Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
redaktionen@tidningensyre.se

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

De vill rädda världshaven från plast

Sebastian van Baalen - 3 år sedan

Varje år flyter omkring åtta miljoner ton plast ut i världshaven. En del av plasten bryts ner till mikropartiklar som påverkar havets ekosystem, det marina djurlivet och oss människor. Men är det möjligt att rädda världshaven eller är det för sent?

Foto: Lindsey Hoshaw

Foto: Lindsey Hoshaw

Vi känner igen synen; vackra sandstränder, klart vatten, rundade klippor – och så skräp. Nedskräpade stränder är en alltför vanlig syn i många av världens länder, inklusive Sverige.
Men en stor del av världshavens plastföroreningar består av mikropartiklar.
– Mikroplaster i haven är ett hot mot både människor och miljö och det sprids från många olika källor, påpekade klimat- och miljöminister Åsa Romson enligt regeringens hemsida när hon gav Naturvårdsverket i uppgift att undersöka problemet.

Men var kommer plasten ifrån? Vilka är hoten? Och är det möjligt att rädda världshaven eller är det för sent? Haven är överfulla av så kallat marint avfall. Det kan handla om trä, metall, glas, gummi, textilier och papper – och framförallt plast.
– I stort sett alla undersökningar som har gjorts visar att mer än hälften av allt marint skräp är plast, i Sverige och globalt, säger Johanna Eriksson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

En studie som presenterades i tidskriften Science tidigare i år kom fram till att plastnedskräpningen var ännu värre än tidigare befarat. Enligt forskarnas beräkningar hamnade hela åtta miljoner ton plast i haven 2010 – och siffran kan vara såg hög som 12,7 miljoner ton. Deras uppskattningar pekar också på att mängden plast som hamnar i haven kommer att öka tiofaldigt det kommande decenniet om inget görs.

Skadar den marina miljön

När plasten flyter med havsströmmarna hamnar den i havens strömvirvlar och bildar väldiga ”plastöar”. Dessa ”plastöar” är inte öar i vanlig bemärkelse och är inte direkt synliga, utan består av stora ansamlingar av makro- och mikroplast strax under havsytan. Enligt forskare på organisationen 5Gyres flyter det omkring ofantliga 5250 miljarder plastpartiklar i haven med en total vikt på 268  940 ton. Den plast som hamnar på havets botten är i princip omöjlig att städa upp.

Enligt Havs- och vattenmyndighetens remissversion om god havsmiljö (2015) bedöms Sverige inte följa miljökvalitetsnormen för marint avfall. Det leder till sociala, ekonomiska och ekologiska utmaningar. Städning av svenska stränder längs framförallt Bohuskusten kostar stora summor årligen och är ett problem för såväl turism- som fiskenäringen. Marina ekosystem är känsliga och kan ta skada av plastnedskräpningen. Djur som fastnar i gamla fiskeredskap drunknar och dör. Globalt skadar plasten korallrev och påverkar ljusinsläppet till havsbotten. Ett annat stort problem är att djuren äter plast.
– Ett exempel är den albatrossbesläktade stormfågeln i Nordostatlanten som får i sig plastbitar när den äter från havsytan, berättar Johanna Eriksson. Av de som hittas döda har 90 procent plast i magen.
När fåglar och andra djur får i sig plast upplever de att de är mätta och riskerar därför att svälta ihjäl. Föremålen kan också orsaka invärtes skador.

Än så länge vet forskarna inte exakt på vilket sätt mikroplast påverkar djur, men man är orolig för att plastpartiklar som fastnar i till exempel gälar och vävnader ska släppa ifrån sig farliga miljögifter. När djur längre ner i näringskedjan, som musslor och fiskar, får i sig plast löper andra arter högre upp i kedjan samma risk. Det innebär att även människor i förlängningen riskerar att få i sig plastpartiklar.

