GMO-lobbyism i mjölkkrisens spår
Ge korna genmodifierat foder. Så vill Timbro och Sveriges mjölkbönder möta mjölkkrisen. Men Naturskyddsföreningen hoppas att ny ursprungsmärkning av livsmedel ska göra konsumenter villiga att betala för miljö- och djurskydd.
Mjölkpriset har rasat det senaste året. Mjölkbönder tvingas i konkurs eller ställer om till köttproduktion. I krisens spår höjs röster för att Sverige måste anpassa sig till övriga världen och släppa på miljö- och djurskyddskrav. Kors rätt till bete har varit mest omdiskuterat, men lobbyverksamhet pågår också för att släppa in billigt genmodifierat foder i de svenska ladu-
gårdarna. Den liberala tankesmedjan Timbro driver på, liksom organisationen Sveriges mjölkbönder.
– Vi kan inte leva i en Astrid Lindgren-värld. Vi måste få konkurrera på rättvisa villkor, säger Stefan Gård, ordförande för Sveriges mjölkbönder.
Ingen lag hindrar bönderna att ge djuren GMO-foder. Sedan ett halvår tillbaka är det också fritt fram enligt LRF Mjölks branschregler. Men med hänvisning till att konsumenterna önskar GMO-fritt har mejerierna än så länge sagt stopp. Den kompensation som mejerierna i dag ger bönderna för att de använder GMO-fritt foder är otillräcklig för många, menar Stefan Gård. Han ser hellre att det blir upp till den enskilda konsumenten att välja GMO-fria produkter och betala vad det kostar.
– Alla pålagor som sätter konkurrensen ur spel är av ondo, säger Stefan Gård. Naturskyddsföreningen vill gå en annan väg. Istället för att luckra upp regler tycker de att livsmedelsbranschen måste marknadsföra svenskt miljö- och djurskydd bättre. Därför välkomnar de den ursprungsmärkning av livsmedel producerade med svenska råvaror som ska lanseras i höst. LRF, Livsmedelsföretagen och handeln håller på att ta fram en frivillig märkning som ska förenkla för konsumenter som vill välja svenska produkter.
– Om svensk mjölkproduktion ska överleva måste vi lyfta fram svenska mervärden, säger Naturskyddsföreningens Gun Rudquist.
Naturskyddsföreningen är inte motståndare till GMO-teknik i sig, men pekar på att odling av genmodifierad soja i dag för med sig svåra konsekvenser för människor i bland annat Brasilien. Monsanto är den stora jätten på marknaden för GMO-soja. De utvecklar grödor som står emot bolagets egna bekämpningsmedel, som Round-up. Så småningom blir ogräset resistent mot medlen och kraftfullare kemikalier tas fram. Följden blir bland annat fler fall av barncancer i de latinamerikanska trakter som förser Europa med djurfoder, vilket bland annat en rapport från den argentiska provinsen Chaco vittnat om. I dag används parakvat på många sojaodlingar. En tesked av medlet räcker för att döda en människa.
Att hålla GMO-foder borta från svenskt jordbruk räcker inte, menar Naturskyddsföreningen. De vill bryta beroendet av soja. Även GMO-fri soja är i regel odlad med hjälp av stora mängder bekämpningsmedel, på gigantiska plantager som hotar den biologiska mångfalden.
– Ska vi satsa på hållbart, så ska vi satsa på inhemska proteingrödor, säger Gun Rudquist. Hon hade önskat att Sverige använt pengar från Landsbygdsprogrammet för att stötta bönderna att odla ärtor, åkerbönor, och andra växter till sina djur. Så blir nu inte fallet de närmaste sju åren. Men Naturskyddsföreningen kommer fortsätta trycka på för inhemska alternativ till soja.
– Önskan att gynna hemmaodlat foder delar vi med bland andra LRF, säger Gun Rudquist. Frågan om GMO-foder liggger alltså hos mejerierna. På Arla säger man att inställningen omprövas varje år och att företaget inte principiellt är emot GMO-foder.
– Det är ett kommersiellt beslut. Vi tror att konsumenterna skulle bli missnöjda om vi släppte fram GMO-foder, säger Henri de Sauvage, Arlas Sverige-VD. Sveriges mjölkbönder och Stefan Gård påpekar att svenska konsumenter redan i dag äter importerad mat från djur som ätit GMO-soja. Att få producera med samma regler som gäller för det som konsumeras i landet är ett rimligt krav, menar han.
– Vi kan inte vara alltings samvete. Svensk mjölkproduktion blöder, säger Stefan Gård.