Gemenskaps-företag kan stärka demokratin
Vi behöver företag som arbetar för samhällets bästa, inte för att maximera sin egen ekonomiska vinst, skriver Håkan Björk på Under ytan. Dessa företag kan mycket väl sträva för att gå med vinst, menar han, men vinsten ska gå tillbaka till företaget som ska använda den för att göra mer social nytta.
I Storuman finns numera en musikskola, startad med idén om ”social business” som verktyg. Foto: Björn Larsson Ask/TT.
Även om välståndet ökar i världen är fattigdom, människor på flykt, orättvisor, arbetslöshet, klimatfrågan och krig stora sociala utmaningar som dagens och framtidens samhälle brottas med.
Alltmer framträder en äventyrlig och kortsiktig kapitalism som styrs av osunda förväntningar på omedelbar ekonomisk avkastning. Vi har sett en mängd exempel som visar hur lätt det är att människan tappar kompassen när egenintresset uppmuntras och tillåts breda ut sig okontrollerat.
Inkludera hållbarhet
Framgångsmåttet BNP och den italienska dubbelbokföringen från 1400-talet behöver uppdateras så att de också inkluderar samhällets och företagens ekologiska och sociala hållbarhet. Vi kan inte låta oss styras av framgångskriterier där dåligt räknas som bra och minus som plus. Att bränna ut personal eller att tsunamin i Thailand räknas som något positivt i BNP är ju inte rimligt. Vi behöver nu en marknadsekonomi och ett företagande som räknar in fler intressenter än aktieägarna och investerarna. Hela systemet behöver reklameras och sändas till handelshögskolorna för en grundlig renovering.
Parallellt med den bristfälliga marknaden är också den offentliga sektorn satt under press. För att lösa problemen har en dramatiska förändring av välfärdsproduktionen i Sverige skett.
Debatten om alternativa ägar- och driftsformer har stundtals varit rejält tendentiös. Den ena politiska falangen har en kategorisk inställning att marknadslösningar alltid är effektivast och bäst och den andra har förbudstankar och övertygelse att offentlig drift är att föredra. Den dominerande frågan är vinstutdelning i välfärdsföretagen.
I striden om offentlig eller privat drift verkar det som om det endast skulle finnas två alternativ: profit eller non-profit. Få, om ens någon, räknar med not-for-profit.
Det är naturligtvis inte komplikationsfritt att gemensamt insamlade skattemedel delas ut som vinst till aktieägare. Samtidigt är det kontraproduktivt att inte låta duktiga entreprenörer och seriösa företag uppdatera välfärdsproduktionen genom kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet. Befogad upprördhet har de vårdföretag väckt som i huvudsak baserar sin affärsverksamhet på skattemedel, samtidigt som de till varje pris försöker undvika att själva betala skatt för att maximera vinsten till aktieägare.
Sociala innovationer
För mer än 10 år sedan skrevs en debattartikel i Dagens Industri med rubriken ”Västerbotten går före”. Det som uppmärksammades var att medborgarna i Jörn hade tagit saken i egna händer och startat upp sin nedlagda vårdcentral i form av ett allmännyttigt, icke vinstutdelande företag.
Jörnsborna startade ett aktiebolag med en ideell förening som ägare där cirka 1 200 av Jörns 1 860 medborgare, 65 procent av invånarna, blev medlemmar. Inspirationen kom från Skottlands beprövade företagsmodell Community business som vi döpte till Gemenskapsföretag. Okänt i Sverige – Jörn var först!
Avsikten med Hälsogemenskapen i Jörn är att leverera vård till medborgarna. Vårdcentralens knappa resurser minskar inte genom aktieuttag. Genialt och logiskt! För att uppnå sitt syfte bedriver bolaget nu också en tandläkarmottagning och flyktinghälsan. Sammantaget skapas en vinst som återinvesteras och används till nytta för vården.
Samhället har ett akut behov av sociala innovationer. Det räcker inte med endast tekniska innovatörer likt Jobs och Musk, utan det behövs även sociala innovatörer och entreprenörer som möter samhällsproblem genom att tänka nytt och designa nya produkter och tjänster som leder till ett inkluderande och välmående samhälle.
”I traditionella företag uppstår samhällsnyttan som en positiv sidoeffekt medan nyttan för samhället i social business är den direkta avsikten. Det handlar om två näringsrika äpplen där det ena är något godare.”
Gemenskapsföretag är en organisationsform som med Community business som modell harmonierats till svenska förhållanden. Grunden är en ideell förening med ett allmännyttigt syfte. Föreningen äger och driver ett eller flera aktiebolag. Företagets syfte definieras som samhälleligt i bolagsordningen. Gemenskapsföretagets syfte förverkligas genom såväl föreningens ideella engagemang som bolagets affärsverksamhet. Den ideella föreningen samlar alla som attraheras av det allmännyttiga syftet. Bolaget bedriver den affärsmässiga verksamheten under formell självständighet, på uppdrag och under inflytande av den ideella föreningen.
Gemenskapsföretag följer de fyra principerna för social business: de strävar efter ekonomisk framgång, de är allmännyttiga till sin karaktär och har som affärsidé att skapa välfärd, de följer en not-for-profit-princip och de redovisar sitt resultat i såväl ett ekonomiskt som ett socialt bokslut.
Nyttan är avsikten
Ekonomiska debattörer har vid ett flertal tillfällen ifrågasatt vad social business egentligen innebär och om affärsmodellen överhuvudtaget har något berättigande. Varför ska prefixet social sättas framför business? En intressant metafor använde en bekymrad debattör när han hävdade att vi som gillar socialt ansvarsfullt företagande kommer som en trojansk häst med avsikten att hota det liberala företagandet.
Min enkla kontring till dem är att social framför business, likt brand framför bil, beskriver vad det specifikt handlar om. Social förklarar att företaget kommer för att lösa samhällsproblem liksom brand ger en upplysning om att bilen kommer för att släcka en brand. ”Business är lika fint som social business” var rubriken när Nobelpristagaren och initiativtagaren till Grameen bank Muhammad Yunus ifrågasattes när han föreläste om social business i Sverige. Ja absolut, så är det! Social business är inte finare än business business men det omvända gäller inte heller.
I traditionella företag uppstår samhällsnyttan som en positiv sidoeffekt medan nyttan för samhället i social business är den direkta avsikten. Det handlar om två näringsrika äpplen där det ena är något godare.
Det gäller naturligtvis för oss som gillar social business att vara tydliga i vilken avsikt vi kommer. Vi kan inte förvänta oss att andra ska gilla och acceptera vår idé om de inte får veta vad det handlar om. En tydlig definition behövs!
Alla ska rymmas
Tillväxtverkets definition har krympt möjligheten att i Sverige skala upp och bredda socialt företagande då man huvudsakligen definierar det som arbetsintegrerande ekonomiska föreningar i kooperativ form. Eftersom det är av avgörande betydelse att vi inrymmer alla företag som har en samhällelig avsikt i definitionen har vi funnit det ändamålsenligt att använda den engelska termen social business istället.
Vi ska värna valfrihet, vi ska ha en mångfald av olika aktörer och samtidigt ska vi ha system som garanterar att pengarna kommer till verksamheten, säger till exempel civilminister Ardalan Shekarabi (S). Ja! I social business erbjuder vi en affärsmodell som är skräddarsydd för det svenska sammanhanget. Det finns i Västerbotten och i andra länder. Det fungerar och är som gjort för Sverige.
Vår strategi att skapa goda exempel med modellvärde har gett resultat. Avsaknaden av musikskola, vårdcentral och arbeten löstes med Gemenskapsföretag som konkret verktyg. I dag kan jag med stolthet hänvisa till goda och fungerande exempel. Hälsogemenskapen i Jörn, Kulturakademin i Storuman, Hotell Gamla Fängelset, GF Chansen och Sportassistans i Umeå är företag som jag tagit initiativ till och varit med om att utveckla.
Aktuellt för Sverige
Gemenskapsföretagen har många tillämpningsområden. De kan vara en del av både regionalpolitiken, det tillväxtorienterade näringslivet, välfärdspolitiken och en aktiv arbetsmarknadspolitik. De stärker demokratin och skapar kreativ småskalighet som alternativ till ofta svårhanterlig storskalighet.
Jag har över 15 års erfarenhet av social business och vågar nu påstå att denna affärsmodell i högsta grad är aktuellt också i Sverige. Tyvärr är social business i stort sett okänt och de flesta är ovetande om vad som gjorts i Västerbotten. Jag är nyss fyllda 70 år och har vid ett gynnsamt utfall 20 år kvar av yrkeslivet. Den tiden ska jag använda till att göra denna form av företagande känd, accepterad och utbredd i Sverige.
Håkan Björk arbetar som senior rådgivare hos Social Business Kommunikation AB.
Han har varit VD i aktiebolaget från år 2000 till 2015. Han har utvecklat och implementerat affärsmodellen Gemenskapsföretag och metoden för social redovisning, Social Impact Accounting, i Sverige. Foto: Privat.
