Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Fria marknader bidrar till en bättre resurshushållning

Under ytan, Mattias Svensson - 2 år sedan

När det kommer till ägande, prissättning och marknader har många miljöengagerade sina blinda fläckar, skriver Mattias Svensson.

Utan fiskesubventioner skulle utfiskningen minska, skriver Mattias Svensson. Foto: Marte Christensen/TT

Utan fiskesubventioner skulle utfiskningen minska, skriver Mattias Svensson. Foto: Marte Christensen/TT

Anta att du fick välja mellan två ordningar. En ordning som innebar god resurshushållning och gjorde människor rika. Eller en ordning som innebar överexploatering av naturresurser och där människor var beroende av bidrag. Vilken skulle du då välja? God resurshushållning? Är du verkligen säker på det? Även om det innebär att folk ger upp en traditionell livsstil? Även om folk tjänar riktigt bra och plockar ut löner som en läkare eller vd i genomsnitt? Till och med om några blir vräkiga miljardärer på att jobba mindre än förut, när samma arbete var fattigt och farligt?

Säljbara fiskekvoter

Exemplet är inte teoretiskt, utan hämtat från verkligheten. Medan över 80 procent av världens fiskbestånd fiskas över eller på gränsen för återväxt, så har Nya Zeeland och Island i flera decennier räddat och ökat de flesta av sina fiskbestånd genom individuella säljbara kvoter. Sedan systemet infördes på Nya Zeeland 1986 har sju av de tio viktigaste bestånden ökat, två arter har mycket stor variation men med uppåtgående trend och en visar en neråtgående trend. Island har mer än tiodubblat sina fångster av sill sedan 1975.
Resultatet gäller generellt. Tre amerikanska forskare publicerade 2008 en jämförelse av 11 135 fisken mellan 1950 och 2003. Deras slutsats är klar: Att införa säljbara personliga kvoter gör att fiskebestånden kan hämta sig och rent av öka. Detta eftersom varje fiskare får ett intresse av hela beståndets växt, i stället för av att bara ta upp så mycket fisk som möjligt för egen del. Säljbara kvoter har inte bara räddat fiskebestånden utan också ökat fiskets lönsamhet och effektiviserat hanteringen. Sedan några år har vi dem för vissa bestånd också i Sverige.

Fattiga fiskare gör mer skada

Ekvationen är enkel. Genom att färre fiskare ägnar mindre tid åt att fiska, hämtar sig bestånden bättre och kan växa. Ekvationen är lika skoningslös åt andra hållet. De flesta i dagens överdimensionerade fiskeflotta måste sluta att fiska. Annars kan bestånden inte lämnas ifred och återhämta sig.

Här luras vi lätt av vad som syns på yrkesfiskarna. Fattiga och skuldsatta fiskare som hålls vid liv med statliga subventioner väcker sannolikt större sympati än de nyrika fiskeoligarkerna på Island och Nya Zeeland. Eller i British Columbia, Kanada där Jim Pattison är ensam ägare till ett företag som köpt uppemot 60 procent av laxfiskekvoterna och är god för 5,5 miljarder dollar. Då ska man tänka på att även om yrkesfiskarna i länder utan säljbara kvoter är fattigare och bidragsberoende, så är de betydligt mer skadliga för fiskebestånden. Och för miljön rent allmänt. En överdimensionerad och statligt subventionerad fiskeflotta, ofta med skattebefriade fossila bränslen, medför betydande extra utsläpp.

Lägg till att säljbara fiskekvoter ofta inneburit en betydande förbättring av arbetsmiljön. En personlig kvot kan tas upp när det passar, snarare än i tävlan med andra om att hinna först. Då kan större hänsyn tas till personlig hälsa och till sjövädret, samt till när fångsten är som mest efterfrågad. Det amerikanska hummerfisket var exempelvis ett av de farligaste yrkena i landet innan de övergick till säljbara kvoter, numera är riskerna betydligt lägre.

Avskaffa fiskesubventionerna

Det finns alltså en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar lösning på överfiskningen. Samt en stor del av miljö- och vänsterpartier som är benhårda motståndare till denna. Detta har förundrat mig länge, men för många med vänstervärderingar tycks det helt enkelt viktigare att ”ingen får tjäna pengar på naturresurser” än att ha ett hållbart och lönsamt bruk av dessa. Jag kan hålla med om att privat äganderätt till ett fiskbestånd knappast är oproblematiskt och kan vara orättvist. Kanske hade vi helt eller till stor del kunnat undvika alla restriktioner för vem som får fiska i haven om vi avskaffade fiskesubventioner på globalt sett 25 till 29 miljarder dollar per år, en betydande andel av det totala fångstvärdet. Men samma miljö- och vänsterrörelser är av någon anledning ofta ointresserade av att minska statens roll och kostnader, även när det skulle gynna miljön. Kvar i verktygslådan finns då så kallade effortregleringar, detaljerade restriktioner för hur och när man får fiska. Bra för att signalera politisk handlingskraft, sämre på att minska överfiskningen.

