligt experter även tvingat motståndare att börja tala om problemet. Foto: Klas Lundström.

Växande andel fattiga

Hillary Clinton har också stora problem att värja sig mot anklagelserna om nära band till Wall Street och uppgifterna om tveksamma kampanjbidrag från kontroversiella uranbolag och privata fängelseprofitörer. Sanders å sin sida har vunnit trovärdighet för sin konsekventa kritik av de senaste regeringarna och hans krav på sociala satsningar – däribland höjda minimilöner – för att rädda den amerikanska medelklassen.

”Om bottenplattan på arbetsmarknaden sänks, med fler arbetande fattiga, sjunker efter en tid också lönenivån för dem som finns högre upp i fördelningen av lönerna. Det visar utvecklingen i Storbritannien och USA”, skriver ekonomen Dan Andersson i Tak för fattigdom (2016).

Sanders har varnat för medelklassens försvinnande och skrev i februari 2015 en senatsrapport att den växande andelen fattiga beror på ”en ojämlik rikedoms- och inkomstdistribution som saknar motstycke i världen”.

Många unga delar den dystra världsbild som Sanders målat upp, enligt journalisten John Cassidy. Foto: John Minchillo/AP Photo/TT.

Många unga delar den dystra världsbild som Sanders målat upp, enligt journalisten John Cassidy. Foto: John Minchillo/AP Photo/TT.

Den politiska grytan

Sanders kritiker fångar upp retoriken och kallar hans förslag för verklighetsfrånvända. En av kritikerna, Hillary Clinton, anklagar honom för ”orealistiska ekonomiska mål”.

Utan att vilja bli sammankopplade kallas Trumps och Sanders uppsving för ”en ny sorts populism” och kännetecknas enligt John Cassidy i New Yorker av djup misstro gentemot politiska, ekonomiska och mediala eliter – men även av ”en iver att mobilisera personer som är nya inom politiken”.

Så är det bara populism som lockar väljare till Sanders? John Cassidy menar att många, särskilt unga, delar den dystra världsbild som Sanders (och även franske ekonomen Thomas Piketty) målat upp.

Frida Stranne, USA-expert och doktor i freds- och utvecklingsforskning. Foto: Anders Andersson /TT.

Frida Stranne, USA-expert och doktor i freds- och utvecklingsforskning.
Foto: Anders Andersson /TT.

Det skulle därtill bli svårt för Sanders att finna politiskt stöd i kongressen – där republikansk majoritet råder. Men där kan trycket utifrån, underifrån, vara till hjälp. Efter storsegern i New Hampshire konstaterade Vermont-senatorn att ”folk vill ha riktig förändring”.

En revolution? Bernie Sanders tal om revolution ömsom inger hopp, ömsom skrämmer. Hans kandidatur har skakat om USAs politiska debatt för lång tid framöver och gjort USAs växande klassamhälle till en av de viktigaste valfrågorna.

– Demokraterna är skakade, menar Frida Stranne. Även Republikanerna på sitt håll, och det här valet kommer att röra om i den politiska grytan framöver, oavsett vem som vinner.

Fakta: USAs primärval och valsystem

USAs primärval är upptakten till presidentvalet den 8 november 2016 och domineras av de ledande partierna Republikanerna och Demokraterna, men även mindre partier och obundna kandidater deltar. Samtliga 50 delstater samt Amerikanska Samoa, Guam, Jungfruöarna, Nordmarianerna och Puerto Rico.

Nomineringsmöten

Primärvalen består av nomineringsmöten och  indirekta val där väljare röstar fram partidelgater som sedan på respektive partiers konvent utser en slutlig presidentkandidat.  Av tradition inleds valåret med nomineringsmöten och primärval i Iowa och New Hampshire. 35 år är lägsta åldern för att få ställa upp i presidentvalet i USA. Du måste också vara född amerikansk medborgare.

Superdelegater

Med i beräkningarna finns även så kallade ”superdelegater” som är cirka 500–800 och utgör 15–20 procent av det totala antalet delegater. Det handlar främst om kongressledamöter och partifunktionärer. Deras status är tung och systemet med superdelegater är kritiserat. Deras inflytande anses vara större hos Demokraterna än Republikanerna.

Källor: The Nation, Fox News, NY Times, Wikipedia, Bustle, NY Times, SvD

Fakta: Nästa steg i valkarusellen

Nästa delsteg i USA-valet sker i morgon, 20 februari, med Demokraternas nomineringsval i Nevada samt Republikanernas primärval i South Carolina. Republikanerna håller sedan nomineringsval i Nevada den 23 februari och Demokraterna har primärval i South Carolina den 27.

På ”supertisdagen” den 1 mars hålls det primärval för båda partierna i ett flertal delstater samtidigt. Så fortsätter det genom resterande delstater under våren.

Sista primärvalet hålls av Demokraterna i District of Columbia den 14 juni.

Demokraternas partikonvent hålls den 25–28 juli och Republikanernas 18–21 juli.

Källa: NY Times, USAval.se

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 2 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 2 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 2 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 2 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 2 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 2 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 2 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 2 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 2 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar