Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
[email protected]

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

I kolbrottens spår

Mattias Lundblad - 9 år sedan

Delstaten West Virginia kallas ibland för USAs kolkällare. Appalachernas kol var en förutsättning för landets industriella revolution, och gruvorna var en viktig arbetsgivare. I dag är läget annorlunda, och regionen kämpar med svåra sociala, ekonomiska och miljömässiga prövningar.

– Hur hittade du hit? Vi glömde ju ge dig vägbeskrivning.
Wilma Steele ser lite oroad ut när jag berättar att jag bara följt väg 52 och frågat mig fram sista biten hem till henne och maken Terry. Jag reser runt i West Virginia, delstaten i östra USA med landets näst största kolproduktion, för att se något av konsekvenserna av den omfattande och långvariga gruvdriften.
– Det kan vara lite farligt att känna oss gamla trädkramare, säger Wilma medan hon dukar fram en stor pizza som vi delar.
Wilma och Terry bor i byn Meador i södra West Virginia. De är båda pensionärer. Wilma är lärare till yrket och Terry kolgruvearbetare, något han delar med en stor andel av särskilt den manliga befolkningen i området. Ett farligt jobb.
– Varje morgon kysste jag Terry innan han gick ner i gruvan. Jag visste alltid att det kunde vara sista gången jag såg honom.

Bergen sprängs bort
Det var här, i Appalachernas berg med dess stora koltillgångar, USA:s industriella revolution tog sin början. Det första kolfyndet gjordes år 1742, och på 1800-talets mitt hade en omfattande gruvindustri byggts upp för att förse ångmaskiner och kraftverk med den smutsiga men billiga och pålitliga energikällan. Många lockades att flytta hit för arbete under jord.
Med tiden har utvinningsmetoderna stegvis flyttat ovan jord och med det blivit brutalare. ”Mountaintop removal”, eller bergstoppsbrytning, kallas den metod som alltmer används. För att komma åt kolet kalhuggs skogen på berget. Berget sprängs sedan bokstavligen i luften bit för bit, och blottar lagren av kol. Överskottet skyfflas ner i dalgångarna.
Problemen med metoden är många. Dammet från sprängningarna gör luftkvaliteten i närområdet mycket dålig. Vattendrag täpps till och förgiftas av de olika ämnen som finns som föroreningar i kolet. När man utvunnit kolet är det tänkt att berget ska återställas till ”sin ungefärligt ursprungliga kontur”, och skogen återplanteras.
Wilma och Terry älskar sina berg. Wilma tar gärna fyrhjulingen på skogsutflykter uppför berget. Om våren tillbringar Terry mycket tid i naturen för att plocka ginseng. Det är en växt man måste vara försiktig med. En hel del måste lämnas orört för att säkra återväxten. Det senare är något han märker har glömts bort; många plockar rent utan att tänka på framtiden. Han ser en parallell till attityden till bergen. Terry är ateist medan Wilma har en kristen tro. Hon känner sig däremot inte hemma i kyrkorna i området, där hon saknar förvaltartanken.
– ”Vad ska vi med bergen till”, säger de. “Gud gav oss kunskapen att spränga dem och utvinna kolet”. Det är så de tänker, säger Wilma.

Präglas av kolindustrin
De är båda övertygade liberaler i en konservativ omgivning, och starkt emot bergstoppsbrytningen där mångas arbeten beror på den, vilket har lett till att de hamnat utanför bygemenskapen. Också dottersonen Dustin är ensam på sin skola om att ta ställning mot bergstoppsbrytningen. Wilma berättar att även skolan präglas starkt av kolindustrin. Hon skrattar vid ett minne.
– Dustin säger precis vad han tycker, och det får han lida för. När han var tolv skulle skolan fira Jordens dag vid en återställd bergstoppsoperation. “Jaså, ska vi fira Martin Luther King-dagen med Ku Klux Klan också”, sa han. Folk gick i taket.

Kolets storhetstid förbi
Än i dag står kolet för omkring 40 procent av USAs elproduktion, och fortfarande stånkar Norfolk-Southerns kolfyllda godståg kors och tvärs över delstaten och ut i världen. Om hur mycket kol som egentligen finns kvar i bergen råder det dock delade meningar.
– De säger att det finns kol för minst 150 år här, men vi som bor här och har jobbat i gruvorna vet att det inte är sant, säger Terry.
Södra West Virginia av i dag är något helt annat än på kolets storhetstid. Det mest lättillgängliga kolet börjar ta slut, och man har fått konkurrens från den effektivare och mindre smutsiga gasen. Den kraftigt mekaniserade bergstoppsbrytningen kräver betydligt mindre arbetskraft, varför industrin inte alls spelar samma roll som arbetsgivare som förr. Staden Bramwell hade en gång USA:s största andel miljonärer, och befolkades av gruvbolagens ägare.
I McDowell county dit mycket av gruvdriften uppkom växte byar som Iaeger, Gary, Kimball och Northfork upp och befolkades av gruvarbetarfamiljer. Staden Welch kallades på 1940-talet för “Lilla New York”. Anledningen var det nöjesliv och den mångkultur som kom med den stora inflyttningen.

