Allt fler smugglar souvenirer gjorda av hotade djur
Var tredje svensk har smugglat med sig föremål från hotade vilda djur hem från semestern. Det visar en undersökning som Världsnaturfonden WWF har gjort.
Allt fler svenska turister smugglar hem souvenirer som är gjorda av hotade vilda djur, trots att det krävs speciellt tillstånd för detta. Ofta handlar det om föremål gjorda av elfenben och noshörningshorn eller uppstoppade djur och fläckiga kattskinn.
När Syre ringer upp Mats Forslund, expert på handel med hotade arter på WWF, berättar han att han blev förvånad när han såg siffrorna. Organisationen har satsat på att öka medvetenheten kring tjuvjakt de senaste fyra åren och man förväntade sig att efterfrågan skulle gå ned. Men det blev tvärtom.
— Ingen kan ha undkommit vår information. Vi förstår inte varför människor vill ha souvenirer som är gjorda av hotade djur. De är bara gjorda för att vara prydnader. Och bakom varje föremål av elfenben finns det en illegalt skjuten elefant, säger Mats Forslund.
Enligt WWFs undersökning har smugglingen ökat från 26 procent 2014 till 33 procent 2015. Var tredje person som tillfrågades i undersökningen uppger alltså att de hade köpt souvenirer gjorda av delar från vilda djur. Och efterfrågan ökar.
När WWF i en annan undersökning frågade människor från fem olika länder om de kan tänka sig att ha elfenben hemma svarade nästan en halv miljard människor ”Ja gärna, det är snyggt.” Var femte person i Kina äger redan föremål av elfenben. Mats Forslund menar att det är det ökade välståndet i landet som spelar in.
— Det finns en tradition med sniderier av elfenben i Kina och Japan. När välståndet ökar i Asien har människor pengar över till annat och köper gärna fina saker som visar att man har det gott ställt.
Samma undersökning visar även att 15 procent av svenskarna kan tänka sig att köpa elfenben och 10 procent har redan sådana föremål hemma. I de andra tillfrågade länderna var dock andelen som var positiva större. I till exempel USA var 36 procent av de tillfrågade positiva till att köpa föremål gjorda av elfenben. Mats Forslund tror att skillnaden beror på att att det finns större medvetenhet och kunskap om härkomsten av elfenben i Sverige än i andra länder.
— Men information är en färskvara och vi måste återupprepa denna information hela tiden. Alla måste ta sitt ansvar i världen annars går det väldigt dåligt för elefanterna.
Den illegala jakten och handeln med hotade djur drabbar inte bara djuren som dödas. Även fattiga människor i områden där jakten pågår utnyttjas och dras in i den organiserade brottsligheten som tjuvjakten är en del av.
— Det är ett stort tryck på människor som lever där, säger Mats Forslund.
Han hoppas att människor istället kommer att köpa lokalt tillverkade hantverksprodukter gjorda av textil. De görs ofta av kvinnor som har stort behov av pengar.
Syre har tidigare rapporterat om hur tjuvjakt på hotade djur finansierar krig och att kriminella nätverk tjänar mycket pengar på den illegala internationella handeln. 2014 dödades enligt WWF 35 000 elefanter och 1 200 noshörningar. Varje kvart dödas en elefant för sina betar och var sjätte timme dödas en noshörning för sitt horn.
86 procent av alla svenskar tillfrågade i WWF:s undersökning uppger att de blir mycket eller ganska mycket känslomässigt berörda av att flera djurarter hotas av utrotning. Hur hänger det ihop med de andra siffrorna?
— Jag tror att vissa saker är lättare att förstå än andra. Köper man elfenben i Thailand till exempel fattar inte många att det finns människor och djur som drabbas i Afrika. Kunskapen om hur strömmarna därifrån går når inte ut till alla. Stora saker är mer komplexa att förmedla, förklarar Mats Forslund.
Fakta: Så ser lagen ut
• CITES är ett internationellt avtal som reglerar handeln med hotade arter av vilda djur och växter.
• 181 av världens länder har antagit avtalet som omfattar över 5 600 djurarter och 30 000 växter.
• För att föra in en souvenir i Sverige som är gjord av en hotad art krävs ett CITES-tillstånd från exportlandet och ett tillstånd från Jordbruksverket.
• Om du ertappas med att smuggla in illegala djur- eller växtdelar till Sverige tar tullen dem i beslag och du riskerar att åtalas och dömas för artskyddsbrott. Straffpåföljden kan bli böter eller fängelse i upp till fyra år.
Källa: jordbruksverket.se