Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
[email protected]

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

”Barnen är fria från fördomar”

Tove Lundin - 9 år sedan

Katarina Taikon (1932–1995) var en svensk författare och debattör med romskt ursprung. Hon föddes i ett tält och växte upp i fosterhem, på barnhem och i olika läger. Senare blev hon en pionjär för romers rättigheter i Sverige. Med sina självbiografiska böcker om Katitzi blev hon även en idol för många barn i Sverige. Bland dem fanns Tove Lundin, nu vuxen, och hon har träffat Katarina Taikon för en omöjlig intervju.

Först 1959 fick romska barn rätt att gå i skolan. Katarina Taikon (med plakat) kämpade för den rätten och även för att vuxna romer skulle få utbildning. Fotot är från 1 maj 1965. Foto: Ragnhild Haarstad/TT.

Först 1959 fick romska barn rätt att gå i skolan. Katarina Taikon (med plakat) kämpade för den rätten och även för att vuxna romer skulle få utbildning. Fotot är från 1 maj 1965. Foto: Ragnhild Haarstad/TT.

Jag har stämt träff med Katarina Taikon på Stadsmissionens kafé i Gamla stan i Stockholm. Hon sitter på uteserveringen som vetter mot vårsolen. Jag ställer fram kaffe och två smörgåsar åt oss, slår mig ner mittemot henne och tackar för att hon kunde komma.

– Du har ju blivit aktuell igen på senare år, säger jag. Jag tänker på biografin och filmen om dig som kom i höstas, och din kamp för att synliggöra romernas situation. Men först skulle jag vilja prata lite om platsen där vi sitter. Stadsmissionen i Gamla stan blev en vändpunkt för dig. Vill du berätta om det?

Katarina tar en klunk kaffe och lutar sig tillbaka i stolen.

– Jag var 14 år, hade rymt från mitt barnäktenskap och sovit på kartonger i Tantolunden. Det var vår, men kallt var det ju ändå. På barnavårdsnämnden ville de inte ta emot mig. Men jag tjatade och till slut skickade de mig hit. Som vanligt var jag förberedd på att bli avvisad när jag knackade på.

– Det var Hildur Forsman som öppnade dörren. Hon gav mig ett varmt bad, rena kläder och jag fick håret klippt. Jag fick ett rum på flickhemmet och ett arbete. Men vägen dit var inte lätt. Jag var som sagt van vid att bli övergiven. Det skrev jag bland annat om i mina självbiografiska böcker om Katitzi.

Att skriva för barn

Jag berättar att jag började läsa om Katitzi som åttaåring. De böckerna är bland de starkaste minnen jag har från min barndom, och det är jag nog inte ensam om.

– Jag ville så gärna vara du, säger jag. Jag drömde om att våga stå upp för mig själv och andra som du gjorde, Och vara lika modig. Långt senare förstod jag hur svårt du och andra romer hade det, och att det som hände i böckerna var på riktigt. För mig handlade böckerna framför allt om en stark flicka.

Katarina ler och berättar att hon ofta var i skolor för att träffa barnen som läste böckerna om Katitzi. Hon säger att deras frågor och tankar var mycket klokare än de vuxnas. Hon har också fått tusentals brev från barn. Det var det bästa hon visste, att läsa de breven. Hon svarade på dem alla.

– Med min första bok, Zigenerska, försökte jag nå ut till de vuxna. Men det gick alldeles för långsamt. Har fördomarna väl fått fäste i en människa blir det svårare att nå fram. Men barnen, de är fria från fördomar till en början. Jag älskade att skriva för barnen just därför.

Fortsätter arbetet

När jag var barn kände jag inga romer. Först som vuxen fick jag min första romska vän. Därför är jag så glad över att ha läst böckerna om Katitzi, förklarar jag för Katarina.

– Jag tänker att de räddade mig från många fördomar som finns om romer. Så var det nog för många av dina läsare. Men trots det, och trots din politiska kamp för romers rätt till skolgång och boende är det fortfarande en bit kvar. Hur känns det?

– Det är lång väg kvar att gå, säger hon. Men det finns de som fortsätter mitt arbete och det är jag glad för. Till exempel föreningen Unga romer. Det känns positivt att människor organiserar sig mot orättvisor och inte har gett upp. Men det gör mig ledsen att de kämpar för samma sak som jag gjorde för 50 år sedan. Att slippa bli trakasserade och diskriminerade, att få jobb och bostad. Samma grundläggande rättigheter som alla andra.

Året är 1967. Katarina Taikon delar ut flygblad framför riksdagshuset, men stoppas av vaktmästaren. Foto: John Kjellström/SvD/TT.

Året är 1967. Katarina Taikon delar ut flygblad framför riksdagshuset, men stoppas av vaktmästaren. Foto: John Kjellström/SvD/TT.

Inspirera unga romer

– Jag uppskattar projektet ”Katarina Taikon – verktyg för tolerans och mänskliga rättigheter” väldigt mycket. De vill fortsätta mitt arbete med att nå fram till barnen genom utbildning i skolorna. Och jag tycker att det är fantastiskt att böckerna om Katitzi ges ut på nytt. De har visst varit svåra att få tag på.

– Ja, vi var nästan en halv miljon barn som lånade dem på biblioteket i början på 80-talet, säger jag. De exemplar som finns kvar är nog ordentligt söndertummade. Man fick stå i kö för att få låna dem, ibland flera veckor. Nu ska jag köpa dem till mina döttrar. Jag läste i en recension i Sydsvenskan att de är mer angelägna än någonsin. Vad tänker du om det?

– Jag tänker att det mesta går i vågor. I dag är högerextrema krafter på väg framåt, men de som tror på mänskliga rättigheter och allas lika värde är fler och starkare. Tyvärr sträcker sig svenskarnas gästvänlighet och generositet inte alltid till det romska folket. När det kom fram för några år sedan att polisen hade fört register över romer kändes det tyngre än på länge.

– Därför hoppas jag att projektet i mitt namn kommer att göra skillnad. Det är genom barnen vi kan förändra. Jag hoppas också att Katitzi kan inspirera unga romer att stå upp för sina rättigheter.

Precis som hon inspirerade mig, även om jag inte är rom. Hon visade att det är okej att inte vara som alla andra och att man ska stå upp för dem som är svagare.

Möta fördomarna

– Vad kan vi göra mer i dag för att bryta fördomar? frågar jag.

– Det handlar om att sprida kunskap, eftersom hat bygger på rädsla som i sin tur ofta bygger på okunskap. Det är bra att alla är med och bidrar till att minska fördomarna mot romer. Men det är samtidigt viktigt att romerna för sin egen talan. På 60-talet svarade jag på frågor om romer i en tidning. Till exempel varför vi inte kunde läsa och skriva, eller varför vi bodde i husvagnar och tält istället för i hus. Genom att sätta ord på fördomarna kan vi övervinna dem. Kanske är det en bra början, att formulera en fråga utifrån sina egna fördomar och möta en rom i ett samtal.

– Jag skrev aldrig något brev till dig som barn, men nu har jag ju chansen att tacka dig, säger jag. Tack för att du förgyllde min barndom och lärde mig att stå upp för mig själv och våga vara annorlunda. Och tack för att jag tidigt fick lära mig om romer och de orättvisor ni har utsatts för.

– Tack själv för mackan, säger Katarina och ler mot mig innan hon försvinner bort mot Stortorget.

48-20-omslag_Katitzi-nya

Fakta: Böcker av Katarina Taikon

• Zigenerska (1963)

• Zigenare är vi (1967)

• Dikter (1968)

• Katitzi (1969)

• Katitzi och Swing (1970)

• Katitzi i ormgropen (1971)

• Katitzi rymmer (1971)

• Katitzi, Rosa och Paul (1972)

• Katitzi i Stockholm (1973)

• Katitzi och Lump-Nicke (1974)

• Katitzi i skolan (1975)

• Katitzi Z-1234 (1976)

• Katitzi barnbruden (1977)

• Katitzi på flykt (1978)

• Katitzi i Gamla stan (1979)

• Uppbrott (1980)

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 9 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 9 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 9 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 9 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 9 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 9 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 9 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 9 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 9 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar