Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Konsten att tänka bort löneslaveriet

Under ytan, Lasse Ekstrand - 3 år sedan

Vardagslevandet i löneslaveriets samhälle är systembundet och därmed främmande för oss. Löneslaveriets diskurs tillåter inte att vi är individuella och särskilda. Det fångas i det vardagliga språkbruket av att många har för vana att säga ”man” och inte ”jag”.

Vi anonymiserar och tvångskollektiviserar därigenom frivilligt oss själva, uppfattar inte oss själva som ansvarstagande subjekt. Vi riskerar, misstanken är nedkylande, att leva ett helt liv där vi förkrymper oss själva genom att förvägra oss rätten att vara subjekt. Ett alienerat icke-liv, i arbetslinjens kalla skugga. Oavsett om vi kallar oss arbetande eller arbetslösa. Mentalt stannar vi inom systemet, talar med ord som gagnar dess bestånd.

Existensfilosofen Jean-Paul Sartre hävdade att vi äger en valmöjlighet. Vi väljer hur vi vill leva våra liv, efter att vi väl är utkastade i existensen. Sartre betonade att det finns ett handlingsutrymme, han var ingen determinist. Det inkluderar emellertid också att vi kan välja bort friheten och sökandet efter det autentiska livet, förbli ofria. Vad får oss att välja det ena eller det andra?

Vi är från allra första början samhällsvarelser, utsatta för ett konformitetstryck. Vi kastas inte bara ut i den egna existensen, utan också samtidigt in i ett samhälle, ett socialt sammanhang. Vi väljer varken att födas eller att tillhöra ett bestämt samhälle, såsom det nuvarande. Löneslaveriet väljer oss. Utan att först begära vår tillåtelse.

Samhället är inte endast något yttre och utanför oss. Det är också mentalt, en tankekonstruktion, med inslag av övertalning och mer eller mindre artikulerade försök att stå emot samma övertalning. Vi inte bara lever i samhället, vi tänker det också, det bor i våra tankar. Att tänka samhälle leder till att vi handlar eller inställer handlande. Mycket av vårt handlande är icke-handlande. Utan att vi argumenterar med oss själva, enklast bara att anpassa sig. Eftersom outsiderskapet är negativt sanktionerat.

Våra medmänniskor, dem som vi delar det sociala sammanhanget med, kan vara tragiskt nog vara våra värsta fiender: tillbakahållande och nedgörande. Stigmatiserande och utsorterande. Förtryck utövas av de förtryckta. Kanske den lägsta formen av förtryck.

Löneslaverisamhället skulle inte bestå en enda dag om inte anpassningstänkandet vore så dominerande. Understött av lagar och normer. Vi socialiseras till befintliga institutioner med inbyggda normer och värdesystem som försvarar det bestående. Och vi anpassar oss utan att märka att det är just det vi gör. Vi till synes bara lever våra liv, förskansade i vanor och rutiner.

Anpassningen uppfattas av majoriteten som självklar, normal och naturlig. Ordningen betraktas som orubblig, bortom mänsklig påverkan, den har förtingligats. Hur vi tänker om samhället är grundat i det som är och den därtill kopplade föreställningen om att det inte kunde vara annorlunda. Det fångas i invändningen som instinktivt infinner sig hos den välanpassade: ”Hur skulle det se ut?” Det vill säga, om det vore radikalt annorlunda, jämfört med det nuvarande.

Det självklaras tyranni regerar. Tankefängelserna bekräftas dagligen och får stöd. Om inget sker som stör den pågående processen av reproduktion och bekräftelse.

Tankerörelse sker när vi förflyttar oss mellan olika tankemodeller, olika sätt att tänka. En sådan förflyttning kan vara tillfällig och flyktig, vi brukar ju säga att vi leker med tanken. Vi kan leka med tanken att det skulle kunna vara helt annorlunda, något helt annat. Att det som är inte skulle behöva vara, utan rentav är både tillfälligt och onödigt. I leken spirar en själens revolt mot det förhandenvarande.

Olika tankemodeller tävlar med varandra. På ytan tar det sig uttryck i röstningsbeteende och vilka sociala rörelser som attraherar människor. Vi kan därför spåra vilken tankemodell som opererar och förefaller regera.

Befrielsens tankemodell – att tänka att det går att befria sig – föder lättnadskänsla över att det faktiskt går att föreställa sig ett slut på det löneslaveribaserade samhället. Det frigör ett subjektgörande uppbrottstänkande som leder till handling.

Den fortsatta fångenskapens tankemodell – att tänka att förändring inte är möjlig – föder däremot känslan av risk för förlust av något obestämbart och lägger sig tung över sinnet. Det leder ofta till melankolisk nostalgi med idealisering av det förflutna. Det förflutna görs om. Ett förgånget och harmoniskt samhällstillstånd, som aldrig har varit, framkallas och idealiseras. Exempel på detta kan ses i de forna realsocialistiska öststaterna, det politiska förtrycket som var glöms bort eller förträngs.

