Är dela det nya äga?
Jag såg först inte vad jag hade snubblat över. Vi bodde billigt i Brooklyn tack vare AirBnB. Jag gav bort en gammal laptop på Bortskänkes.se i utbyte mot ett par flaskor vin.
En borrmaskin används i genomsnitt 15 minuter under sin livslängd.
En dag fikade jag med en amerikansk student som via nätet hade hittat en svensk soffa att sova på. Det kallas couchsurfing, fick jag veta.
Enskilda fyndigheter. Och så för ett par år sedan blev ett mönster synligt: en våg av delande.
I dag rymmer det nya internetbaserade företagandet en yvig flora initiativ som ibland buntas ihop under hatten delningsekonomi eller kollaborativ ekonomi. Här finns små lokala initiativ som Kostnix där studenter i Stockholm utbyter möbler och annat. Eller Facebookgruppen Musikprylar bytes.
Till de större hör Skjutsgruppen som förmedlar samåkning. Motsvarigheten i Europa heter Blablacar som enligt hemsidan har 20 miljoner användare. Samåkarna får trygghet genom att de öppet betygsätts som förare eller passagerare.
– Samåkning har vuxit mycket. Om några ungdomar ska ta sig från Salzburg till Milano så åker de med Blablacar eller liknande, det har blivit det enklaste och billigaste, säger Karin Bradley på KTH som forskar om hur delning kan påverka miljö och sociala relationer.
Från prylar till transport
Work around förmedlar lediga möteslokaler i Stockholm. Sellpy säljer dina begagnade prylar och skickar pengarna. Tool Pool i Malmö lånar ut gratis verktyg och får på så vis fler kunder till järnaffären också. (Det påstås ibland att en borrmaskin i snitt används i 15 minuter av sin livstid.)
Via Hoffice kan man jobba hemma hos varandra istället för att hyra kontor. Klädoteket, Retoy, GoMore, Ilovegratis, Millor que nou i Barcelona, Street Bank i London … Och så har vi de verkliga giganterna. AirBnB, som nu efter sju år erbjuder turister 1,5 miljoner privatbostäder i 190 länder. Kopplingsavgiften och andra intäkter har gjort grundarna till miljardärer. Den omstridda taxiverksamheten Uber, som med appar länkar samman resenärer med chaufförer i 200 städer runt världen är nu delägt av Google.
Drivs med miljötanke
När Entreprenörskapsforum avrapporterade fältet i början av 2015 listades ett 60-tal svenska exempel på företag inom delningsekonomin. Det tycks komma nya varje dag. Karin Bradley studerar främst de initiativ som drivs med miljötanke. Forskningsprojektet nu heter ”Att dela på ting och rum”.
– Framför allt möjligheter för människor att ha en mer hållbar konsumtion. Kollaborativ ekonomi kan göra att man inte behöver äga och förbruka lika mycket varor och ytterst material.
Det kan också vara ”rum” eller andra resurser man delar. Eller pengar. Även crowdfunding ingår i delarvärlden. Med ett litet bidrag kan du vara med och utveckla en uppfinning, tjänst eller något annat, till exempel via Funded by me. Wikipedia ingår i samma delarkultur.
Karin Bradleys definition siktar främst på tillfälliga utbyten, mellan främlingar. Människor har i alla tider delat plog, bastu eller gräsklippare. Internet har dock satt turbomotor på delandet. Nätet kapar tider och kostnader. Initiativ som förr fick organiseras med papperslappar, annonser och telefonkedjor kan i dag klickas fram sekundsnabbt, och mellan främlingar. Det som startas i ideell skala växer ibland till global miljardindustri. Drivkrafterna är flera och starka.
Ekonomisk kris drev på
En rapport från Entreprenörskapsforum pekar främst på internet och smarta telefoner som gör allt tillgängligt snabbt och billigt. Internet gör det också enklare att starta ny verksamhet. Och transaktioner kan ske direkt från människa till människa via en nätplattform, utan att gå via ett företag. Att flytta pengar har blivit enklare.
Den ekonomiska krisen 2008 utpekas också som en faktor, då människor blev nödda att hitta billigare lösningar. Ett minskat intresse för prylkonsumtion spelar också in, enligt Entreprenörskapsforum. Delning kan ge ett billigare liv. Karin Bradley påpekar dessutom att människor som vant sig vid att på Facebook dela privata bilder och texter tycks ha närmare till att dela även saker med främlingar. Det finns sociala vinster också, när man måste prata med andra.
– I slutändan är det väl inte konsumtion som gör människan lycklig, utan meningsfulla relationer.
Kan stöpa om samhället
Konsultföretaget PwC har uppskattat att den globala delningsekonomin inom tio år tjugodubblas till att omsätta 335 miljarder dollar. De radikalaste siarna anar embryot till en förändring av det kapitalistiska systemet.
Det finns de som jämför detta med 1800-talets industrialisering, då mekanisk teknik fick människor att flytta till städerna. Och med 1900-talets automation, där bensin- och elmotorer framfödde taylorismens löpande band och senare robotisering.
Fredrik Söderqvist, utredare med digitalinriktning hos fackförbundet Unionen, menar att internet är tekniken som håller på att föda fram en delningsekonomi och annat internetföretagande som kan omstöpa samhället på motsvarande sätt. Inte småpotatis, i så fall. Varken han eller Karin Bradley vågar sia om hur stort det här kan bli. Klart är att det kan skapa nya företag och mer klimatsmarta och miljövänliga lösningar. Men att delandet också kan skapa problem och födslovåndor och utmanar befintliga system. I vissa länder har man börjat reglera bland annat Ubers och AirBnBs expansion.
Konflikter och mål
Många frågor väcks: Är Ubers taxiverksamhet sparsam resursdelning, eller konkurrerar det med kollektivtrafiken och ökar bilåkandet? Minskar skatteintäkterna om delandet tar fart? Hur går det med lönenivåer, arbetsmiljö och pensionsavsättningar i ett företag som egentligen bara är en plattform, en förmedlare av varor eller tjänster mellan privatpersoner?
Är det bra för miljön att bostäder delas via AirBnB, eller orsakar det mer flygresor? Är det ett hot mot hotellbranschen? Och om du delar borrmaskin med grannarna, vem är ansvarig om den går sönder?
– Konsumentköpslagen är skriven utifrån att du köper en vara eller en tjänst av en näringsidkare, påpekar Karin Bradley. Väldigt mycket i lagstiftning och försäkringssystem bygger på privat ägande. Systemen är inte alltid utformade för delande.
– Nya internetbaserade företag är intressanta utifrån ett entreprenörsperspektiv, vilket ju uppmuntras i den nationella politiken, samtidigt som det här kan komma i konflikt med andra samhälleliga mål om trygga anställningar och annat.
Det behövs mer omvärldsanalys och ökad medvetenhet, menar hon.
– Det här är frågor som behöver debatteras och som människor behöver tänka och formulera sig kring så att de inte blir överrumplade, säger Karin Bradley.
I en kommande bok skriver hon:
”Med en politik, regelverk och trygghetssystem som styr delandets ekonomi i en demokratisk riktning kan detta bli en väg till ett mer rättvist och hållbart samhälle”.