Grafik: Sebastian van Baalen

Grafik: Sebastian van Baalen

Svårt att städa upp

För att förbättra Sveriges marina miljö krävs insatser som förhindrar tillförsel och tar hand om existerande marint skräp. Liknande åtgärder krävs internationellt. Eftersom en ”betydande del” av plasten kommer från internationella källor krävs också att Sverige engagerar sig i internationella samarbeten. Plastnedskräpningen är ett klassiskt globalt problem som kräver såväl globala som lokala lösningar. Havs- och vattenmyndigheten rekommenderar bland annat fördjupat samarbete inom havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom och ”avfallsförebyggande åtgärder” på nationell och lokal nivå.

Den plast som redan hamnat i haven är svår, kanske omöjlig, att städa upp. Det finns dock en rad kreativa forskar- och medborgarledda initiativ. Flera olika forskargrupper har upptäckt bakterier som kan bryta ner plast. Mycket forskning återstår dock innan sådana bakterier kan odlas för att rena haven och potentiella risker är ännu okända. Ett annat initiativ kommer från organisationen Clean Oceans International som jobbar med att kommersialisera existerande teknik för att omvandla plast till bränsle. Liknande initiativ fokuserar på att samla in och återvinna marint plastavfall.

Paradoxalt nog är tanken att avancerad teknik kan hjälpa oss del av samma modernitetstänkande som orsakat nedskräpningen i första taget. Martin Hassellöv är professor i marinkemi vid Göteborgs universitet och forskar om mikroplast i svenska vatten.
– Det är vanligt i vår del av världen att hoppas på att tekniken ska lösa våra problem istället för att förändra vår livsstil. Vad som krävs är att vi minskar vår användning av plast i vissa användningsområden och skiftar till mer biologiskt nedbrytbara material i till exempel förpackningar och andra engångsartiklar.

Enklare lösningar

Avancerade tekniska lösningar tenderar också att få större uppmärksamhet än enklare och mer kostnadseffektiva alternativ som strandstädning och bättre filtrering av dagvattenavrinning. Martin Hassellöv är inte kritisk till att använda sig av teknik, men anser att tekniska lösningar fungerar bäst när de kombineras med enklare lösningar. Som exempel nämner han projektet Strandstädarkartan på Bohuskusten; en funktion där frivilliga strandstädare kan markera var de städat och få skräpet hämtat.

Avancerade tekniska lösningar tenderar också att få större uppmärksamhet än enklare och mer kostnadseffektiva alternativ som strandstädning och bättre filtrering av dagvattenavrinning. Martin Hassellöv är inte kritisk till att använda sig av teknik, men anser att tekniska lösningar fungerar bäst när de kombineras med enklare lösningar. Som exempel nämner han projektet Strandstädarkartan på Bohuskusten; en funktion där frivilliga strandstädare kan markera var de städat och få skräpet hämtat.
– Det är viktigt att samla in plasten på stränderna, för när det väl har blivit mikroplast är det i princip omöjligt att städa upp, påpekar Martin Hassellöv. Men det är klart att avancerade tekniska lösningar kan framstå som fräckare.

Han är också positiv till förbättrad reningsteknik på reningsverk och dagvattenavlopp och bättre filter på tvättmaskiner. Johanna Eriksson håller med. Hon tycker visserligen att de flesta städinitiativ är positiva, men poängterar att det viktigaste är att jobba så nära avfallskällan som möjligt för att minska tillförseln av plast till haven.
– Det finns en viss risk att om man utvecklar bättre teknik för att städa upp plasten så glömmer man att fokusera på varför den hamnar i haven i första taget. Jag skulle hellre se att man till exempel tar fram tvättmaskiner och reningsverk som plockar upp plastfibrer så de inte hamnar i vattnet. Och att man ibland plockar upp och återvinner andras skräp.

Läs mer om plasten i haven:
http://arkiv.tidningensyre.se/hollandare-vill-samla-plasten-i-nat/

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 3 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 3 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 3 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 3 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 3 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 3 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 3 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 3 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 3 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar