Gör inte korna till problemet
Är det rätt att säga att köttindustrin är ett hot mot klimatet? Nej, säger Gunnar Rundgren i sin debattartikel. Syres ansvarige utgivare Lennart Fernström svarar honom och förklarar varför Syre driver en vegansk linje.
Enligt bland annat FAO alstrar den djurindustrin växthusgaser i samma storleksordning som alla transporter tillsammans. Gunnar Rundgren tycker dock att fokuseringen på idisslarnas metanutsläpp är olycklig och leder oss bort från ett hållbart jordbruk. Foto: Gaetan Bally/Keystone/TT
Syre har en julspecial med ett veganskt julbord. Och det är inget fel med det. Men att pimpa den veganska kosten med påstående om ”glada planeter” och minskade koldioxidutsläpp är mycket tvivelaktigt. En rad olika missförhållanden och problem i den storskaliga djurhållningen — och det finns gott om dem, allt från antibiotikaresistens till vedervärdiga produktionssystem — tas som argument för att vi helt ska sluta äta kött.
Underligt nog är det ingen som använder samma resonemang på vegetabilier. Vi uppmanas inte att sluta använda vegetabiliskt fett för att palmoljeplantager är en av de absolut största källorna till växthusgasutsläpp från jordbruket. Odlingen av grönsaker använder stora mängder bekämpningsmedel, och förgiftar grundvatten i hela världen, men vem varnar för tomater?
Att jordbruket och kosten sett ut på olika sätt i världen beror på att de ekologiska förutsättningarna har varierat stort. Indien som ofta framställs som ett föredömligt land byggt på vegetarianism har ett jordbrukssystem och en kost där kon spelar oerhört stor roll som omvandlare av resurser som människan inte kan äta. Kor och bufflar är den biologiska dragkraften i stora delar av det indiska jordbruket, kogödsel och biogas används för att laga mat och mjölkprodukter är mycket viktiga i kosten.
Antalet nötkreatur per innevånare i Indien är större än i Sverige (även inräknat de djur vars kött vi importerar). Att många indier inte vill äta köttet minskar inte växthusgasutsläppen från korna, utan medför bara en resursslösande export av nötkött till andra länder.
Det är bara växter och alger som kan omvandla solenergi till biomassa, men detta betyder inte att djuren är ”ineffektiva” eller skadliga, tvärtom de fyller viktiga roller också för växterna. Djur kan integreras i jordbruket så att vi får mer mat och bättre mat från samma yta.
En av nycklarna till den kraftiga ökningen i produktiviteten i det europeiska jordbruket under sjutton- och artonhundratalen var övergången från ett ensidigt växtjordbruk och separat boskapsskötsel till ett system där växter och djur samspelade. Kosten blev rikare och mer varierad med ett större inslag av animalier.
Fokuseringen på idisslarnas metanutsläpp som det främsta miljöproblemet är olycklig och leder oss bort från ett hållbart jordbruk. Resonemangen om tamdjurens metanutsläpp är byggda på tveksamma antaganden som att tamdjurs metanutsläpp är skadliga och vilda djurs utsläpp oskadliga. Det saknas väldigt mycket kunskap om metancykeln, till exempel vilka naturliga funktioner som bryter ned metan igen och vad som påverkar dessa samt vilken roll betande djur spelar där.
I Sverige sjönk antalet vuxna nötkreatur från nästan två miljoner 1932 till drygt en halv miljon i dag. Antalet bilar gick under samma tid från färre än hundra tusen till fyra och en halv miljon (och i hela världen en miljard bilar). Antalet utlandsresor gick från i princip inga alls till nästan tjugo miljoner om året. Det årliga metanöverskottet skulle helt försvinna om fossila bränslen fasades ut. Och så gör vi kor till problemet?
Gunnar Rundgren
Författare till böckerna Trädgården Jorden och Jorden vi äter
Svar från ansvarig utgivare:
SVAR Vi har veganskt i Syre av djur- och miljöetiska skäl. Att lyfta fram kött, mjölk eller ägg är att uppmuntra till dödande och tortyr. Samtidigt är en kraftig minskning av ätande av djur, ägg och mjölk en förutsättning för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Det finns redan, precis som Rundgren efterlyser, en levande diskussion om palmolja, bekämpningsmedel, bilismen och flyget. Att de aktiviteterna också är ekologiskt ohållbara gör dock inte djurindustrin mer hållbar.
Så olika instanser som FN, Naturvårdverket, Naturskyddsföreningen och Livsmedelsverket är överens om att köttkonsumtionen på den nivå vi har i Sverige är omöjlig om vi ska rädda klotet. Enligt bland annat FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) alstrar den globala djurindustrin växthusgaser i samma omfattning som all transport (bilar, flyg, båtar etc) tillsammans. Enligt Fredrik Hedenus och David Bryngelsson, forskare på Chalmers Tekniska Högskola, så släpper vi med dagens matvanor i Sverige ut 1,8 ton växthusgaser per person och år. Om alla i Sverige var veganer skulle utsläppen från mat minska till 500 kilo per person och år.
Det stämmer att antalet vuxna nötkreatur i Sverige minskat, men frågan är hur relevant det är. Sveriges kött- och mjölkkonsumtion är högre nu än på 1930-talet. Minskningen beror på den högeffektiva kött- och djurindustrin där djuren dödas i låg ålder, i kombination med en allt större kött- och mjölkimport.
En ko i dag producerar cirka tre gånger så mycket mjölk som på 30-talet. Då var ungefär en sjättedel av nötkreaturen under ett år, i dag är den andelen dubbelt så stor.
Lennart Fernström
ansvarig utgivare
