Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

”Jag ville berätta för att ge dem liv”

Tove Lundin - 2 år sedan

Barbro Alving var journalist, författare, pacifist och feminist och levde 1909–1987. Under signaturen Bang skrev hon i Dagens Nyheter och Veckojournalen. Efter andra världskriget reste hon omkring i flyktinglägren och skrev om flyktingarnas situation. Här berättar hon för Tove Lundin i en omöjlig intervju.

”Krig och förtryck får inte hända, så är det. Vi människor kan bättre än så” säger Barbro Alving. Foto: TT.

”Krig och förtryck får inte hända, så är det. Vi människor kan bättre än så” säger Barbro Alving. Foto: TT.

Jag träffar Barbro Alving på hennes sommarställe Torpet, som ligger i Roslagen. Platsen hon har beskrivit i sin kåseriserie Käringen mot strömmen i Veckojournalen, där hon började 1942 vid sidan av Dagens Nyheter. Det ser ut precis som jag föreställt mig, det lilla röda huset med vita knutar med en vacker men ganska vildvuxen trädgård runtom.

Hon sitter framför huset i en ljusblå trädgårdsstol med yviga rosenbuskar runt sig. Jag slår mig ner i den andra stolen mittemot henne.

Ivar Kreuger svarade

Jag kommer från 2016 och undrar om jag får intervjua dig, säger jag.

Barbro skrattar till och säger att om jag har kommit hela vägen från 2016 är det klart jag ska få en intervju.

– Förresten vet jag hur det är att vara nybakad journalist, och vilja göra det omöjliga, säger hon.

Berätta mer om det.

– Jag var nitton år och jobbade på en veckotidning. Där pratade de om att de ville ha Ivar Kreuger på omslaget. Det är klart att vi ska ha Ivar Kreuger på omslaget sa jag då, eftersom jag inte visste om att både journalister och fotografer hade försökt få en intervju och bild med honom i femton år utan att lyckas. Så du kan ju tänka dig vad de skrattade åt mig. Det var bara att sätta igång att ringa.

– Jag ringde Tändsticksbolaget, sekreterare och jag vet inte vad. I två dagar ringde jag runt. Sen en kväll satt jag ensam på redaktionen och började känna mig hopplös. Så jag lyfte telefonen och ringde hans hem-
nummer. Jag trodde att en massa tjänare och betjänter skulle svara åt honom. Men så blev det inte utan han svarade själv. När han lite otåligt undrade vad jag ville var jag ju tvungen att svara något. Så jag sa som det var. Jag sa: här sitter jag och är nybakad student och jag har sagt att jag ska fixa det där med en bild på herr Kreuger, och nu förstår du ju hur alla skrattar åt mig. Han förstod, sa han och svarade därför ja.

Andra världskriget

Det där var 1928. Sex år senare 1934 får du en fast tjänst på Dagens Nyheter efter ett sommarvikariat. Vill du berätta om något minne därifrån?

– Det är så många. Jag har sett så mycket krig och tråkigheter, spanska inbördeskriget, finska vinterkriget, Vietnam, invasionen i Tjeckoslovakien och efterkrigstidens Tyskland. Det är kanske förståeligt att man blev pacifist. Jag minns flyktingtragedin efter andra världskriget på femtiotalet. I dag talar ni visst om ”flyktingkrisen”. Som om det är flyktingarna och inte själva kriget som är krisen.

– Nåväl, Tyskland hade 10 miljoner flyktingar och Österrike 400 000. Vad händer med vår människosyn när vi sätter upp regler för migration, tror du? Jag vet, när vi ser på flyktingar som kvot och kollektiv istället för individer och medmänniskor skadar vi inte bara dem, även vi blir avtrubbade. Det försökte jag berätta redan 1951.

I flyktinglägren

Men hur gör man för att det inte ska bli så?

Barbro tänder en cigarett, hennes hushållerska Signe kommer ut med en kanna som hon serverar oss kaffe från i småblommiga koppar.

– Jag vet inte, men jag försökte berätta om de här människorna för att de skulle få liv och inte bara vara siffror och statistik. Jag reste runt i flyktinglägren 1951 och skrev om dem som blev kvar. De som av olika anledningar inte lyckades fly, och som inte IRO tog emot (International Refugee Organization, som kom till 1946 för att ta hand om flyktingar efter andra Världskriget och som i dag heter UNHCR). IRO tog inte emot flyktingar som kom senare än 1948. De fick istället bo i läger, i små baracker. De allra svagaste och sjukaste var det ju som blev kvar sist.

Vägrade inkallelsen

Året därpå fick du den första inkallelsen till civilförsvaret. Du vägrade, och för det fick du sitta en månad i fängelse 1956. Då var din dotter Ruffa 17 år och jag har läst i hennes bok om dig att det gjorde henne stolt över dig. 

– Barnet ja, vad mycket skoj vi har haft. Men mycket oro var det också, att vara borta under så långa perioder från sitt barn. Jag minns en gång, det måste ha varit under finska vinterkriget, 1940 närmare bestämt. Kvällen innan jag skulle åka till Finland åt ungen en knapp. Det var en glasknapp som var lite trasig. Efter några dagar i Helsingfors kom ett brev. I brevet låg knappen, trädd på en kedja. Den hade kommit ut på naturligt sätt. Jag hade den runt halsen under hela kriget som en maskot. Jag tror att det var Loyse som skickade den. Vi hade precis flyttat ihop vid den tiden.

Loyse Sjöcrona, eller Viran som du kallar henne i dina kåserier, var ju ditt livs kärlek. Ni var tillsammans från 1940 och livet ut. 

– Loyse och jag, vi kan inte gräla! Även om vi försöker så går det inte, tills vi kom på det. Torpet, förstår du, halva är mitt och halva hennes. Så fort vi blir arga på varandra pratar vi om hur vi ska dela upp torpet när vi blir gamla. Loyse ska ha grinden säger hon, jag får hoppa över staketet om jag ska in. Sen ska hon ha pumpen, så jag måste dricka vatten från sjön. Men det är jag som får sista ordet. Dasset är mitt, säger jag nämligen. Då blir hon genast snäll igen, haha! Men skämt åsido, utan Loyse hade jag inte kunnat skriva alla mina rese-
reportage. Det var hon som var hemma med barnet när jag var ute och reste.

Om krigets fasor

Det har börjat skymma, Loyse ropar inifrån köket att maten är klar och jag funderar över en sista fråga, men Barbro avbryter mig och ser allvarlig ut.

– Under spanska inbördeskriget lade man liken i hemmasnickrade lådor. Det fanns inte kistor åt alla. I en låda låg en liten pojke utan huvud. Det var avskuret. Bredvid honom låg innehållet i hans fickor, en spik, ett snöre, du vet sådant som pojkar har i fickorna. Jag åkte till Spanien på eget bevåg och skrev om sådant. Det gjorde jag, jag skrev och skrev om krigets fasor, så att vi aldrig ska glömma det som inte får hända.

– När jag var i rätten, anklagad för att vägra vara med i civilförsvaret, avslutade jag min plädering: ”Man borde vägra medverkan i någonting som strider mot allt förnuft och kan betyda mänsklighetens självmord”. Krig och förtryck får inte hända, så är det. Vi människor kan bättre än så.

Barbro Alving ”Bang” arbetade på DN 1934–1959. Bilden är från 1951. Foto: TT.

Barbro Alving ”Bang” arbetade på DN 1934–1959. Bilden är från 1951. Foto: TT.

Fakta: Böcker av Barbro Alving

De flesta böckerna är utgivna på Gidlunds förlag eller Bonniers.

Ode till Whitlocks lärarkår eller sanningen om barnets århundrade 1943

Gurli Hertzman-Ericson 1944

Dagbok från Långholmen 1956

Älskar att resa 1962

Det kom aldrig i tidningen 1963

Bang talar ut 1972

Kunde vara värre 1973

Käringens bästa 1975

Bang 1982, 1983, 1984, 1985, 1986, 1987

Personligt 1990

Käringen mot strömmen 1992

Tankar på en lantkyrkogård 1994

Fakta: Kåserisamlingar

Tack för ordet! 1946

En enda stor familj 1947

Hemma bäst 1948

Just det 1949

Femte resan 1950

Slarvigt men mänskligt 1951

Människan vill inte bli omkörd 1952

Hemmakväll 1953

Ordning på torpet 1954

…och den fula flugan flög 1955

Metod i galenskapen 1957

Här nere på jorden 1958

Mänskligt att döma 1959

För många brudar 1960

Bang i bygget! 1961

Trivselvänligt 1962

Där skon klämmer 1963

Sol över torpet 1963

Alltid händer det något 1965

Yr i mössan 1966

I dagens läge 1967

Tro mig eller inte 1968

Vi vid gräsrötterna 1970

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 2 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 2 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 2 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 2 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 2 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 2 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 2 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 2 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 2 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar