Låt flyktingarna skapa ett eget samhälle
På några få år mobiliserade de allierade otroliga mängder resurser och skapade det som möjliggjorde landstigningen i Normandie. Om de kunde då kan vi också nu lyfta i flock och hitta lösningar på uppenbara utmaningar som uppstår i kölvattnet på kris, krig och flyktingströmmar.
”All ändamålsenlig politik måste därför ta hänsyn till individens intressen och endast kunna få inskränka friheten av betydande skäl” – ett citat från länken som jag avslutar med.
Flyktingströmmen till Sverige på 150 000 personer. Vad lägger vi just nu mest resurser och fokus på? Integration, språkinlärning, dyra boenden som är svåra att skydda, med mera. Är det verkligen det bästa vi kan prestera? Den mest genomtänkta strategin? Det som skapar minsta möjliga oro i detta nio miljoner stora samhälle?
Jag känner mig alls inte säker på att det är någon bra idé att sprida ut/splittra en gissningsvis relativt homogen grupp människor från Syrien enligt den nuvarande modellen och samtidigt till exempel begränsa friheten att stanna kvar. Hur vore det om vi istället gav dem resurserna (tänk Marshall-hjälpen) att förverkliga det de själva önskar, så som de önskar, så länge de vill?
Jag föreslår att vi upprättar en långsiktig strategi för en fristad inom Sveriges gränser, med utrymme, mat och hälsosamma utvecklingsmöjligheter för alla dem som just nu är spridda över ett enormt område, bland människor de inte delar något språk eller särskilt mycket kulturellt med.
Om folk på Island kan skapa ett enhetligt och sammanhängande samhälle på 320 060 människor, då kan de 150 000 flyktingarna från Syrien också skapa ett fungerande samhälle här, med alla möjliga härliga erfarenheter och kunskaper. Det här skulle kunna vara en enorm tillgång för Sverige som jag ser det, och ett socialt experiment med modern fristadsbildning.
Läs gärna mera om fristäder här: www.ofuss.se/2012/03/164/