Beväpnade flygfän över Arktis
En av världens största militära flygövningar under 2015, Arctic Challenge Exercise, har precis avslutats. Motsvarande en tredjedel av Sverige, med Luleå som svensk bas, har använts i en övning som inkluderat nio länder, varav merparten fullvärdiga Nato-medlemmar. Syre var på plats och berättar här om de långtgående konsekvenser en övning som denna kan få.
Övningen Arctic Challenge Exercise (ACE) har ägt rum i en tid då tonläget mellan Ryssland och Nato nått skarpt läge och då Arktis smältande isar har öppnat vägen in i en ny geopolitisk krutdurk.
Den sista veckan i maj balanserar mellan vår och sommar. På flygflottiljen F21 i Luleå visar de senaste nytillskotten i den norrbottniska faunan upp sig: flygfän av modell F-16 Falcon, F-18 och Jas 39 Gripen sveper över talltopparna. Två harar jagar varandra på flygfältet under skådespelet. De stannar upp, förvirrade, när ett exemplar av Sveriges största industriella militärprojekt någonsin plöjer fram över startfältet och lyfter med viga rörelser och öronbedövande dån. Hararna hukar sig i det vildvuxna gräset, fäller ned öronen och försöker göra sig osynliga för omvärlden. När ljudkulissen dämpar sig fortsätter de sina språng över ett litet grönområde, omringade av ett hav av asfalt.
I alla potentiella och reella konflikter finns det de som drabbas. Renägande samer har yttrat skarp kritik mot Försvarsmakten för sitt val av tidpunkt för ACE; på senvåren kalvar renarna och lågt flygande och dånande stridsplan kan störa, menar de. Bristen på forskning kring hur mycket djurlivet påverkas av stress, buller och utsläpp gör att kritikers och förespråkares ord inte kan ställas mot vetenskapliga fakta.
”Lämpligt för övningar”
Vilken miljöpåverkan ACE medför diskuterades i riksdagen under pågående militärövning den 26 maj. I en interpellation frågade Vänsterpartiets riksdagsledamot Stig Henriksson klimat- och miljöminister Åsa Romson ifall ACE ”inte medför negativa konsekvenser för klimat och miljö i det berörda området?”. Henriksson ställde även en följdfråga om Romsons – och regeringens – syn på Sveriges värdlandsavtal med Nato som når riksdagsomröstning nästa sommar och kan öppna upp för att Nato stationerar trupp på svensk mark. Svaren på Stig Henrikssons interpellation kom inte ifrån vice statsminister Romson, utan från socialdemokratiske försvarsministern Peter Hultqvist som betonade att norra Sveriges glesa befolkning och begränsade civila luftfart ”gör området lämpligt för stora övningar”.
– Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde är en av de viktigaste försvarspolitiska frågorna nu att höja den operativa förmågan i krigsförbanden, sa försvarsministern.
Stig Henriksson fick nöja sig med att Hultqvist utgick ifrån att Försvarsmakten följer miljöbalken. Mest flagrant, enligt Henriksson, var att miljöminister Åsa Romson helt duckade för frågan och överlämnade den åt försvarsministern.
Schemalagt för media
Längs startbanan på F21 står män och kvinnor uppställda och beväpnade med det ena kameraobjektivet längre än det andra för att på bästa sätt för eviga när de olika stridsflygplanen ger sig av genom hällregnet. Ett mäktigt dån. Och sedan en rand av rök och en orange prick som snabbt försvinner upp i molntäcket. Denna grådaskiga förmiddag har Försvarsmakten bjudit in till den enda schemalagda mediadagen under den Nato-ledda flygövningen Arctic Challenge Exercise (ACE).
Revirtänkandet bland den svenska journalistkåren skiljer sig inte nämnvärt från den omgivande naturens hierarkier: mediebolagens mikrofonmuffar pryds av skrikiga loggor som ger en tydlig hackordning när det är dags att bilda kö till enskilda intervjuer med de svenska, schweiziska och amerikanska övningsledarna. PR-folk från U.S. Air Force knäpper ögonblicksbilder av den huttrande journalistkåren. Några glasskåp står övergivna i ett hörn av den syrefattiga hangar som fått agera pressrum. Skåpen pryds av diverse turistsouvenirer: knivar med samiska motiv, t-shirts med texten ”Lapland Air Force” och turistbroschyrer.
Evelyn Chávez, informationsansvarig för U.S. Air Force under ACE, har spanat in ett infoblad om Gammelstaden, en kyrkstad utanför centrala Luleå som länge var en viktig regional handelsplats. Numera står Gammelstaden med på UNESCO:s lista över världsarv.
– Det vore häftigt att se den under vår lediga helg och plåta lite, säger Evelyn Chávez.Tvist med Ryssland
På 1300-talet gav Gammelstaden upphov till en gränstvist mellan Ryssland och Sverige. Under de kommande seklen avlöste konflikterna mellan Ryssland och Sverige varandra och gränser ritades om. I en region med ett sådant historiskt bagage föreföll det knappast förvånande att Ryssland, samma dag som ACE bjöd in till pressträff, påbörjade en egen militärövning. Ett svar på de nordiska ländernas och Natos flygövning? Carl-Johan Edström, flygchef vid F21 och biträdande övningsledare för ACE, understryker vikten av att inte blanda ihop äpplen med päron:
– Vi kan bara konstatera att ACE är en övning som varit planerad sedan ett år tillbaka, och att det är en övningsmodell som kommer att återkomma vartannat år men med olika nordiska länder som huvudvärd. Edström ser heller inga problem med att Nato medverkar och att övningen följer en mall framtagen av militäralliansen som sitter på en stor kärnvapenarsenal.