Mycket av miljöpolitiken borde förvisso gå att nå betydande politisk enighet om, men när det kommer till ägande, prissättning och marknader har många miljöengagerade sina blinda fläckar. ”Ett relaterat problem är restriktioner för vad andra får bygga på sin mark. Dessa tenderar att gynna de rikaste, som höjer sina egna fastighetsvärden, men hindrar andra från att hitta bostad, samt en miljövänlig förtätning av städer.”

Hur många känner exempelvis till att äganderätten kom före miljöpolitiken? Redan 1952 avgjordes rättsfallet ”Pride of Derby” i Storbritannien. Sportfiskeföreningar hade bildats under efterkrigstiden för att värna om floderna som under denna period förorenades allt mer. Ett privat företag, en nationaliserad industri och kommunala reningsanläggningar dömdes att sluta förorena floden Derwent, och ett prejudikat skapades som tvingade både industrier och staten att minska sina föroreningar.

Högre vattenpriser lösningen

Kalifornien har nu upplevt ett antal år med torka och vattenförsörjningen är hotad. Torkan är svår att göra något åt i det korta perspektivet, men vattenförsörjningen hade kunnat klaras med rimlig prissättning. När man nämner prissättning av vatten så ser många framför sig folk som törstar utan att ha råd att dricka. Men törst är inte problemet, utan överanvändning i kommersiellt jordbruk, liksom privata swimmingpoolar och stora gräsmattor. Ett höjt pris skulle minska denna användning på marginalen. Några miljardärer får nöja sig med en 9-håls istället för 18-håls golfbana på tomten när vattnet blir dyrare, och bönder får odla grödor bättre anpassade till det lokala klimatet. Det är vad prissättning av knappa vattenresurser innebär.

Problemet är likartat i stora delar av tredje världen. Även här tillhandahålls vatten ofta till för låga priser genom kommunala vattenbolag. Detta gynnar rika konsumenter och lokala jordbruksintressen, särskilt som vattenledningarna ofta inte är utbyggda i fattigare områden. Även med högre vattentaxa som täckte kostnaderna för utbyggnad skulle de fattiga som i dag inte har rent kranvatten ofta få billigare vatten.

Ett annat sätt att komma runt problemet med lokal vattenknapphet är ökad global handel. Det är ofta lättare att frakta jordbruksprodukter – en ”virtuell vattenomflyttning” – än att leda om själva vattnet. Men medan bevattning från ändliga källor ofta subventioneras har världen betydande handelshinder för just livsmedel.

Naturlig effektivisering

Vanliga marknader bidrar på många sätt till en bättre resurshushållning. De flesta effektiviseringar behöver aldrig beslutas av någon politisk församling för att de ingår i företags naturliga arbetssätt i en marknadsekonomi. Där konkurrensen saknas hanteras resurser inte lika väl. I Indonesien, som infört höga exportskatter på timmer för att gynna nationell skogsindustri, krävs 15 procent fler nedhuggna träd jämfört med övriga Asien för att tillverka en kubikmeter plywood.

Ofta brukar det råda enighet i politiken om att konsumtion ska bära sina egna kostnader med hänsyn till utsläpp och resursåtgång. ”Fint!” säger vänster- och miljöpartister och ser sig omkring efter en skatt att införa eller höja. Det kan definitivt vara motiverat ibland, särskilt om man samtidigt sänker skatter på arbete och företagande. Däremot är de sällan med på noterna när avskaffade subventioner och regleringar skulle ge samma resultat.

Högre hyror ger fler bostäder

För exempelvis bostadsmarknaden är problemet att konsumtion av bostadsyta är konstlat billig. Dumpade räntor och hyresreglering gör att det inte är konsumenten som betalar hela priset för sitt boende. Detta leder till överkonsumtion som på ett flertal sätt sker på andras bekostnad. Det visar sig i fleråriga bostadsköer till hyresrätter. Det visar sig i skenande skuldsättning och makroekonomiska obalanser på bostadsrättsmarknaden. Det drabbar oproportionerligt dagens unga och nyanlända som är sist in på marknaden. Men felprissättningen innebär även att ökade resurser krävs för att värma och fylla mer bostadsyta än konsumenten betalar för.

Ett relaterat problem är restriktioner för vad andra får bygga på sin mark. Dessa tenderar att gynna de rikaste, som höjer sina egna fastighetsvärden, men hindrar andra från att hitta bostad, samt en miljövänlig förtätning av städer.

Denna bostadssituation i våra större städer är ekonomiskt, socialt och ekologiskt ohållbar – och marknadspriser och stärkt äganderätt skulle motverka alla tre problemen. Fler skulle kunna bo på effektivare utnyttjad bostadsyta med mindre resursåtgång och miljöförstöring utan att en enda miljöpolitisk restriktion infördes. Inget av detta sagt för att förneka att västvärldens välståndsnivå och ekonomisk utveckling driven av relativt fria marknader leder till betydande föroreningar och slitage i planetär skala. Eller att miljömässigt motiverade politiska restriktioner på senare decennier haft stor betydelse för att vända denna utveckling. Men mycket skulle vara vunnet om det ryggmärgsmässiga motståndet mot marknader, handel och privat ägande blev mindre bland dem som vill se en bättre miljö.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 2 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 2 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 2 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 2 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 2 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 2 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 2 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 2 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 2 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar