Holländare vill samla plasten i nät
Det sägs vara omöjligt att städa haven på plast. Men den 20-åriga holländaren Boyan Slat har siktet inställt på att försöka. Nästa år inleder hans organisation The Ocean Cleanup världens första försök att rena haven från plast.
Idén föddes när Boyan Slat var på dyksemester i Grekland och såg fler plastpåsar än fiskar. Han ställde sig frågan om det inte vore möjligt att rena haven från plast. Sedan dess har den 20 år gamla ingenjören från Nederländerna grundat den icke-vinstdrivande organisationen The Ocean Cleanup och samlat in över två miljoner dollar i startkapital genom gräsrotsfinansiering. 38 000 finansiärer från 160 länder har bidragit till projektet.
I en rapport sammanställd av 70 forskare och ingenjörer under Boyan Slats ledning lägger han fram sin plan för att städa upp hälften av det så kallade stora Stillahavssopområdet.
– Alla sa till mig att det inte går att göra något åt plasten när den väl hamnat i havet och jag undrade om det verkligen stämde, berättade han för BBC förra året.
Tidigare antogs det att det vore omöjligt att städa världshaven då det skulle ta tusentals år och generera enorma koldioxidutsläpp att ”dammsuga” haven på plast med hjälp av fartyg. Men enligt Boyan Slat kan havsströmmarna göra jobbet åt oss. Tanken är att statiska, flytande barriärer som placeras ut i havsströmmarna ska filtrera ytvattnet på plastpartiklar. Enligt organisationens egna beräkningar kan en 100 kilometer lång uppsamlingsbarriär samla in 42 procent av Stillahavssopområdet inom tio år. Det rör sig om uppskattningsvis 70 320 ton plast.
Projektet har fått stor uppmärksamhet och Boyan Slat har hyllats som underbarn. Men listan på kritik från etablerade forskare kan göras lång. Skeptikerna fokuserar framförallt på de tekniska utmaningarna.
– Tekniskt är det en enorm utmaning att förankra något på 4000 meters djup långt ute till havs, förklarar Martin Hassellöv.
Liknande kritik har framförts mot konstruktionens hållbarhet i hårt väder. Men än mer svidande kritik har riktats mot projektets grundidé – att plasten kan samlas in vid ytan på havsströmmarna. Ny forskning tyder nämligen på att plasten är betydligt mer utspridd än vad The Ocean Cleanup hävdar. Enligt Martin Hassellöv har liknande halter av plastpartiklar uppmätts i Skagerak som i ”sopöarna”.
– Öarna är inte heller så koncentrerade på plast som det verkar, mycket av plasten flyter en bit under ytan.
Enligt Martin Hassellöv innehåller strömvirvlarna visserligen betydligt högre halter av plast än omkringliggande havsområden, men jämfört med kustnära hav är skillnaden mindre. Fördelen i kustområdena är att plasten kan samlas in när den flyter iland. Även åtgärder som förenklar för fiskare att återvinna plast som fastnar i näten är viktiga.
Nästa år lanserar The Ocean Cleanup sitt pilotprojekt utanför den japanska ön Tsushima – en över två kilometer lång flytande barriär som under två år ska samla in plast utanför öns kust. Pilotprojektet är ett samarbete mellan organisationen, lokala myndigheter och öns invånare. Samtidigt pågår ett lokalt forskningsprojekt som ska se över huruvida plastpartiklarna kan utnyttjas som en energikälla. Och trots kritiken tycker inte Martin Hassellöv att man ska bortse från projektets positiva sidor.
– Det är givetvis kul att en person får stöd för visionen, det är väldigt positivt. Boyan Slat är enormt duktig på att mobilisera. Frågan är hur man skapar samma mobilisering kring en mer hållbar användning av plast.
Här kan du läsa mer om plasten i haven:
http://arkiv.tidningensyre.se/de-vill-radda-varldshaven-fran-plast/