Att bygga och bo i en vagn
I somras berättade Syre om den växande trenden i USA att flytta till mindre hus. Nu följer vi med till Gro, Markus och Julius som bor i Skattungbyn, Dalarna och är i full färd med sina egna byggen av hus på hjul.
De senaste åren har flera reportage publicerats via radio och magasin om att flytta från staden till landsbygden för att bo självförsörjande. En av de som hörts mest är Markus Skoog i Skattungbyn som driver bloggen Att leva det levande livet. Han är snickare och började bygga sin första vagn 2010 efter att ha gått kursen Ekologisk odling och hållbar livsföring på Mora Folkhögskola, som är förlagd i Skattungbyn.
– Två andra i klassen ville bygga en vagn och frågade mycket om det, så då tänkte jag att jag kunde göra en själv. Det skulle bli mer ekonomiskt att bo så, berättar Markus.
Den vagnen har sedan använts som inspiration och förlaga till andra större projekt med uppskalad produktion. Många journalister och intresserade känner till Markus på grund av hans blogg, så han får mycket förfrågningar.
– Men ska jag bygga något behöver jag en ritning för att känna en trygghet när jag är klar, berättar han om intresset.
Markus säger också att det inte alltid är en fördel att vara snickare.
– En blir fast i hur ett hus ska se ut, andra kanske bygger mera fantasifullt och roligare, säger han.
Minimalistiskt boende
Markus skulle gärna byggt ett vanligt hus om han haft en tomt. Men det är i alla fall billigare hyra då han betalar 700 kr per månad för att stå på en tomt och ha tillgång till el, tvättmaskin och ett riktigt kök.
– Du bör ha en realistisk bild av hur det är att bo så här. Det är mindre prylar och kläder. Det jag använder har jag hittat på soptipp, freeshop, loppis, blocket, lånat av vänner eller fått från olika personer i byn. Träet är nytt för det känns tryggt med bra grejer. Isolerat har jag gjort med återvunnet tidningspapper, berättar Markus.
För att bygga en vagn i lugnt tempo så räknar han med en process på två år. Men om allt fokus skulle vara lagt på att få iordning boendet, så tror han det skulle ta bara 8–10 veckor att få klart. Den han bygger nu är på 17 kvadratmeter, den förra var på 7 kvadratmeter.
En vagn går vidare
En som läste Markus blogg för ett par år sedan var Gro Eklöf. Hon blev inspirerad och var just då inne i en process att lära sig mer om småhusrörelsen. Då kunde hon inte ana att fyra år senare skulle hon bli ägare till vad hon i dag namngett till vagnen Greta. Redan fjolårs påbörjade Gro ett vagnbyggesprojekt i Nybro, som av olika skäl blåstes av. Men så kom hon till Skattungbyn genom olika nya bekantskaper, trivdes, passade någons vagn över sommaren och bestämde sig för att stanna kvar.
Återbruk är självklart
När vi ses har Gro precis blivit med vagnen Greta, som har både kamin och solpaneler. Vagnen har ett loft på ungefär tre kvadrat och en underyta på cirka åtta kvadrat. Hon pekar på de olika ytorna och berättar om planerna på att bygga en väggfast bänk, kök och lådor. På den nyinsatta sparspisen puttrar grytan och vagnen har en varm och behaglig atmosfär. De fyra fönstren ger ett gott inflöde av ljus.
– En säng, en soffa, ett kök och en eld – sen behövs det inte så mycket mer, säger Gro.
Det mesta byggmaterialet har hon hittat på tippar, i skogen eller freeshopen, genom dumpstring men också genom återbruk.
– Du tar saker som redan finns och ger det nytt liv. Det är bättre för miljön och roligt att göra något nytt, utan att vara i hjulet av att hela tiden köpa nytt. För oss som håller på med det här är det naturligt, säger Gro.
Mer tid för fritid
Mycket har Gro lärt sig under processen av att bygga, samt i samtal med andra i byn.
– Allt tar längre tid än vad en tänkt sig. Alla andra säger att det går snabbt, men utan el tar det tid, som att såga för hand.
Bakom vagnen ligger fårull på hög. Det var tidigare isoleringen i vagnen Greta, men Gro har bytt ut det mot träfiberskivor från ett företag i Rättvik. Nu ska det isoleras klart, sättas upp lister och fönsterfoder för att därefter börja inredas.
Gro hoppas vagnen ska vara boklar om en vecka, men kommer fortsätta jobba med Greta under vår och vinter, till exempel att måla den. När allt är klart vill hon leva och bo i den.
– Jag förstår inte dem som jobbar heltid för att betala en hög hyra i en lägenhet som en ändå inte har tid att vara i. Jag vill inte jobba ihjäl mig. Istället för lite tid för fritid så blir fritid mitt liv. Jag jobbar fyra dygn i månaden, har en hyra på 100 kronor, dumpstrar mat och konsumerar ytterst lite, säger Gro.
När allt är klart med vagnen vill hon göra allt som hon tycker är kul i livet som konst, skapa, laga mat, meditera, yoga, återbruka, umgås med människor och göra små resor.
Stöd av varandra
Det finns uppskattningsvis 15 vagnar i Skattungbyn. Förutom vagnen som Markus och Gro bor i, håller även Julius Östberg på att renovera en.
– Den blir nog klar till årsskiftet, men hade varit fint om det gick att flytta in i om en och en halv månad när skolan slutar, säger Julius.
Julius har när vi ses haft vagnen i mindre än en månad och har just fullt sjå med att häva bort ruttna plankor och isolera väggarna.
– Innan kände jag mig inte så händig, men nu blir jag det, säger han. Det ska fixas tak, golv, fönster, dörr och kök innan kaminen sätts på plats.
– Jag får hjälp och stöd från en studiecirkel som jag är med i. Det är jättebra och mycket lättare att börja på något nytt. Där diskuterar vi hur vi bygger vagnen och får hjälp med material som plankor och däck, säger Julius.
Vagnen skänktes till honom, men kostade 8 000 kr att frakta på plats. Han räknar med att lägga 10 000–12 000 kr för att rusta upp den. Därefter en månadshyra för tomtplats på runt 500 kr. Förutom den låga kostnaden så nämner Julius att det är bostadsbrist i byn.
– Det går inte att hitta ett hus. Sen är det mer miljövänligt och skönt att leva med mindre grejer. Jag tror det blir ett skönare liv, säger han.