Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
[email protected]

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Nutidens nazister följer gamla mönster

Under ytan, Heléne Lööw - 9 år sedan

Mellan 1930-talets nazism och nutida ideologiskt näraliggande rörelser går obrutna linjer. Historikern Heléne Lööw gör en grundlig genomgång av den ideologiska bakgrunden till dagens nazistiska strömningar.

 

Den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen genomför en demonstration i Stockholm i november 2013. Foto: Jessica Gow/TT

Den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen genomför en demonstration i Stockholm i november 2013. Foto: Jessica Gow/TT

De svenska nationalsocialisterna på 1930-talet fick inga riksdagsmandat och ingen central roll i den svenska politiken. Likafullt var de en del av det politiska livet och fick ett visst lokalt inflytande. De nationalsocialistiska och fascistiska partierna var splittrade under mellankrigstiden, endast mellan åren 1930 och 1933 kan man tala om en samlad rörelse. I övrigt var det en intensiv propagandakamp mellan olika rivaliserande grupper – främst mellan Furugårdarna och Lindholmarna, som de kallades efter sina respektive partiledare Birger Furugård och Sven Olov Lindholm.

1933 grundades ett tredje nationalsocialistiskt parti – Nationalsocialistiska Blocket, som blev synonymt med begreppet överklass-
nazister och bidrog till att skapa bilden av den svenska nationalsocialismen som en liten rörelse, starkt influerad av Tyskland och dominerad av militären och överklassen. Efter valet 1936 försvann Blocket från det politiska livet och dök upp igen en kort period i början av andra världskriget. Efter valet 1936 lade även Furugårdarna ner verksamheten.

Hakkorset byttes ut

Lindholmarnas första år efter brytningen karaktäriserades av propagandakampanjer mot rivaliserande grupper. Då de kommunala valen 1938 blev en besvikelse började Lindholm överväga en förändring av partiets politiska profil. I oktober 1938 bytte partiet namn till Svensk Socialistisk Samling. Hakkorset försvann som partisymbol och ersattes med Wasakärven. Trots att partiets politik var oförändrad lämnade små grupper partiet i protest och bildade egna militanta organisationer.
Flera försök gjordes att skapa en nationell samlingsrörelse, men inget av dem lyckades. Orsakerna var många, bland annat fanns en konflikt mellan vänster- och högerinriktade organisationer. Förhållandet till Nazityskland var en annan stötesten och rivalitet om ledarskapet en tredje.
När Lindholmarna ställde upp i riksdagsvalet 1944 blev valresultatet en katastrof för partiet, som mot slutet av andra världskriget hade förlorat större delen av sina medlemmar och sympatisörer.

Statsfientlig verksamhet

De svenska nationalsocialisterna var splittrade och vissa grupper av medlemmar och sympatisörer bytte ofta parti, vilket gör det svårt att exakt fastställa hur många medlemmar och sympatisörer de olika inriktningarna hade. Uppskattningsvis hade dock de nationalsocialistiska partierna i mitten av 1930-talet cirka 30 000 medlemmar.
Delar av nationalsocialisternas partiprogram stämde väl överens med tidens politiska ideal, men på grund av sin antidemokratiska inställning ställdes de utanför det politiska systemet. 1933 tillsattes den så kallade Kommittén angående statsfientlig verksamhet, för att utreda förekomsten av statsfientlig verksamhet och föreslå åtgärder mot denna. I riksdagens direktiv till kommittén definierades kommunister, nationalsocialister och syndikalister som statsfientliga.
Under de år kommittén arbetade tillkom en rad lagar för att förhindra och försvåra det politiska arbetet för kommunister och nationalsocialister.

Länken till vitmaktrörelsen

Vid krigsutbrottet 1939 förändrades situationen radikalt. 1939 och 1940 trädde vittgående tvångsmedelslagar i kraft som gav den militära och civila underrättelse- och säkerhetstjänsten extraordinära maktbefogenheter. Mellankrigstidens nationalsocialister förblev en marginell politisk rörelse, som tidigt ställdes utanför det politiska livet.
Under åren direkt efter andra världskriget förde Lindholmrörelsen en tynande tillvaro och lades ner 1950. Av mellankrigstidens renodlade nationalsocialistiska partier fanns då endast lokala smågrupper kvar. 1956 grundades dock Nordiska Rikspartiet, den förmedlande länken mellan mellankrigstidens nationalsocialistiska partier och den moderna vitmaktrörelsen. Nordiska Rikspartiet verkade under större delen av sin existens i ett politiskt vakuum. Partiets hjärtefrågor – antisemitismen och invandringspolitiken – låg långt från politikens centrum, och massarbetslöshet, social oro och ökande konflikter låg fortfarande ett årtionde fram i tiden.

Det heliga ”raskriget”

Under början av 1980-talet hårdnade klimatet. Bråken i samband med möten och demonstrationer blev allt våldsammare. Delar av partiet radikaliserades alltmer och i mitten av 1980-talet dömdes en rad medlemmar, sympatisörer och funktionärer i Göteborgsområdet för grova brott. Efter rättegångarna glömdes partiet till stor del bort, både av massmedia och potentiella aktivister och sympatisörer, till förmån för nya grupper som skapades i rättsprocessernas kölvatten.
En period av sökande följde – vitmaktvärldens första formeringsskede. Man sökte efter nya organisationsformer och en ny ideologisk bas. Amerikanska strategier och idéer gjorde entré och blandades upp med inhemsk tradition av europeisk nationalsocialism.
Tankarna på det heliga ”raskriget” och synen på sig själv som delar av en ”internationell motståndsrörelse mot den judiska ockupationsmakten” började slå igenom.

I spåren av VAM

Under 1991 blir gruppen Vitt ariskt motstånd (VAM) känd genom ett spektakulärt bankrån och ett inbrott i en polisstation. Den enorma uppmärksamheten i massmedia – som sammanföll med attentatsvågor mot flyktingförläggningar – påskyndade vitmaktvärldens utveckling. Symbolerna, uniformerna, kontaktadresserna och budskapet blev kända för en större allmänhet och sympatisörerna fick kontakt med varandra. Somliga av dessa skapade i sin tur nya lokala grupper – en andra generation av rasideologiska aktivister föddes. I spåren av VAM växte självstyrande smågrupper upp på olika håll i landet.

Fram till och med början av 1990-talet bestod vitmaktvärlden mest av traditionella organisationer. Sedan förvandlades den till en flytande rörelse – en rasideologisk miljö som ständigt skiftar karaktär. Ändå är det i viss mån en enhet som hålls samman av ett gemensamt ideologiskt grundgods. En militant underground-miljö av vit makt-aktivism växte fram – en mångfasetterad värld av tidningar, bokförlag, kulturella föreningar, vit makt-musik med mera – och små militanta grupper som Vitt ariskt motstånd, fängelseorganisationer som Ariska brödraskapet och mer traditionella partier som Nationalsocialistisk front. De flesta av de moderna grupperna rekryterar inte medlemmar i traditionell bemärkelse och har inga formella medlemskap – partibokens tid har mer eller mindre försvunnit.

En internetvärld tar form

Under 90-talet kom också internet, och man var snabb att utnyttja det nya mediets potential. Snart tog en internetvärld form, som sedan dess växer i takt med att tekniken utvecklas. Som med andra militanta underground-kulturer kan man tala om två parallella världar: en fysisk med traditionell aktivism, möten, demonstrationer, flygbladsutdelningar, och en virtuell med webbportaler, bloggar, chattar, Facebook-grupper, Twitter och webbsändningar.
Samtidigt förändrade internet våra möjligheter att bilda oss en uppfattning om dessa miljöer; den värld som tidigare var dold för omvärlden finns nu ett knapptryck bort för vem som helst. Vi har en historiskt unik möjlighet att se vad som rör sig där innan det exploderar i offentligheten – om vi verkligen vill se.

Svenskarnas parti

Den grupp som dominerade debatten fram till hösten 2014 var Svenskarnas parti (SvP). Partiet skapades i kölvattnet av uppmärksamheten kring Vitt ariskt motstånd i början av 90-talet och grundades 1994 i Karlskrona under namnet Nationalsocialistisk front. 2008 bytte partiet namn till Folkfronten och sedan igen 2009 till Svenskarnas parti. Partiet har alltmer tonat ner de national-socialistiska delarna av ideologin till förmån för mer klassisk fascism, och dess partiprogram bär drag av Per Engdahls och Nysvenska rörelsens föreställningar.
Under 2012–2014 intensifierade SvP sin offentliga verksamhet i form av möten, flygblads-utdelningar och demonstrationer. Valresultatet blev dock en besvikelse och några månader efter valet lades partiet ner – några aktivister sökte sig till konkurrenten Svenska Motståndsrörelsen, andra till olika huvudsakligen ideologiproducerande projekt och åter andra avvaktar och reorganiserar.

Nordiska motståndsrörelsen

Vid sidan av SvP hamnade även Svenska Motstånds-rörelsen i det mediala fokuset efter att de åter börjat bli synliga i storstäderna. Till skillnad från SvP är de en militant aktivistgrupp som ursprungligen inte tänkte ställa upp i parlamentariska val. De är ingen massrörelse utan en utpräglad elitorganisation, vars verksamhet liknar mellankrigstidens nationalsocialistiska ungdomsorganisationer och SA-gruppernas verksamhet, och de använder ett likartat språkbruk för att beskriva verksamheten.

Vid sidan av gatuaktivismen driver Svenska motståndsrörelsen en omfattande nätaktivism och intern verksamhet. Inför valet 2014 bytte de taktik och kuppade in sig i fullmäktige på icke spärrade SD-listor. Kort därefter bildades en politisk gren, Nordiska Motståndsrörelsen. Liksom det gamla Nordiska Rikspartiet har de även systerorganisationer i andra nordiska länder. Ideologiskt har de återgått till de nordiska nationalsocialisternas dröm från 30-talet – skapandet av ett nationalsocialistiskt Stornorden. Även grupper som Nordisk Ungdom har under 2015 blivit alltmer aktiva, främst kring protester mot flyktingmottagande och mot tiggande fattiga EU-medborgare.

Vad vi ser nu är inget nytt, utan en upprepning av de mönster vi sett under lång tid. Bara för att grupper och frågor försvinner från det mediala och politiska sökarljuset försvinner de inte i verkligheten, hur gärna vi än vill tro det.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 9 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 9 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 9 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 9 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 9 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 9 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 9 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 9 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 9 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar