Människan kan utveckla tolerans mot miljögift
För första gången har forskare nu visat att människor på mycket lång sikt kan anpassa sig till en förorenad miljö. En slutsats de drar är att vi måste se upp så att vi inte bedömer hälsorisker utifrån särskilt toleranta personer.
En ursprungsbefolkning i Anderna har ökat sin motståndskraft mot arsenik visar en ny studie från Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Forskarna hittade även den skyddande genen. Studien, som publicerats i tidskriften Molecular Biology & Evolution, är den första som visar att människor anpassat sig genetiskt till en förorenad miljö.
– Vi har under lång tid tittat på metabolism i olika befolkningsgrupper och märkt att de i argentinska Anderna utsöndrar arsenik i mindre giftig form och mer effektivt. Nu gjorde vi avancerade genetiska analyser och jämförde med i övrigt tämligen lika befolkningsgrupper i Sydamerika, säger Karin Broberg, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Befolkningen i argentinska Anderna har sannolikt exponerats för höga halter av arsenik i dricksvattnet i tusentals år. De som tålt arsenik har levt längre och fått fler barn. Invånarna som lever i regionen i dag är i betydligt högre grad bärare av en genvariant som ger effektiv hantering av arsenik i kroppen jämfört med andra grupper som i lägre grad exponerats för arsenik.
Det är högst sannolikt att samma mekanismer gäller för andra gifter i mat och miljö som människan utsätts för under lång tid.
– De flesta växter innehåller gifter, även om vi i dag har lyckats förädla bort gifterna hos ett fåtal arter. Historiskt så har människan varit tvungen att anpassa sig till naturliga gifter för att få mat.
Nu går forskargruppen vidare med att undersöka om även andra befolkningar utvecklat skydd mot arsenik. De vill också försöka datera när anpassningen skett. Karin Broberg betonar att det inte handlar om ett fullständigt skydd mot arsenik att bära på de här genvarianterna utan en anpassning som ger bättre skydd.
Något att ta med sig från studien är att vi kan behöva ta större hänsyn till att människor reagerar olika på gifter i omgivningen.
– Resultaten visar på behovet att vara observant och inte basera hälsoriskbedömningar för olika kemikalier på data från särskilt toleranta personer, säger Karin Broberg.