Odling som ingång till hållbarheten
De nya initiativen för att odla tillsammans är ofta kopplade till en bredare analys och problembild av samhället. I Hjulsta utanför Stockholm finns exempelvis numera Rafael Altez och hans förening med en vision om rättvisa och ekomat till alla.
Vid den lilla bron över Spångaån mitt i Lunda koloniområde i Hjulsta möts vi upp. Rafael Altez är en av personerna bakom Hjulsta ekoodling som drivs av föreningen DGF utifrån principerna för permakultur.
– Du måste komma och träffa våra ungdomar, säger han.
Rafael Altez har en tidigare utbildning i multimediapedagogik och -teknik, och hade redan i början på 00-talet en vision om en webbaserad folkrörelse för lokal, social och ekologisk omställning. Han kallade det ”den GULLIGA folkrörelsen” (DGF) som står för Glokalisering Underifrån genom Lärande Lokala Intelligenta Gemenskaper och Antikapitalism.
Damir Radovic har varit engagerad i föreningen under flera år. Han hade visserligen haft egen kolonilott förut, men sökte sig inte främst till föreningen för odlingens skull.
– Det är mer en dröm om att skapa något själv, att kunna vara självförsörjande och oberoende. Under sommaren är han också anställd på odlingen som handledare åt tre grupper med sommarjobbande skolungdomar.
Inspirera ungdomarna
En grupp tjejer och killar i 17-årsåldern från den andra omgången har i dag efter tre veckor sin sista arbetsdag. De sitter samlade i ett av koloniområdets uppbyggda regnskydd, som med hjälp av några presenningar har blivit ett ganska ombonat fikarum.
– Vi tar även upp saker som klimatfrågan och försöker inspirera och uppmuntra dem till att välja gröna jobb i framtiden, visa att jordbruk inte är så illa, säger Rafael Altez.
Damir Radovic har också försökt att inspirera ungdomarna i termer av hållbarhet och har långsiktiga idéer för ett koncept som han startade med de unga i sommar, ”Det gror i betongen”.
– Jag har sagt till dem: att odla är som att trycka sina egna pengar.
Susanne Ris är mamma till två av ungdomarna som har haft sommarjobb och har hjälpt till lite som extra volontär. Hon är mycket positiv.
– Det är många av dem som inte är vana vid att vara utomhus så här.
Men hon tror att vissa saker kan ta tid att mogna.
– Man får ta allting i små steg, det kanske är först om fem år som de kommer inse nyttan av det här. Man sår ett frö som växer till någonting större.
Ingen av eleverna vill vara med på bild eller med namn, men en tjej berättar att det varit både roligt och jobbigt, mest på grund av allt regn.
– Det har varit kul att möta nya vänner och veta mer om var grönsaker och frukt kommer ifrån och hur det är att plantera dem. Jag har aldrig förut varit på ett jordbruk, så det är en ny erfarenhet, säger hon.
Hon tycker också att de har lärt sig mycket.
– Alla här har starka åsikter om livet så det har varit bra diskussioner. Kul att vi har kunnat dela det med varandra, säger hon.
Billigt ekologiskt
Fram till för två år sedan drev föreningen DGF Akalla ekoodling inte långt därifrån, ett två hektar stort område på kommunens mark med både enskilda odlingslotter och stora gemensamma odlingar. Mitt i ett område med flera miljonprogram och ekonomiskt utsatta grupper var det värdefullt med billigt självplock av ekologiska grönsaker. Men föreningen fick inte sitt kontrakt förlängt och blev så småningom vräkta trots deras protester. Förra våren började föreningen samarbeta med det sociala företaget Blå vägen och kunde starta upp en ny gemensam odling.
– Nu har vi 1 000 kvadratmeter, tack vare Blå vägen som lånade oss mark. Resten har vi arrenderat av Hjulsta koloniförening, men vi är ute efter mer mark, säger Rafael Altez. Vi hoppas på den nya majoriteten i stadshuset och har förhandlingar med kommunen nu. Det här känns lite tillfälligt. Vi hoppas att politikerna ska lyssna på oss.
Visioner om stadsodling
Rafael Altez har också stora visioner om hur hållbar stadsodling skulle kunna växa betydligt i Stockholm.
– Det finns gott om resurser och vatten, påpekar han.
Damir Radovic har också idéer om att utveckla projektet och kunna skapa gröna jobb i framtiden, med inspiration av den stadsodling som nu utvecklas i storstäder som Detroit och London. Att kommunen ska kunna anställa någon för att odla lokal och nyttig mat.
– Det var häftigt vad föreningen gjorde (i Akalla), det var en jättefin mötesplats. Jag minns att jag var där med min son och klappade kaninerna, då kom det en kvinna med sin familj, hon hade slöja för ansiktet, och vi stod där och klappade kaniner tillsammans. Det är inte ofta det sker sådana möten. Folk kände sig välkomna till odlingen.
Föreningen har även engagerat sig i lokala frågor som protesterna mot Förbifart Stockholm och i stödet för de vräkta familjer i Tensta nyligen.
– Vi är en del av motståndsrörelsen för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle, säger Rafael Altez.
• Föreningen DGF har cirka 30 medlemmar som är ganska aktiva men det är i huvudsak fem av dem som är regelbundet på odlingen.
• Läs mer på hjulstaodling.eko08.net