Utflyttningsvåg
I dag har varuhusjätten Wal-Mart gått om kolindustrin som delstatens största arbetsgivare, men längs landsvägarna som ringlar bland bergen och förbinder de gamla kolarbetarbyarna får man ändå ofta väja för stora lastbilar, tungt – ofta för tungt – lastade med kol. McDowell county har sedan toppåret 1950 förlorat fyra femtedelar av sin befolkning. En utflyttningsvåg skedde efter omfattande översvämningar år 2001 och 2002. Welch är numera en förfallen småstad där en stor del av såväl bostadshusen som butikerna står tomma, och samma sak gäller byarna runtomkring.
Vid en förfallen skolbyggnad i Gary möter jag Holiday som är vaktmästare i baptistkyrkan intill. Han har levt hela sitt liv i byn, och skolan gick han i som barn. Det var under segregationstiden, och när den bröts lämnades byggnaden vind för våg. Holiday pekar ut hus efter hus i Gary som övergetts eller brunnit ner, medan han berättar om ett hårt arbetsliv i gruvorna, där han en gång lyckades få in tjugofem arbetstimmar på ett dygn, genom att ta tre skift och hoppa över lunchrasten. Nu känner han att kolindustrin svikit området, då både pengar och kol lämnar landet.

Täpper till vattendragen
I Kimball, någon halvmil bort, är Markella Gianato tredje generationens ägare till en matvarubutik och lunchservering. Hit kommer många för att byta några ord på lunchrasten. Borgmästaren Randolph Deloatch har ett av borden som sitt andra kontor och sköter sina telefonsamtal. Vid översvämningen 2001 stod butikens golv för första gången under vatten. Anledningen talar Markella tyst om.
– En del tror att det har med bergstoppsbrytningen att göra. Men som affärsidkare kan jag inte säga det; jag måste vara neutral.
Sambandet är hur schaktmassorna vid brotten täpper till vattendragen, så regnvattnet har ingenstans att ta vägen. Efter kalhuggning finns inga träd som absorberar vattnet. Problemet kvarstår vid försök till återställning efter operationer. Det är svårt för nya träd att få fäste i de sand- och gruskullar som ersätter berget. Istället växer ofta gräs eller låga buskar, utan tillräcklig förmåga att binda vatten.
Att tala negativt om kolbrytning är alltså känsligt människor emellan. Industrin är trots allt en dominerande näring i det hårt prövade området, och man biter inte ostraffat den hand som föder en. En politiker som inte är på kolindustrins sida blir inte långvarig.

Koljobben är viktiga
På myndigheten för ekonomisk utveckling i Welch arbetar Peni Horn-Adams. Jag frågar henne om det finns planer att diversifiera ekonomin. Det gör det, i viss mån. Hon talar om att locka turister till naturupplevelser och historia. Men att kolet skulle förlora sin roll tror hon inte.
– All mat som ställs på borden är tack vare kolgruvorna. Vi måste behålla så många koljobb som möjligt. Vad vi kan göra är att rösta på politiker som är positiva till kol.
Kolindustrins lobbygrupper har stort inflytande i politiken och en stark röst i den allmänna opinionen. Med omfattande närvaro i sociala medier och egen tidskrift framställs kolindustrin som en ansvarsfull och pålitlig aktör, som står för både välavlönade jobb och betydande skatteintäkter för staten. Miljöregleringar ses däremot som en del i ett “krig mot kolet”. Trots detta är de kolproducerande områdena i Appalacherna bland de absolut fattigaste i USA. En rapport från miljökonsultfirman Downstream Strategies gör rent av gällande att när man tagit hänsyn till alla aspekter – vägslitage, miljökostnader, vårdkostnader – innebär kolbrytningen en förlust för delstaten.
Det finns en stereotyp om området som befolkat av drogmissbrukare och arbetslösa. Arbetslöshet och fattigdomsnivåer är också höga, och West Virginia toppar USA:s statistik över dödsfall genom överdos. Man kan få intrycket att det råder likgiltighet inför miljön och ett positivt konsensus om kolindustrin. En kraftig överdrift, menar Al Justice som kommer från en kolarbetarfamilj men själv arbetar som lärarvikarie i McDowell county.
– Du kommer bli förvånad när du ser hur många som egentligen är emot bergstoppsbrytningen. Vad vi ser här är en humanistisk och ekonomisk tragedi. Kolbolagen kommer hit och tar allt vi har, medan mina vänner ligger på rehab, säger han.

Stereotyp av ”hillbillies”
Al visar mig runt i trakterna kring hans hem i War i allra sydligaste delen av West Virginia. Ett avlägset maskindån ljuder konstant från flera koloperationer. Als vän Barbara bor med sina föräldrar i en stuga i bergen. Hon talar om svårigheterna att skaffa en högre utbildning. Ofta måste man färdas långt, och när man är klar är det svårt att få en relevant anställning. Själv har hon kämpat hårt för att studera och har ägnat mycket av sin universitetstid åt de förhållanden bergens befolkning lever under.
– Stereotyperna används av kolbolagen för att människor ska låta bli att lyssna på oss “korkade hillbillies”. Vi ses som bakåtsträvande trädkramare när vi protesterar mot att våra berg sprängs medan pengarna går till Pittsburgh och New York.
Al debatterar mycket på sociala medier. Ofta diskuterar han med elever på någon av skolorna där han undervisar. Han tycker visserligen att globala frågor som klimatförändringar är viktiga, men just nu håller han sin kamp lokal.
– Jag vill upplysa folk om den orättvisa de är utsatta för. För egen del har jag enkla mål i livet. Jag vill odla min trädgård, träna mina hundar och spela musik, och jag vill inte ha min omgivning förstörd.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 9 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 9 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 9 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 9 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 9 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 9 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 9 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 9 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 9 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar