Tiden är mogen för konkreta modeller för basinkomst
En basinkomst kan utformas på många sätt, ligga på väldigt olika nivåer och ersätta olika stor del av dagens trygghetssystem. Krister Segergren och Susanne Fladén presenterar på Under Ytan en variant av negativ inkomstskatt som de skulle vilja se.
Med basinkomst kan vi dela på jobben, skriver Krister Segergren och Susanne Fladén. Foto: Dan Hansson/SvD/TT
Idéerna om basinkomst sprider sig. Allt fler artiklar belyser problemen med dagens arbetsmarknad och det växande ”prekariatet”, den nya samhällsklass som står utan ekonomisk trygghet. Allt fler lyfter upp basinkomst som en möjlig lösning.
Samhällets vision måste vara att alla människor ska ha en ekonomisk grundtrygghet, då detta skulle leda till en rad positiva effekter för både individer och samhället i stort. Trygghet och välfärd ska inte vara kopplat till förvärvsarbete eller myndigheters kontrollutövande. Alla är en del av vårt gemensamma samhälle och bör därför ha samma grundläggande rättigheter. Rätten till ekonomisk grundtrygghet anser vi ingår i dessa rättigheter.
Fördelarna med en garanterad ekonomisk bastrygghet har belysts av många. Med denna artikel vill vi istället bidra med tankar om hur denna reform konkret kan införas, för vi anser att tiden är mogen att formulera konkreta och finansierade modeller.
Närmare målet
En basinkomst kan se ut och finansieras på olika sätt. Det är positivt om vi får se olika modeller och samtal om dessa. Den modell vi har skapat är bara en av många möjliga och ska ses som ett tankeexperiment som vi hoppas ska leda till samtal och vidareutveckling så att vårt gemensamma mål – en ekonomisk bastrygghet – kommer närmare. Vår utgångspunkt när vi skapade detta förslag var:
• att skapa ett förslag som innebär att en basinkomst kan införas tämligen omgående • att vi inte höjer inkomstskatterna
• att den i huvudsak finansieras via befintliga pengar i dagens system
• att den ska ge en summa som går att leva på för alla dem som i dag bollas runt i bidragssystemen och får kämpa för överlevnad. Utförsäkrade, sjukskrivna, förtidspensionerade, arbetslösa, studenter, fattigpensionärer och låginkomsttagare.
Vår utgångspunkt har varit att i första hand hjälpa dessa människor. Övriga får en avtrappning beroende på sin övriga inkomst. Basinkomsten kan sedan byggas ut för att omfatta allt fler.
Pengar som redan finns
Ger vi alla medborgare från 18 år en bankomst på 11 000 kronor netto (barn ett mindre belopp) hamnar kostnaden på ofattbara 1 046 miljarder kronor per år. Statens samlade utgifter per år låg 2011 på cirka 805 miljarder. En sådan basinkomst går inte att finansiera med de pengar som finns i dag, inte ens genom att höja skatterna för höginkomsttagare. Vi ser heller inte kraftigt höjda skatter som en rimlig lösning. Snarare vill vi på sikt minska beskattningen av arbete. Vi vill istället visa att det går att starta en basinkomstreform genast med de pengar som redan finns plus ett litet tillskott som vi tar ut på finansiella transaktioner. Sedan får reformen utvärderas och eventuellt byggas ut i steg.
Myndigheter som kan avvecklas
Vi har i detalj gått igenom kostnaderna för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, CSN och för försörjningsstöd. Sjukpenning, föräldrapenning, VAB och underhållsstöd behöver tills vidare vara kvar i och med att basinkomsten inte omfattar alla i detta första steg. Detsamma gäller arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning och tandvårdsstöd. Alla bidrag och ersättningar för funktionsnedsättning finns även kvar enligt dagens system, liksom tjänstepensionen.
Barnbidrag, studiebidrag, a-kassa, sjukersättning, försörjningsstöd, bostadsbidrag och garantipension försvinner och ersätts av basinkomsten. Utgifterna för dessa verksamheter låg enligt 2011 års siffror på 406,5 miljarder kr. Vi sparar också 10,5 miljarder på administration inom ovanstående verksamheter. Här ser vi framför oss ännu större minskningar i framtiden. Genom en allt större utbyggnad av BI-systemet borde flera myndigheter kunna minskas eller avvecklas. Dessutom finns i dag dolda kostnader som är svåra att uppskatta och som vi inte tagit med i dessa beräkningar, till exempel kostnader för kommunernas socialtjänst och för försäkringsärenden som i dag hamnar i vårt rättsväsende. Tillsammans har vi nu 417 miljarder kronor.
Nettoeffekten avtar
Alla vuxna kan få en basinkomst på 15 000 kr före skatt (netto drygt 11 000 kr) men nettoeffekten avtar med stigande inkomst från andra källor och innebär att de med inkomst mellan 0 och 30 000 kr per månad får en BI på mellan 3 000 och 15 000 kr brutto. De som har en inkomst över 30 000 kr i månaden får inte någon basinkomst alls enligt denna modell, men de som går ner i arbetstid får automatiskt tillgång till någon form av basinkomst när inkomsten kommer under 30 000 kr i månaden.
Alla som har en inkomst på max 2 500 kr i månaden får full BI på 15 000 kr brutto, därefter börjar en nedtrappning av basinkomsten. Alla de som i dag har inkomster från de bidrag som tas bort (a-kassa, försörjningsstöd, garantipension, studielån etc) får full BI då dessa bidrag tas bort. Barn mellan 0 och 17 år får en reducerad basinkomst på 2 000 kr brutto per månad. som betalas ut till vårdnadshavarna, netto cirka 1 380 kr per månad. Sveriges hade 2011 cirka 8,8 miljoner medborgare och drygt 8,1 miljoner får någon form av basinkomst enligt denna modell. Basinkomst enligt denna modell kostar 527 miljarder kronor enligt 2011 års siffror. Pengarna att använda var alltså 417 miljarder. Det saknas 110 miljarder. Vi inför en RIX-avgift, en avgift på futtiga 0,1 procent av penningomsättningen i Riksbankens RIX-system, vilket ger minst 124,5 miljarder kronor. Det blir med andra ord ett slags omsättningsskatt på penningomsättningen hos de cirka 25 aktörer som i dag är knutna till RIX-systemet (kreditinstitut, värdepappersföretag, OMX och några andra aktörer). Förslaget har tidigare presenterats av författaren Göran Hjort i hans bok Garantiinkomst.
Jobb ska löna sig
Sammanlagt har vi nu 541,5 miljarder kronor. Vi gör en del justeringar i skattesystemet för att undviker höga marginaleffekter när man samtidigt får inkomst från förvärvsarbete. Grundavdraget justeras, jobbskatteavdraget justeras, annan inkomst upp till 2500 kr per månad beskattas inte, den statliga skatten justeras. Vi har räknat på en beskattning på 31 procent, vilket är dagens genomsnitt i kommunalskatt. Sammanlagt blir det en progressiv skatteskala med en marginalskatt på mellan 16 och 30 procent. Det ska löna sig att jobba trots att man har basinkomst. Vi fortsätter sedan att bygga ut basinkomsten på sikt genom att justera i skattesatserna så att allt fler får behålla allt mer av sin BI. Fördelen med denna modell är att:
• den är lätt att införa, inga större förändringar i nuvarande system
• vi minskar fattigdomen och tar bort skammen för att söka ersättningar för långtidssjuka och arbetslösa
• vi hjälper de mest utsatta i samhället först
• vi minskar stressen i samhället
• vi stimulerar kreativitet och nyföretagande samt ger ökad frihet till många människor
• vi ger alla människor möjlighet att gå ner i arbetstid och ger på så sätt möjlighet för dem som i dag inte har arbete att få ett sådant
• vi underlättar för människor att vara hemma längre med sina barn eller vårda anhöriga • vi minskar byråkratin och dess kostnader
• den är finansierad.
Bra att beskatta
Behöver basinkomsten beskattas? Nej, men vi tror att det blir bäst inom nuvarande system. Men det går också att göra den skattefri, nettosumman blir ändå densamma. En beskattad BI blir lite lättare att finansiera och ger en bättre fördelningsprofil då höginkomsttagare i dag betalar mer i skatt, även procentuellt, då vi har två olika nivåer för statlig skatt för dem med höga inkomster.
En annan anledning är att kommuner och landsting i Sverige i dag får sina största inkomster från den skatt vi betalar på vår inkomst. En obeskattad BI gör att dessa då får betydligt mindre skatteintäkter (i och med att bidrag och pensioner som beskattas försvinner) och då måste vi via staten ge ökade stöd till kommuner och landsting – alltså en ökad administration och byråkrati den vägen istället. Vi tror att det då är bättre att BI höjs och beskattas på samma sätt som övrig inkomst, det blir smidigast.
En tredje anledning är att vi i dag har flera avdrag som är beroende av att man har betalat inkomstskatt: reseavdrag, ränteavdrag, rot-avdrag osv. Om vi har ett skattefritt BI-belopp innebär det att de som endast har BI som inkomst inte kan göra dessa avdrag enligt nuvarande system.
Frihet och livskvalitet
Vi kan på goda grunder anta att ett samhälle med basinkomst skulle ge många positiva effekter på människors hälsa såväl psykiskt som fysiskt, så kallade dynamiska effekter. Detta skulle leda till minskad sjukskrivning och minskade kostnader för samhället. Detsamma kan antas för antalet brott vilket då påverkar såväl rättsväsendet som kriminalvården och dess kostnader positivt. Alla dessa positiva effekter som basinkomst skulle ge är mycket svåra att beräkna ekonomiskt och därför avstår vi från det nu. Vi kan konstatera att fördelarna är många och att vi redan i dag med ganska enkla medel kan ställa om vårt haltande trygghetssystem till en basinkomstmodell som kommer att ge en större livskvalitet, kreativitet och frihet för människor i vårt land.
