Holländska försök med basinkomst

I Groningen ska arbetslösa kunna behålla en del av sin ersättning även om de jobbar deltid. Foto: M Meijeringen/Flickr

Det nyfunna intresset är delvis en motreaktion på regeringens införande av hårdare regler för arbetslösa i början av året, delvis ett resultat av flera uppmärksammade rapporter om basinkomst. Den nederländska journalisten Rutger Bregman publicerade under fjolåret en bok om basinkomst titulerad Gratis geld voor idereen (”Gratis pengar till alla”) och populära tv-programmet Tegenlicht sände i år ett specialavsnitt om just basinkomst.
– Plötsligt föll alla bitar på plats, förklarar Micha Snijder, basinkomstförespråkare hos liberala mittenpartiet D66 i Wageningen.
– Vi har alltid sagt att vår främsta prioritet är att verkligen genomföra det, berättar Mark Giebels. I många städer har politiska partier sagt att de är intresserade, men det har inte lett till att man verkligen har genomfört experimenten. Vi är beredda att samarbeta med alla partier för att det ska förverkligas.

Samtidigt är Mark noga med att det inte är ett riktigt basinkomstexperiment.
– Det är mer ett experiment om hur man ska hantera långtidsarbetslöshet än ett basinkomstexperiment. Men det testar flera aspekter som basinkomstkonceptet grundar sig på.

Klartecken krävs

Experimentet går ut på att testa två grundläggande aspekter av basinkomstkonceptet; hur människor reagerar på ekonomisk trygghet och vilka effekter detta har på basinkomsttagarnas fysiska och psykiska hälsa. Mark Giebels och kollegan Micha Snijder hoppas att den ekonomiska tryggheten ska göra det enklare för långtidsarbetslösa att starta företag, komma i arbete eller engagera sig i oavlönat arbete, samtidigt som det leder till förbättrad hälsa.

Experimentet i Wageningen måste fortfarande få klartecken från regeringen i Haag innan det rent lagligt kan genomföras. Wageningen, tillsammans med Utrecht, Tilburg och Groningen, förhandlar för närvarande med regeringen för att få tillåtelse. Mark Giebels förväntar sig dock att konservativa element i regeringen kommer att försöka dra ut på tiden. På klassiskt nederländskt upprorsmakarmanér planerar han och Micha Snijder därför att tvinga fram ett regeringsbeslut.
– VVD (liberalkonservativt parti, reds. anm.) är del av regeringen och de vill absolut inte att sådana här experiment genomförs, säger Mark Giebels. Så kommunen har alltid sagt att om vi inte får tillåtelse i tid så drar vi igång experimentet i alla fall. Officiellt sett är det olagligt, men det finns många städer i Nederländerna som gör saker som inte är helt lagliga. Man skulle kunna säga att det är en gråzon.

Medborgarfinansierad

Spindeln i det nederländska basinkomstnätet är Sjir Hoeijmakers, en nederländsk ekonometriker. Han har genom medborgarfinansiering säkrat en basinkomst på cirka 10 000 kronor i månaden för att koordinera och upplysa om de basinkomstexperiment som ligger på ritbordet.
– Jag försöker göra allt som ingen annan gör, framför allt gällande experimenten. Bland annat så sammanför jag de kommuner som arbetar med basinkomstexperiment och tillhandahåller grundläggande kunskap om basinkomst så de inte behöver uppfinna hjulet på nytt.

Flera av de föreslagna experimenten ska genomföras i samarbete med forskare vid nederländska universitet. Men trots att det på ytan kan te sig som rent vetenskapliga experiment så måste flera olika aktörer med olika ideologisk och praktisk grund samarbeta för att experimenten ska kunna genomföras.
– Alla aktörer har olika perspektiv på basinkomst och däri ligger det såklart en fara, påpekar Sjir Hoeijmakers. Alla vill driva experimenten i sin egen riktning. Det försöker jag undvika genom att koordinera experimenten.

Ideologi och pragmatiker

Precis som i andra länder finns förespråkare för basinkomst i flera olika politiska läger. Vissa, som Sjir Hoeijmakers, har en pragmatisk inställning där basinkomst är en lösning på ett praktiskt problem. Andra, som Mark Giebels och Vereniging Basisinkomen (”Föreningen Basinkomst”), drivs av en ideologisk övertygelse om rätten till ekonomisk trygghet. Adriaan Planken är ordförande för föreningen och påpekar att experimenten inte handlar om den villkorslösa universella basinkomst som de förespråkar.
– Vi har frågat oss i föreningen hur vi ska hantera alla de experiment som nu diskuteras i kommunerna. Vi hade ingenting att göra med dem. Därför har vi beslutat att fortsätta förespråka en villkorslös universell basinkomst. Men samtidigt så följer vi experimenten ute i kommunerna och ser oss om efter sätt att samarbeta med dem och på så sätt fortsätta driva frågan.

Öka det politiska stödet

Skillnaden mellan ideologer och pragmatiker – om än hårdragen – syns också i vilken syn man har på basinkomstexperimenten. För pragmatiker som Sjir Hoeijmakers går experimenten ut på att testa om de positiva konsekvenser som basinkomst antas ha verkligen uppstår.
– Vad experimenten egentligen handlar om är att testa aspekter av basinkomstidén inom ramarna för existerande sociala trygghetssystem i Nederländerna. Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan testa alla aspekter av basinkomst genom dessa experiment, det är en av fallgroparna med detta steg.

Adriaan Planken, å andra sidan, ser delvis experimenten som ett sätt att söka politiskt stöd.
– Med hjälp av experimenten försöker man öka stödet för idén om basinkomst. Om vi vill realisera basinkomst måste vi övertyga andra människor om att det verkligen fungerar. Samtidigt så är det också så att om det verkligen inte fungerar så måste man acceptera det.

Kontrollgrupp eller inte

Frågan om kontrollgrupper, det vill säga grupper som inte får ta del av basinkomst, illustrerar komplexiteten i frågan. Kontrollgrupper är nödvändiga för att rent vetenskapligt kunna belägga att ett visst utfall verkligen beror på basinkomst och inte på andra faktorer, till exempel förändringar på den lokala arbetsmarknaden. Även grupper som för närvarande lönearbetar skulle behöva inkluderas, för att se hur lönearbetare reagerar på en garanterad minimiinkomst.

I Wageningen planeras experimentet utan kontrollgrupp, då det anses orättvist att vissa långtidsarbetslösa skulle få villkorslös arbetslöshetsersättning medan det ställs krav på andra långtidsarbetslösa. Mark Giebels skulle gärna se en kontrollgrupp, men menar att det är svårt att få politiskt stöd för det i kommunfullmäktige. Men även om det inte kommer finnas en kontrollgrupp i Wageningen hoppas Sjir Hoeijmakers trots allt att andra städer kommer att kunna använda sig av kontrollgrupper.
– En annan lösning vore att använda städer utan basinkomstexperiment som kontrollgrupp även om det är svårare att jämföra. Men jag tror att bägge ansatserna behövs.

Osäker finansiering

Exakt hur basinkomst ska finansieras varierar från land till land och parti till parti. Även i Nederländerna är den vanligaste kritiken mot basinkomst att det vore omöjligt att finansiera, kostnaden har uppskattats till väldiga 2 000 miljarder kronor om året. Enligt en rapport från Het Centraal Planbureau (motsvarande Ekonomistyrningsverket) beräknas kostnaderna för en villkorslös universell basinkomst (på 700 euro per månad) kosta så pass mycket att den genomsnittliga inkomstskatten behöver höjas till minst 56,6 procent. Detta skulle i sin tur minska de beskattningsbara inkomsterna med minst fem procent.

Ett problem med de föreslagna experimenten är att de inte kan testa den essentiella finansieringsfrågan. Det stämmer, menar Sjir Hoeijmakers, men påpekar att kritiken grundar sig på ett missförstånd. Han anser att de ekonomiska effekterna är så pass komplicerade att man inte kan förutse vad som skulle hända.
– Påståendet att det skulle vara för dyrt med basinkomst grundar sig på beräkningar där man multiplicerar basinkomst med antalet medborgare och då får den totala kostnaden för basinkomst. Och det handlar om väldigt mycket pengar. engar. Men det är ett väldigt naivt sätt att introducera basinkomst på, ingen skulle göra på det sättet.

Vad är basinkomst?

En basinkomst ska:
• garantera alla en inkomst som går att leva på
• betalas ut till individer, inte till hushåll
• betalas ut utan krav på motprestation
• betalas ut regelbundet (månadsvis)
• betalas ut i pengar, inte till exempel mat-
kuponger.

Reformer som uppfyller stora delar av ovanstående krav, men inte alla, brukar ibland kallas partiell basinkomst. De flesta mer permanenta exempel på basinkomst runt om i världen är i realiteten någon form av partiell basinkomst. De regelförändringar som ska testas i Nederländerna är egentligen inte ens partiell basinkomst, men testar centrala aspekter av basinkomst, framförallt hur människor reagerar på ekonomisk trygghet och ökat förtroende. Källa: Basinkomstnätverket i Sverige

Städerna som testar partiell basinkomst:

Groningen
• Här är basinkomstexperimentet del av ett större välfärdsexperiment där valfrihet står i centrum.
• Människor som mottar arbetslöshetsersättning kommer att kunna välja huruvida de vill räkna bort 50 euro från sin ersättning och därmed få möjligheten att deltidsjobba och behålla resten av ersättningen.
• Experimentet väntas starta 2016.

Tilburg
• Av de fyra städerna som har kommit längst är experimentet i Tilburg det minst väldefinierade.
• Kommunfullmäktige är dock överens om att experimentet ska inkludera en villkorslös arbetslöshetsersättning och att basinkomsttagarna ska ha möjlighet att tjäna extra pengar utöver sin basinkomst.
• Ska genomföras i samarbete med Tilburgs universitet.

Utrecht
• Experimentet består av fem olika grupper samt en kontrollgrupp. Grupp 1 kommer att få en villkorslös basinkomst med möjlighet att tjäna extra pengar utöver basinkomsten, grupp 2 kommer inte att kunna tjäna extra pengar. Grupp 3 och 4 kommer att få ett villkorat bidrag, där testgruppen antingen kommer att straffas för att de inte uppfyller kraven, eller belönas för att de uppfyller kraven. Grupp 5 och 6 består av kontrollgrupper som ska kontrollera för urvalseffekter.
• Experimentet väntas starta under 2016.
• Ska genomföras i samarbete med Utrechts universitet.

Wageningen
• Beslut har tagits i kommunfullmäktige om att 300 långtidsarbetslösa under tre år ska få en villkorslös arbetslöshetsersättning på cirka 11 000 kr/mån.
• Experimentet väntas starta i början av 2016.

Dela artikeln