”Problemet kan vara att alternativet uppfattas som för långt borta, avfärdas som orealistiskt eller politiskt ogenomförbart. Människor ser inte vem som skulle kunna vara bärare av detta alternativ …” Lättnad är handlingsfrigörande och blockeringar hävs. Jag börjar att agera, ensam eller tillsammans med andra. Melankoli förstärker däremot blockeringar. Startskottet skjuts inte för ett frigörandets livsprojekt.

Följande psykoanalytikern och författaren Julia Kristeva kan vi förstå melankolin som en vägran att börja sörja det som borde sörjas och lämnas. Det är att förvägra sig själv insikt, nytt liv. För att kunna behålla melankolin måste vi göra om och idealisera det vi tycker oss ha förlorat. Annars urholkas melankolin. Paradoxalt nog kan därför melankolin fungera belönande.

Melankolin kanaliserad som politisk rörelse genererar våldstendenser och syndabockstänkande. Ett falskt medvetande styr. Det falska medvetandet förstärker känslor av hjälplöshet och vanmakt. Människan gör sig själv till ett offer, ett maktlöst objekt för andras planer. Syndabockar vaskas fram. Det röstas på partier och ansluts till rörelser som hjälper en på traven med detta tänkande.

Vägen ut ur det falska medvetandet, brytandet med hjälplöshet och självutplåning, är inte enkel att börja beträda. Frågan är om det kan ske genom upplysning eller argumentation, om inte melankolin är för stark och motståndskraftig. Det går inte att göra den melankoliske klokare med goda argument, melankolin sitter för djupt. Melankolikern har ingen lust att lyssna. Det vore som att erkänna, att tillstå det förlorade. Och sedan finns ingen väg tillbaka.

Ett sätt är att tillhandahålla ett alternativ att tänka vidare utifrån, sätta tanken på det befriande spåret. Ingen utopi, utan ett realistiskt alternativ. Ge bilden av ett samhälle efter och bortom löneslaveriet, baserat på medborgarlön, en grundtrygghet för alla medborgare. Därigenom erbjuds ett tänkvärt och tillräckligt konkret alternativ till marknadsfundamentalism, utsatthet och löneberoende.

Problemet kan vara att alternativet uppfattas som för långt borta, avfärdas som orealistiskt eller politiskt ogenomförbart. Människor ser inte vem som skulle kunna vara bärare av detta alternativ: utgöra den samlade, politiska kraften. När alternativet presenteras, måste vi räkna med att fångenskapens tankemodell riskerar slå till och mobilisera invändningar av typen: ”Hur skulle det se ut?” ”Hur skulle det gå?” ”Det är inte praktiskt genomförbart.” ”Vad skulle det kosta?” ”Människan är inte sådan.”

I insikt om att modellerna inte behöver vara medvetna, formulerade och reflekterade, utan kan vara förspråkliga och undermedvetna: de behöver föras upp till ytan, göras medvetna. Så att vi får fatt i dem, kan förhålla oss till och tillsammans diskutera dem.

Tankeprovocerande konstaktioner bidrar till att göra oss medvetna. Aktionen är till sitt väsen spontan och träffar direkt. Du hinner inte värja och försvara dig, som du kan göra vid det dröjande läsandet av en text, och få upp garden. Aktionen berör fler sinnen. Inte bara förnuftet utan känslan engageras. Betraktaren involveras vare sig hon vill det eller inte. Om aktionen är lyckad.

Vilken typ av aktioner? Endast kreativiteten och den politiska fantasin sätter gränserna. Det kan exempelvis vara happenings utanför disciplineringens institutioner som arbetsförmedlingar och andra. Såsom utdelandet av kölappar utan nummer. Utauktionerandet med klubba och allt på torg och offentliga platser av alla dem som den heliga marknaden icke efterfrågar. Filmsnuttar som drömskt och innovativt berättar om de mångsidighetens projekt som skulle uppstå i medborgarlönens samhälle. Den adresserade börjar förhoppningsvis spontant tänka utan att kunna förhindra det: ”Så här kan vi inte ha det längre.” Eller: ”Varför inte pröva?” Med vaknande insikt: ”Kanske början på något bättre?” Fyndiga, spektakulära aktioner med ett direkt tilltal kan fungera omruskande och uppvaknande. Plötsligt tänker vi bort löneslaveriet – tänker något annat. Subjektgörelse eller förfrämligande? I nuet skapas framtiden. Med tankeprovokationen som möjlig hävstång.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 3 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 3 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 3 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 3 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 3 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 3 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 3 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 3 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 3 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar