Stoppat arbete mot matsvinn
Det tidigare regeringsuppdraget som gick ut på att kartlägga och minska matsvinnet har inte fått fortsatt ekonomiskt stöd. Trots EU-målen att halvera svinnet till 2030 görs just nu ingenting från regeringshåll i frågan.
Svenska matbutiker slänger gammal eller skadad mat för ett par miljarder kronor om året. Mat som har skönhetsfläckar eller har passerat bäst-före-datumet sorteras ut. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Sedan 2013 har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket tillsammans drivit ett gemensamt projekt mot det svenska matsvinnet på uppdrag av regeringen. Budgeten under alla de tre åren var sammanlagt 12 miljoner kronor och pengarna har bland annat gått till information till de svenska hushållen, kartläggning av matsvinnet i alla led i livsmedelskedjan och studier om åtgärder mot svinnet. En utvärdering av projektet kommer den 7 mars, men redan nu står det klart att uppdraget inte får fortsatt stöd och fram till utvärderingen görs ingenting på området.
– Det var ju ett treårigt uppdrag så det är inte konstigt att det tar slut när det gått tre år. Det man gör nu är att utvärdera det här arbetet och se hur man sedan ska gå vidare, säger Karin Führ Lindqvist, som är handläggare på Näringsdepartementet.
Att regeringen kommer fortsätta att arbeta mot matsvinnet på något plan är sannolikt. Särskilt när man skrivit under på EUs mål att halvera matsvinnet till 2030. Men stoppet betyder ett långt glapp på ett område där det krävs akuta åtgärder. Matproduktionen står för ungefär 25 procent av de totala växthusgasutsläppen och en tredjedel av maten som produceras slängs.
– För att nå målen måste mycket göras i alla led i livsmedelskedjan, så det är ju inte bara staten som har ansvar för att initiera åtgärder för att minska matsvinnet. Jag tror att det behövs ett helhetsgrepp kring frågan och en större samverkan mellan det offentliga och det privata för att få en ordentlig minskning av matsvinnet, säger Karin Führ Lindqvist.
Inom uppdraget har olika forskningsprojekt genomförts. Man har bland annat kartlagt svinnet i produktionen av isbergssallad och nötkött, hur mycket matavfall hushållen spolar ner i avloppen och vilken effekt sänkt kyltemperatur skulle få för matsvinnet. Man har också tagit fram faktablad med råd för att minska matsvinnet för inspektörer, personal i storkök och andra yrkesgrupper och verkat för att det matavfall som ändå uppstår i större utsträckning ska gå till biogasproduktion.
En viktig del i uppdraget har varit att på olika sätt få de svenska hushållen att kasta mindre mat. På hemsidan stoppamatsvinnet.nu har privatpersoner fått tips om hur man kan minska sitt svinn, fått information om problemen med matsvinn och testat hur bra man är på att ta tillvara maten. Tillsammans med olika föreningar och företag som lyft hushållens svinn verkar det ha haft effekt. I Naturvårdsverkets senaste siffror har hushållens matavfall minskat från 770 000 ton 2012 till 720 000 ton 2014.
– Minskningen är mycket glädjande. Det har ju blivit ett mycket större fokus på mats vinnet den senaste tiden. Både från oss myndigheter, från livsmedelsföretagshåll och i medierna, säger Ingela Dahlin, som är projektledare på Livsmedelsverket.
I både världen och Europa är matsvinnsfrågan het. EU har tagit fram tydliga mål för sina medlemsländer och i Frankrike infördes nyligen en lag som gör det förbjudet för livsmedelsbutiker att kasta ätbar mat. I många andra länder arbetas det febrilt för att komma till bukt med matsvinnet. Men i Sverige görs alltså ingenting från regeringshåll just nu. Även de 12 miljonerna uppdelade på tre år kan tyckas vara i underkant för en så viktig fråga.
– I dag låter det kanske lågt, men 2012 var frågan inte alls lika mycket på tapeten som i dag. Som jag har förstått det var inställningen att alla tyckte att det var jättebra att det gjordes något på det området, säger Karin Führ Lindqvist.