– Nato är en organisation som vi måste kunna samarbeta med, konstaterar han.
Enligt Carl-Johan Edström är namnet på övningen – Arctic Challenge Exercise – mer ett fyndigt ordval än en geopolitisk markering. Hur det än ligger till med den saken så sker övningen i en känslig tid för just Arktis – en av planetens sista vita fläckar. När isarna smälter till följd av ett upptinat klimat blir naturresurser som legat gömda i tusentals år tillgängliga för ekonomiska intressenter.
Geopolitiskt handlar det om att agera nu snarare än att hamna på efterkälken utan möjlighet att få ta del av kakan. På få platser har militariseringen gått så snabbt fram som i Arktis: endast i Sverige har fyra storskaliga militärövningar med Nordkalotten som spelplats ägt rum de senaste sju åren. Samtidigt har Nato och Ryssland ökat sin permanenta militära närvaro vid Ishavet i form av spaningsplan, havsflottor och baser. Spelet om Arktis har börjat på allvar – och försatt svensk alliansfrihet i fritt fall.
Militärt testområde
Norra Sveriges växande strategiska betydelse gör sig inte bara påmind genom ACE. I Norrbottens inland marknadsför Försvarets Materielverk (FMV) framgångsrikt Europas största militära testområde till svenska och utländska kunder. Från Vidsel Test Range i Älvsbyns kommun testas attackrobotar, kryssningsmissiler och drönare i Udtja naturreservat – ett slutet militärt område som haft skyddad status sedan början av 1960-talet efter att den glesbefolkade bygden varit skådeplats för Sveriges dolda planer på att testa sig fram till en egen blågul atombomb.
Det permanenta testområdet är stort som Blekinge till ytan och sedan några år tillbaka växer kontroversen kring ett utökat testområde – stort som ytterligare ett Blekinge – vilket FMV kan ta i bruk vid behov.
På länsstyrelsens bord
Det utvidgade testområdet omfattar stora urskogsområden i Jokkmokks kommun och plötsligt ställdes de militärindustriella intressena mot en nyfödd men expansiv ekoturistbransch som yrvaket såg risken för att unika friluftsområden skulle hamna utanför deras räckvidd – kanske för alltid. Huruvida det är lämpligt att genomföra storskaliga flygövningar över norra Sverige är en fråga för försvarsdepartementet, men det är länsstyrelsen i Norrbotten som beslutar om användandet av Vidsel Test Ranges utökade testområdet. FMV måste ansöka om lov varje gång det ska tas i bruk och för länsstyrelsen gäller det då att ta hänsyn till en lång rad faktorer.
– På länsstyrelsens bord ligger att göra en avvägning mellan olika intressen. Det är inte alltid en lätt uppgift, säger Karin Börjesson.
FMV har ingen skyldighet att redovisa vilka kunder som ska bruka det utökade testområdet. Och det ställs heller inga krav på transparens gällande vilken typ av vapen som testas. Eftersom testverksamheten bedrivs i relativt liten skala och på hög höjd är det länsstyrelsens bedömning att någon miljöpåverkan inte sker. Från FMVs sida utesluter man inte att testområdet kan komma att behöva utökas ytterligare i framtiden i takt med att vapnens räckvidd ökar. Men Länsstyrelsen kan i dag inte säga hur man ställer sig till en sådan utveckling.
– Det får vi ta ställning till om FMV kommer in med en ansökan, säger Karin Börjesson.
Storpolitik på fjället
Länsstyrelsen ställer krav på FMV att informera de som bor eller har näringsverksamhet i det utökade testområdet.
– Det är upp till FMV att hantera evakuering och ersättning. Det är deras ansvar, säger Karin Börjesson.
Trots det har FMV vid upprepade tillfällen misslyckats med uppgiften. En av de som drabbats när FMV brustit i sin hantering av de boende inne på det utökade testområdet är Lars-Ture Lindholm i Berghem i Pärlälvens trolska dalar. Även fast det snart är juni vägrar kylan släppa taget om Pärlälvens naturreservat. Tunga snödrivor pryder alltjämt de guldbruna sandstränderna runt sjön Karatj. I luftrummet har pilgrimsfalk, kungsörn och havsörn fått sällskap av lågt passerande flygfän under svensk, schweizisk och amerikansk flagg.
Under en period våren 2014 körde gymnasieläraren och miljökämpen Lars-Ture och hans fru ut och in ur stängt militärområde utan att veta om det. Deras hem hade hamnat innanför testområdets gränser men utanför FMVs radar. Nu har visserligen FMV rättat till sitt misstag och dragit om gränsen för det utvidgade testområdet, men för Lars-Ture är frågan om militariseringen av Norrbotten betydligt större än hans eget väl och ve. Det handlar om storpolitik och att militärövningarna blivit återkommande, det planeras ju redan för ACE 2017.
– Om Nato ska prova sina vapen då får det vara i ett Natoland. Vad ska de här att göra? Vi är snart med i Nato utan att svenska folket vet om det, säger han.
Det mullrar bland molnen. Den militära närvaron gör sig alltjämt påmind bland fjäll och myr. Och med det väcks oron för vad framtiden ska föra med sig till denna en av Europas sista urskogar. Längs en landsväg utan mötande trafik pekar Lars-Ture ut björnspår, älgpar och tjädertuppar.
– Gammelskogen, den rena luften, vidderna. Om femtio år kommer de att vara våra främsta naturresurser. Och det vill jag att alla ska få möjlighet att uppleva, säger Lars-Ture Lindholm.
SONY DSC
