Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Den nya världsmästaren kan vara en man

Malin Bergendal - 3 år sedan

I gruppen Anonyma språkpoliser på Facebook samlas människor som intresserar sig för språkets form och gärna vill att det ska gå rätt till. Medlemskapet är på gott och ont.

Eftersom ”lilla” är en neutral form går det bra att kalla Pippis häst för Lilla gubben. Foto: Pressens bild/TT

Eftersom ”lilla” är en neutral form går det bra att kalla Pippis häst för Lilla gubben. Foto: Pressens bild/TT

Till det goda hör, i alla fall för mig, att få förirra sig in i de grammatiska märkligheterna i en mening som någon har hittat på en skylt i sin lokala mataffär: Vi bjuder alla barn på frukt medan din vuxen handlar. Till det mindre goda hör alla inlägg där människor i ett gällt tonläge ondgör sig över att deras medmänniskor talar talspråk. Vad skulle de annars tala? Skriftspråk?

Språkets förändring är ett stående tema, och många tänker sig att det mest handlar om nutida slarv. Till exempel när en medlem hittade ordet kolleger i en formell text. Hon menade att det måste heta kollegor i skriftspråk, precis som vi skriver byxor även om vi säger byxer. Någon skrev att både kolleger och kollegor accepteras av Språkrådet, och någon annan svarade syrligt att dagens språkvårdare accepterar vad som helst. Minsann.

I själva verket är det ungefär tvärtom. Kollega är ett latinskt lånord, och på latin har man en collega och flera collegæ. Den svenska pluralformen blev kolleger, därför att man ville efterlikna den latinska. Men tiden gick, ordet blev vanligare och fler och fler användare kände inte till dess latinska bakgrund. För dem verkade det rimligt att böja det som andra svenska ord som slutar på -a – med ändelsen -or. De som kunde specialregeln om kollega ansåg att det var fel och såg obildat ut, men i dag säger Språkrådet att båda formerna är korrekta.

En rubrik som en medlem lade upp handlade om den lilla pojken och språkpoliserna drabbade samman i frågan om huruvida den lille pojken hade varit mer korrekt. Många ville att det skulle vara lille eftersom pojken var pojke. Jag hoppade in i diskussionen och skrev att båda går bra. ”Bara bland språkliberaler” svarade trådstartaren – men det är inte där skiljelinjen går.

En gång i tiden, fram till en bit in på 1500-talet, skrevs de flesta svenska texter för hand av munkar och nunnor i Vadstena i Östergötland. Språket i södra Sverige var starkt påverkat av danska, och därför fick adjektiven -e på slutet i bestämd form: lille, röde och gamle.

Men med Gustav Vasa och reformationen kom nya tider. Munkarna och nunnorna kördes iväg från Vadstena, Sverige blev en stat och Stockholm blev huvudstad. Nu kom de flesta svenska texterna att skrivas i Svealand och baseras på sveamålen – dialekter där adjektiven i bestämd form hade sina -a kvar och man skrev lilla, röda och gamla.

I dagens rikssvenska är de bestämda adjektivformerna med -a de omärkta, neutrala som funkar till det mesta: den lilla, lilla gumman och hennes lilla, lilla katt, Maos lilla röda och Pippi Långstrumps häst Lilla gubben. Formerna med -e lever kvar som en frivillig variant som kan användas om män och pojkar. På rikssvenska är alltså lille vännen en pojke, medan lilla vännen kan ha vilket kön som helst. Men söderut och västerut är -e fortfarande vanligare. Där är den lille pojken en självklarhet för många, och i talspråk blir det ofta den lille katten och den lille tösen också.

I formellt skriftspråk används formerna med -e ofta, men inte konsekvent, om män och pojkar. Eftersom samhället ser ut som det gör, med patriarkat och det ena med det andra, har vi vant oss vid att möta formerna med -e i samband med prestigefyllda titlar. Den nye presidenten, den förre världsmästaren och den framgångsrike företagsledaren, till exempel – idel män.

På senare år har även kvinnliga presidenter, företagsledare och världsmästare fått -e på sina adjektiv. Även genusmedvetna skribenter som annars är måna om att uttrycka sig könsneutralt tycks identifiera manlig adjektivböjning med framgång och makt. Men det är inte bara onödigt att språkligt cementera ojämlikhet på det sättet. KDs nye ledare Ebba Busch Thor är dessutom direkt fel, i motsats till den lilla pojken.

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 3 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 3 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 3 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 3 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 3 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 3 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 3 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 3 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 3 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar