Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

När vattnet bara stiger

Isabel Lind - 3 år sedan

Det sägs att du inte kan kliva ner i samma flod två gånger; i Jamunafloden riskerar även ön där du har ditt hus att vara försvunnen nästa gång du tänker kliva i land. När vattenlinjen stadigt höjs riskerar miljontals människor i Bangladesh att tvingas fly. Samtidigt pågår arbete både inom och utanför landet för bättre levnadsförhållanden och för att förebygga en flyktingkatastrof.

 Även om en ö bebotts av samma familj länge och i flera generationer, så har de ofta behövt flytta från ön flera gånger på grund av monsunregn, cykloner och översvämningar. Foto: Isabel Lind

Monsunregn, cykloner och översvämningar tvingar många att lämna ön där de bor. Foto: Englah Samuelsson.

Det är morgon och kvinnan med den lilamönstrade sarin balanserar sina steg och en balja med tvätt ner längs den leriga flodkanten. Lite längre bort hörs skrattande barn och en pojke har stannat upp för att förundrat se på när två män med fiskenät smidigt svingar sig ner i en nouka – en traditionell träbåt här i Bangladeshs flodområden. Det är en till synes helt vanlig morgon på ön – eller char som den kallas av öborna som lever där – och få utomstående skulle ana att det för tio år sedan bara fanns vatten här.
– Människorna längs floden måste alltid vara beredda på det värsta, förklarar Englah Samuelsson som de senaste fyra månaderna rest i området med organisationen Friendships sjukhusbåt.

Hon fortsätter:
– Även om en ö bebotts av samma familj länge och i flera generationer, så har de ofta behövt flytta från ön flera gånger – ibland i några dagar och ibland i många månader – på grund av monsunregn, cykloner och översvämningar som gör att marken och deras hus förstörs.

Stormfloder hotar

Att öarna längs Jamunafloden uppstår och förvinner är inte något nytt. Vattennivån längs floden har länge stigit för att sedan sjunka undan och charborna är vana vid nästan nomadliknande levnadsvillkor. Men de globala klimatförändringarna, som framför allt blivit märkbara längs floden de senaste årtiondena, har dramatiskt ökat trycket på det redan klimatpåverkade och låglänta deltaområdet.

Tilltagande och oregelbunden nederbörd, kraftigare och allvarligare cykloner i kombination med att Himalayas glaciär smälter har inneburit att Bangladesh är än mer hotat av stormfloder, landerosion och saltvatteninträngning.
– Det hela är egentligen en smula ironiskt, att det finns så mycket vatten, jag menar det är ju vattnet som är det ständiga hotet i människors vardag, men samtidigt är också vatten, eller i alla fall rent vatten, en stor bristvara, säger Englah.

Men allt är inte svart. På senare år har svårigheterna längs Jamunafloden uppmärksammats och bistånd för att hjälpa människor som lever där ökat – något som sjukhusbåten Englah rest med också är ett exempel på.

Tidiga varningssystem

Magnus André, andresekreterare vid Sveriges ambassad i Bangladesh med fokus på urban utveckling och klimatförändringar, berättar att Sida stödjer lokala projekt i syfte att underlätta livet för charborna.

Ett initiativ Magnus berättar om är tidiga varningssystem för översvämningar. Varningssystemen går ut på att dels ha mätstationer längs Jamunafloden som regelbundet kontrolleras av meterologer och hydrologer och dels lokala så kallade bysamordnare. Det är just dessa bysamordnare som kontaktas när det sker stora förändringar i vattennivåerna och som i sin tur ser över byns egna mätstationer för att avgöra hur allvarlig vattensituationen är.
– Ibland kan det handla om att skjuta upp en fisketur och ibland om en helevakuering, där man ska ta med sig det viktigaste och dyrbaraste man har för att sätta sig i säkerhet, förklarar Magnus.

Han betonar också att även om många initiativ längs floden i dag är givarledda så har Bangladesh själva varit mycket drivande i frågor som gäller katastrofriskhantering och -reducering, vilket också lett till goda resultat.
– Framförallt har man lyckats reducera antalet dödsoffer vid naturkatastrofer, vilket så klart är jättebra. Men det är också viktigt att se till vad som händer därefter. Vad har de här människorna att komma tillbaka till? Hur ska de klara sin försörjning? Det har man inte varit lika framgångsrik med och det är viktigt att arbeta mer med i framtiden.

Extrem fattigdom är ett stort och utbrett problem i Bangladesh där 26 procent av befolkningen beräknas leva på under två dollar om dagen. Utifrån vad Englah Samuelsson upplevt från sjukhusbåten och mötena med charborna är det också viktigt att se just kopplingen mellan fattigdom, välmående och stabilitet längs Jamuna-
floden.
– Det är ju jättesvårt att ta sig ur fattigdomshjulet när ens hus, mark, boskap och ägodelar hela tiden riskerar att dras med i nästa översvämning. För att inte tala om den känslomässiga aspekten av att förlora familj och vänner.

Englah menar att även om viljan att hjälpa charborna ökat är levnadsvillkoren fortfarande så pass tuffa att många tvingas eller själva väljer att flytta ifrån floden. Somliga till grannländer såsom Myanmar eller Indien men de allra flesta till storstädernas slumområden.

Klimatflykting eller inte

Enligt UNHCR är det inte bara områden längs Jamunafloden som är i riskzonen att översvämmas och försvinna. Hela 17 procent av Bangladeshs landyta riskerar att slukas – och 20 miljoner människor att sättas på flykt – innan år 2050 om inget drastiskt görs.

En allt mer brännande fråga är vad dessa flyktingar ska kallas; ofta används ”klimatflykting” med det är ett omtvistat begrepp. Enligt FNs flyktingkonvention ifrån 1951 omnämns inte klimatförändringar eller klimatpåverkan som en orsak till flykt och därav finns i dag inget internationellt rättssystem att som klimatflykting förlita sig på. Magnus André är inte heller övertygad om att de människorna som flyr på grund av klimatpåverkan skulle gynnas av att inkluderas i den redan politiskt laddade flyktingdebatten.
– Asylsystemen i dag är ju redan mycket överbelastade så vad är det som säger att detta skulle vara den bästa lösningen.

Enligt Magnus är migration en allvarlig aspekt av klimatförändringar och något man i framtiden kommer behöva diskutera mera. Samtidigt påpekar han att det i ett land som Bangladesh kan vara svårt att veta om en naturkatastrof är en konsekvens av globala klimatförändringar eller en del av ett naturligt händelseförlopp. Därför menar han att det också kan bli väldigt svårt att bedöma vem som är klimatflykting.
– I så fall skulle man behöva särskilja klimatflyktingar och klimatmigranter, och vad som är en påtvingad migration och en frivillig migration. För det är ju inte bara så kallade ”push factors” som gör att människor rör på sig utan även möjligheterna i städerna.

Förändringen som pågår

Englah Samuelsson är i alla fall övertygad om att behoven av sjukhusbåtar, flytande skolor, varningssystem för översvämning och andra i dag nödvändiga samhällsfunktioner längs Jamunafloden bara kommer bli viktigare och viktigare. Men även om dessa är kreativa lösningar på växande problem tycker Englah att det är orättvist att det är just de fattigaste och mest marginaliserade människorna som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Att Bangladeshs befolkning lider och kommer att få lida mer är inte heller någon nyhet. Sedan decennier har forskare över hela världen varit rörande överens om att det är Bangladesh och andra låglänta kustländer som först kommer att påverkas av klimatförändringar trots att invånarna där bär ett litet ansvar för de utsläpp som orsakar vattennivåer att stiga.
– Det är dessutom människorna inom ett land som har minst resurser att bekämpa och skydda sig emot klimatpåverkan som kommer få det allra svårast, säger Englah som tycker att det globala samfundet måste öppna ögonen och förstå den förändring som pågår här och nu.

Ögonöppnare

För Englah har tiden i Bangladesh i alla fall varit en ögonöppnare för en global klimatorättvisa.
– I Sverige ser vi väldigt lite av den direkta klimatpåverkan i vårt samhälle, men det betyder inte att den inte finns där. Att resa längs Jamunafloden har verkligen fått mig att förstå vad som står på spel och hur viktigt det är att ta klimatförändringarna på allvar.
Hon pausar och fortsätter:
– Jag menar, om vi i dag ser den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, vad tror vi då kommer hända om en fjärdedel av Bangladesh försvinner och 20 miljoner människor förlorar sina hem?

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 3 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 3 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 3 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 3 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 3 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 3 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 3 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 3 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 3 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar