Allt fler odlar industrihampa
Intresset för industrihampa växer och i veckan samlades världens hampaproducenter för den hittills största ”International Conference of the European Industrial Hemp Association”, ett möte som sedan 2003 årligen hålls i tyska Wesseling.
Konferensens fokus är kunskapsutbyte och marknadsutveckling och bland deltagarna finns också forskare och entusiaster. Projektledaren Dominik Vogt, berättar att intresset aldrig varit större; 240 deltagare från mer än 37 länder är ett rekord.
– Det är hampans mångsidighet som lockar, menar han och lyfter att många just nu får upp ögonen för hampa som livs- och läkemedel.
EIHA, som organiserar konferensen, grundades av europeiska producenter men en fjärdedel av medlemmarna kommer nu från andra delar av världen. Även forskningsinstitut och organisationer kan bli medlemmar. EIHA arbetar också med att ta fram kunskapsunderlag, utveckla certifiering på området och att påverka politikerna i EU.
Konferensens program rymmer allt från produktions- till marknadsfrågor. Enligt Dominik Vogt är orättvisa villkor det största hindret.
– I Tyskland finns det till exempel ekonomiskt stöd till förnybara resurser för energiändamål men inte för materialanvändning.
Ett annat problem är brist på kunskap.
– Inom EU är det lagligt att odla industrihampa men i vissa länder känner inte politikerna och polisen till detta.
Intresset växer överallt menar Dominik Vogt, men allra mest i Östeuropa och USA. I Sverige odlas mycket lite hampa enligt Mari Elfving, ordförande i Hampanätet, men hon är försiktigt optimistisk.
– Jag hoppas på samarbete med både SLU i Alnarp och Jordbruksverket i framtiden.
Jordbruksverket har listat de sorter som är lagliga och dessa saknar narkotiska egenskaper. Mari Elfving stöter numera sällan på den sammanblandning med ”droghampan” som var så vanlig förr. Industrihampa har en THC-halt som är lägre än 0,2 procent medan hampsorter som odlas för ruseffekten kan innehålla upp till 20 procent THC. Mari Elfving menar att medvetandet om hampans fördelar som råvara har vuxit stort under de senaste tio åren.
– Till exempel är hampaprotein som livsmedel nu ganska vanligt i Sverige och som byggnadsmaterial blir hampan ständigt mer eftertraktad. Inom djurindustrin växer användningen av skävorna, som strö.
I dag är hindren framför allt praktiska.
– Många är intresserade av att odla, kommer vi bara igång med det tekniska så finns alla möjligheter.
Men det saknas kunskap och utrustning för skörd, rötning och omvandling av råvaran till modern textilfiber. Det finns studier gjorda berättar Mari Elfving men dessa behöver sammanställas för att kunna tillämpas. Fördelarna med industrihampan är många menar hon, för både producenten, konsumenten och miljön.
– Hampan binder till exempel mycket koldioxid i tillväxtfasen och odlas enkelt utan bekämpningsmedel. Avkastningen är hög och producenten har avsättning för både frö och växt.