Millenniemålen har gett framsteg men det är långt kvar
Millenniemålen kallas ett av FNs mest ambitiösa program för utveckling och fattigdomsbekämpning och beskrivs trots svagheter som en framgångssaga av världsorganisationen. De nya hållbara utvecklingsmålen som ska antas i september kommer dock ta ett bredare grepp på vad utveckling är.
– Vi vet att den extrema fattigdomen kan utrotas inom en generation. Millenniemålen har i hög grad bidragit till denna utveckling och lärt oss att regeringar, företag och civilsamhället kan samarbeta för att uppnå förändring och framsteg, sa FNs general-sekreterare Ban Ki-Moon när slutrapporten för millenniemålen presenterades vid ett möte i Oslo förra veckan. ”Millenniemålen säger inte heller någonting om konsumtions- eller produktionsmönster i det globala nord och hur dessa påverkar klimatförändringar, biologisk mångfald och levnadsvillkor …”
FN hävdar att fattigdomen i världen halverats till följd av millenniemålen.
– Världen har nått detta mål – och vi bör vara stolta över detta, tillade Ban Ki-Moon.
Enligt de nya hållbara utvecklingsmålen, som avlöser millenniemålen och som ska antas i september i år, ska fattigdomen i utvecklingsländerna utrotas till 2030. För två decennier sedan levde nära hälften av befolkningarna i utvecklingsländer i extrem fattigdom. Enligt slutrapporten för millenniemålen har antalet människor som lever i extrem fattigdom minskat från 1,9 miljarder 1990 till 836 miljoner 2015.
Civilsamhällets organisationer menar dock att verkligheten inte är så enkel. Jens Martens från Global Policy Forum som granskar FNs arbete säger att millenniemålen reducerat utveckling till ett fåtal kvantitativa mål och menar att målen inte är inriktade på strukturella förutsättningar för utveckling.
– Den extrema fattigdomsgränsen på 1,25 dollar per dag är fullständigt fel. Någon med en inkomst på 1,26 dollar per dag är fortfarande fattig. Att enbart fokusera på låga inkomster är långt ifrån tillräckligt. Regeringar måste ta itu med fattigdom och ojämlikhet i alla avseenden, påpekar han.
Jens Martens ställer sig positiv till att de nya hållbara utvecklingsmålen tar ett betydligt bredare grepp på utveckling och är universella, det vill säga gäller både fattiga och rika. Ben Phillips vid biståndsorganisationen Actionaid säger till IPS att världens ledare inte kan leva upp till sina löften om att utrota fattigdomen om de inte tar itu med växande klyftor när det gäller rikedom och makt.
– Om människor går till sängs hungriga, saknar tillgång till vatten, god sanitet, utbildning och en god hälsa, så säger inkomstgränsen ingenting om att fattigdomen utrotats, säger Ben Phillips. Han menar att fattigdomen kan bekämpas genom att politiska ledare ser till att skapa fler arbetstillfällen, höjda minimilöner, offentlig service för alla, stoppar skattefusk och tar itu med klimatförändringarna.
I slutrapporten konstateras att millenniemålen i stort har varit framgångsrika. Dock framhålls att framstegen varit ojämna när man tittar på olika regioner och länder. Konflikter utgör det största hotet mot utveckling och bristen på jämställdhet kvarstår trots att fler kvinnor tar plats i parlament och fler flickor går i skolan. Trots att millenniemålen lett till stora framsteg lever fortfarande cirka 800 miljoner människor i extrem fattigdom och lider av hunger. Barn från den fattigaste femtedelen av hushållen löper dubbelt så stor risk att drabbas av kortväxthet och fyra gånger så hög risk att hoppa av skolan som barn från den rikaste femtedelen av hushållen i världen.