Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Kan vi bli fria från jakten på tillväxt?

Under ytan, Robert Höglund - 2 år sedan

Enligt EUs tillväxtstrategi är ekonomisk tillväxt enda sättet för oss att finansiera vår livsstil. Samtidigt leder jakten på tillväxt till förödande utsläpp och annan miljöförstöring. Robert Höglund har pratat med en forskare och en ekonom som har undersökt frågan om hur samhället kan klara en minskad tillväxt – eller ingen alls.

Måste ekonomin hela tiden blåsas upp som en ballong för att samhället ska fungera? Foto: Andres Leighton/AP/TT

Måste ekonomin hela tiden blåsas upp som en ballong för att samhället ska fungera? Foto: Andres Leighton/AP/TT

Ekonomisk tillväxt likställs ofta med högre levnadsstandard och bättre välfärd. Men jakten på en ständigt ökad produktion och konsumtion har också lett till miljöförstöring och förödande växthusgasutsläpp. När allt fler tecken pekar mot att tillväxten långsiktigt kommer att sakta ner letar politikerna efter åtgärder som kan vända trenden. Om tillväxten stagnerar eller uteblir under lång tid ställs frågan kring hur våra samhällen kan hantera det.

Ofta antyds det att samhället är beroende av ekonomisk tillväxt. Den förra regeringen formulerade det som att ekonomin måste växa för att Sverige ska kunna ha en välfärd av bra kvalitet. EU skriver i sin tillväxtstrategi att tillväxt är det enda sättet genom vilket vi kan fortsätta att finansiera vår livsstil.

Tillväxt sågs som så viktigt av alliansens företrädare att de tågade ut ur riksdagens pensionsgruppsmöte förra året i protest mot att Miljöpartiet, som ”inte tror på ekonomisk tillväxt” bjudits in. Fortsatt ekonomisk BNP-tillväxt per capita för alla världens länder är också ett av FNs nya utvecklingsmål som klubbades tidigare i höst. Tanken på att tillväxt är något nödvändigt i det system vi har i dag finns också bland dem som problematiserar tillväxten. Professor Tim Jackson skriver i sin mycket uppmärksammade bok Välfärd utan tillväxt (Ordfront) om hur svårt det kommer att vara att kombinera ett hållbart samhälle med fortsatt BNP-tillväxt. Men han hävdar också att dagens ekonomier har en naturlig dynamik att antingen expandera eller falla ihop.

Utebliven ekonomisk tillväxt kan på så vis sätta igång dominoeffekter som leder till nerväxt och till slut ekonomisk kollaps. Dagens tillväxt är ohållbar men nerväxt är instabilt med Jacksons ord.
”När efterfrågan faller reduceras företagens intäkter vilket leder till att jobb förloras och investeringar minskar. Detta leder i sin tur till en krympande kapitalstock som tillsammans med lägre input från arbete reducerar ekonomins produktionsförmåga. Produktionen faller, och med mindre pengar i ekonomin så minskar också skatteintäkterna, skuld blir svårare att betala tillbaka och systemet har en tendens att bli instabilt”, skriver Jackson.

Men Jackson menar vidare att detta inte är någon naturlag, systemet går att ändra, även om vi inte har detaljkunskap om hur i dag. Flera faktorer som skulle kunna leda till lägre eller utebliven tillväxt i framtiden har lyfts fram i debatten på senare år. Här kan nämnas permanent låg efterfrågan i ekonomin, så kallad sekulär stagnation, en ohållbart stor skuldsättning, en ändrad demografi med större andel äldre, samt dyrare energi och brist på för ekonomin centrala råvaror.

Klas Eklund, seniorekonom på SEB och aktuell med boken Tillväxt (Studentlitteratur), har sagt att den gröna omställningen av samhället kan leda till bromsad BNP-tillväxt – om den mäts på traditionellt sätt. Om man mäter rätt – det vill säga tar hänsyn till naturkapitalet – menar Eklund att det inte alls är säkert att en grön omställning leder till lägre tillväxt. Tillväxten blir ju då mer uthållig.

Klas Eklund fick frågan om det existerar ett tillväxtberoende, han menar att BNP-tillväxt i sig inte är det viktiga.
– Vårt ekonomiska system innebär att människor hela tiden tänker nytt, företagen investerar, bankerna ger kredit till nya projekt och så vidare. Det ligger en omvandlings- och förändringsdynamik i själva marknadsekonomin. Men det finns inget som på förhand säger att det nödvändigtvis ger BNP-tillväxt såsom vi nu mäter BNP.

Han tycker att både förespråkare och kritiker stirrar alldeles för mycket på den formella definitionen av tillväxt.
– Det viktiga är väl att människor strävar efter förkovran och förbättring. Den ekonomiska politiken bör sätta upp mål som full sysselsättning och låg inflation och så får själva måttet BNP bli vad det blir. Det är ju inte ett särskilt bra mått, säger Klas Eklund.

Många andra debattörer skulle antagligen hävda att lägre BNP-tillväxt i sig är något dåligt, men Eklund menar att då hänger man upp sig för mycket just på själva måttet.
– Om lägre BNP är dåligt eller inte beror på vad det får för effekter på jobb, köpkraft, trygghet och andra saker – även den hållbara utvecklingen. Det är vad som avgör om det är dåligt, inte siffran i sig. Hittills har det varit så att BNP-tillväxten fört med sig ökad inkomst, i stort sett ökad social trygghet och ökad materiell välfärd. Däremot är det också sant att tillväxten har fört med sig miljöförstöring.

I sin bok Tillväxt ger Klas Eklund ett antal exempel på hur forskarna försökt värdera miljö-
effekten.
– Karl-Göran Mäler kom fram till att urholkningen av naturkapitalet varit så stor att tillväxten egentligen varit negativ i många länder om man mäter den rätt. Detta till skillnad från det traditionella BNP-måttet som angett tillväxt. Jag hoppas att det med ekonomiska styrmedel är möjligt att få till stånd en utveckling som ger högre inkomst, ökad social standard och bättre naturkapitalutveckling, samtidigt. Det måste vara målet, inte att stirra sig blind på en dåligt mätt BNP-siffra, säger Eklund.

Mikael Malmaeus, miljöforskare och ekonom verksam inom det tvärvetenskapliga projektet Bortom BNP-tillväxt, tror inte att utebliven BNP-tillväxt egentligen är ett problem på lång sikt utan att det framförallt är våra förväntningar som ställer till det.
– Eftersom vi förväntar oss tillväxt så blir det problem när förväntningarna inte infrias. Vi kan inte betala tillbaka lån, investeringarna var inte så lönsamma som vi räknat med och så vidare. Men under förutsättning – och det är en viktig förutsättning – att vi ställer in oss på långsammare tillväxt så får vi inte dessa problem. Att förbereda oss är alltså på sätt och vis en förutsättning för att klara av lägre tillväxt, säger han.

Malmaeus har i boken Ekonomi utan tillväxt (Cogito) räknat på vad som skulle hända med den svenska ekonomin om tillväxten uteblev. Modellen – som lånats från den kanadensiska ekonomen Peter Victor – visar att ekonomin kan hållas stabil om några parametrar ändras, framförallt om arbetstiden förkortas och offentliga investeringar ökar. Detta är också lösningar för ekonomisk stabilitet under nolltillväxt som Tim Jackson lyft fram. Offentliga samt demokratiskt styrda företag som inte har avkastning på aktieägarnas kapital som högsta målsättning är en annan lösning som Malmaeus pekar på. Men han menar också att vi behöver mer kunskap.
– En sak som kan bli problematisk med lägre eller negativ tillväxt är fördelningsfrågorna. Om vi sammantaget får mindre resurser riskerar det att utlösa sociala problem eller konflikter i samhället. Men här är det viktigt att på ett bättre sätt reda ut vilken typ av resurser som är de verkligt kritiska.

Han tycker att det är viktigt att komma ihåg att tillväxt räknas utifrån BNP – som är ett aktivitetsmått snarare än ett välfärdsmått.
– BNP svarar egentligen inte så mycket på hur mycket som produceras utan snarare på vad det kostar i form av arbete, kapital och naturresurser.
Det finns enligt Malmaeus ett behov av att skilja på vad vi räknar med att tillväxten ska ge oss och att skapa olika strategier för att uppnå de olika målen när tillväxten uteblir.
– Ekonomer tenderar att förespråka tillväxt för att det skapar mer välstånd och högre levnadsstandard, medan politiker är mer fokuserade på att skapa jobb och skatteintäkter. Det är olika saker och frågan är vad som skulle skapa ett tillväxtberoende.

Han påpekar att tillväxten historiskt har varit svaret på både jobben, välfärden och den ökade levnadsstandarden.
– Framöver behöver vi antagligen en strategi för jobb – eller kanske basinkomst och arbetstidsförkortning – och en annan strategi för att klara välfärd och produktion, avslutar Mikael Malmaeus.

Man kan konstatera att frågan om ett eventuellt tillväxtberoende är komplext. Å ena sidan finns det förväntningar om att ekonomin ska växa som kan ställa det på kort sikt, å andra sidan finns det inget magiskt med själva BNP-siffran, ekonomin kan vara välfungerande även om den inte växer. Att sluta stirra sig blind på BNP och fokusera på de verkliga målen, som Eklund säger, är klokt. Men vi behöver antagligen – som Malmaeus lyfter fram – också fundera på nya lösningar för sådant som sysselsättning och stabila skatteintäkter. Det går inte längre att lita på att vi kommer att ha en hög tillväxt, eller på att den kommer att ge oss det vi vill ha.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 2 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 2 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 2 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 2 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 2 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 2 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 2 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 2 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 2 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar