Antibiotika i djurindustrin ökar dramatiskt
Användningen av antibiotika har blivit en stor fråga i sjukvården men fram till nu har det inte gjorts några studier på omfattningen i jordbruket. I Sverige har dock utvecklingen gått i motsatt riktning.
Fram till 2030 kommer förbrukningen av antibiotika i världens djurindustrier att öka med 67 procent, enligt en ny forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Den globala efterfrågan på kött ökar snabbt, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Där tar många efter den i västvärlden dominerande modellen för storskalig djuruppfödning som innebär att små doser av antibiotika används löpande. Forskare har nu för första gången kartlagt omfattningen av detta.
Ju mer antibiotika vi använder desto större möjlighet har de resistenta bakterierna att utvecklas. Inom sjukvården har detta blivit en akut fråga.
– Det som sker bland djur har även betydelse för människan, allt hänger ihop. Både djur och människor flyttar på sig mer i dag och bakterierna känner inga gränser, säger Helle Unnerstad, veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.
Den rutinmässiga användningen av antibiotika inom djurindustrin beror inte främst på att djuren är sjuka utan för att de ska växa bättre. Men sådan användning har varit förbjuden i Sverige sedan 1986, och i EU sedan 2006. Sverige är i dag det land i EU som ger minst antibiotika till djur.
– Vi har satsat på att jobba förebyggande genom att föda upp djur så att de inte blir sjuka och arbeta med till exempel smittskydd. Det kostar förstås i pengar och arbetsinsatser – det är billigare att bara ge antibiotika och hålla borta symtomen, säger hon.