Skärmtid – vad är det för trams?
”Vi måste begränsa barnens skärmtid!” läser jag titt som tätt nu för tiden. ”Skärmtid”. Vad är det för tramsigt ord egentligen?
Jag har en dator. På den gör jag massor. Jag söker efter statistik och bilder på David Bowie. Jag skriver krönikor och böcker. Jag håller kontakt med vänner jag annars sannolikt skulle ha förlorat kontakten med. Jag bokar biljetter, bestämmer träff med kompisar och arbetskontakter, jag läser mejl och emellanåt tittar jag på en Hercule Poirot-film. Dessutom spelar jag Minecraft och Civilization.
Barnen då? Min son har lärt sig utmärkt engelska via gamervideor. Han spelar spel med sina kompisar, ibland i samma rum, ibland via Skype. Han kollar på komediserier, lyssnar på musik och söker info för skolarbeten. Dottern tittar på musikvideor och dansar till dem. Hon kollar instruktionsfilmer för pianospel och övar in låtar från Youtube-klipp. Hon spelar spel eller läser fakta om skådespelarna i favoritserien. Ibland löser hon matteuppgifter på en sajt med pedagogiska skolövningar.
Allt detta klumpas ihop till skärmtid, som får bli syndabock för allt vi är oroliga för när det gäller våra barn. De är för lite utomhus – skärmtidens fel! De rör sig för lite – begränsa skärmtiden! De leker inte som vi gjorde när vi var små – för mycket skärmtid! De bygger inga flygplansmodeller – skärmtiden, skärmtiden, skärmtiden!
Sorry, det finns ingen garanti för att barnen vare sig går ut eller bygger flygplansmodeller bara för att vi begränsar skärmtiden. När jag var liten projicerades samma oro på serietidningar. Innan dess radio och popmusik. Innan dess böcker. Innan dess speglar. Innan dess, vem vet.
Ordet skärmtid är fördummande och omodernt. Tänk dig ”skrivbordstid”. Om vi jobbar eller leker med hålslagaren spelar ingen roll. ”Köksbordstid”. Mat, brädspel, fika med varm choklad och mackor, bordssupande, julpyssel, tårtkalas – det gör detsamma. Eller ”sängtid”. Sak samma om vi sover, har kuddkrig eller sex.
Datorn är ett fantastiskt hjälpmedel. Den är uppslagsverk, den är bibliotek, den är receptboken med alla hemmakockars kunskap, den är matbutik, den är det snabba julklappshandlandet, den är en individuellt anpassningsbar tv, den är spel, den är lek, den är telefonsamtal utan knorviga sladdar, den är skrivmaskin, penna och papper, den är brev utan frimärken, den är en kontaktannons, den är betydligt mer smakfull dejting än drängfull vid en bardisk, den är ett mycket roligare fotoalbum.
Ja, vi behöver göra mer än att sitta vid datorn. Jag har en lösning. Om vi är oroliga för att barnen är för lite utomhus går vi ut med dem. Om de rör sig för lite så gör vi en fysisk aktivitet ihop. Ta tiden att bygga den där flygplansmodellen och se om barnet är intresserad. Om inte, gör något annat ihop. Minecraft är faktiskt kul. Intressera dig för vad ditt barn gör vid skärmen istället för hur länge. Det är inte samma sak att skriva noveller till Kamratposten som att råna och mörda människor i spelet GTA.
