Att förvänta sig det oförutsägbara
De nya förutsättningarna för matproduktionen som vi står inför med ett klimat i förändring och ökande befolkning i världen, så behöver vi tänka nytt, menar forskare vid Siwi och Sida. Vi behöver tänka mer på näringsinnehåll och fördelning. Ska vi använda värdefull jordbruksmark för att odla socker?
En annan viktig koppling är den mellan vatten och mat. Den största delen, nästan 70 procent, av det sötvatten som används globalt går till jordbruket. Den industriella sektorn använder strax under 20 procent och resten går till allmänt bruk. Samtidigt beräknas den framtida befolkningsökningen fram till 2050 att vara 2 miljarder människor till.
I en färsk rapport från svenska FAO-kommittén, skriven av två forskare från Siwi, Jan Lundqvist och Jenny Grönwall, samt Anders Jägerskog från Sida, tar de ett grepp på livsmedelssäkerhet kopplat till vatten. ”Vatten är en grundpelare för mänskligt välbefinnande och stabilitet i miljön. Utan vatten och tillgång till vatten, så finns det ingen mat och ingen mänsklig värdighet” skriver Jan Lundqvist.
De menar att den framtid som vi nu står inför är annorlunda än vad som tidigare förutspåddes. Torka, översvämningar och ökad osäkerhet är det ”nya normala”. Jenny Grönwall menar att man behöver ta detta i beaktande i all planering och på alla nivåer, både globalt och nationellt.
– Vi står redan inför stora variationer och oförutsägbara händelser som vi inte är vana vid, säger hon.
Hon förklarar att vi i Sverige till exempel är vana vid fyra årstider, men i år hade vi en mild vinter, följt av en lång kall vår. Sommartemperaturerna har kommit först nu och vi vet inte hur resten av året blir.
– Klimatmodellerna visar just det som vi upplever nu. Ökade vindstyrkor, mildare vintrar och mildare somrar. Det är vad vi kommer att se mycket mer av och vad vi kommer få vänja oss vid i framtiden, säger hon.
Näringsvärde och rättvisa
Jenny Grönwall berättar att färska siffror pekar på att de svenska skördarna i år kommer att bli rekordstora, det nya klimatet kan alltså ha en gynnsam effekt på det svenska jordbruket. Men hon kan också se eventuella negativa konsekvenser genom att det inte längre går att förutse säsongerna, vilket ställer stora krav på lantbrukarna.
I länder med torra klimat är detta också ett mycket större problem.
I rapporten har forskarna också fokus på matens näringsvärde och fördelningen av resurser. De påpekar att vi globalt producerar mer än tillräckligt med mat för att föda hela jordens befolkning, men medan 800 miljoner människor är undernärda så är 2 miljarder överviktiga eller feta. Men de menar också att det handlar om att prioritera näringsrika livsmedel som räcker till alla.
I många länder innebär en ökning av levnadsstandarden att människor ökar andelen kött och mjölkprodukter i sin kost. Den mat som den rika andelen av befolkningen äter kräver ungefär 4–5 gånger mer vatten än en “smalare” diet med lite animaliskt innehåll.
Marknadens styrning
Jenny Grönwall lyfter också problemet med att marknaden kan styra vad som ska produceras och tillåts marknadsföra mat som är lättillgänglig och lockande men med lågt näringsinnehåll.
– När jag jobbade i ett slumområde i Indien sprang barnen runt och åt små kex. De säljs överallt billigt i små förpackningar och innehåller mycket fett, socker och salt, så barnen blir mätta och nöjda, men de får ingen näring. Det är inget som bygger friska kroppar och hjärnor på sikt, säger hon.
Hon säger att den subventionerade sockerproduktionen ger stort ekonomiskt uttag, och att kroppen hos den stressade nutidsmänniskan kräver socker som ett snabbt energitillskott.
– Det finns många rättviseaspekter av det också. Ser vi det i ett större perspektiv är det illa att så stora landområden går till produktion av så näringsfattig mat och vattnet som går åt skulle behöva användas till annat i stället.
Säkra vattenresurser
Vi kan göra många effektiviseringar av matproduktionen och göra bättre val från början.
– Vi behöver planera hur vi använder jordbruksmarken, på global nivå nästan, eller i alla fall på nationell nivå, och inte överlåta det till marknadskrafterna, säger hon.
Jenny Grönwall tycker att det samtidigt är tydligt i dag att ett växande antal företag inom livsmedelsbranschen, och andra som är beroende av vatten, nu ser riskerna med en ökad variabilitet i tillgången, och vill medverka till att säkra vattenresurser på kort och lång sikt. Fler och fler är medvetna om att de har ett ansvar för att bidra till de mänskliga rättigheterna till mat och vatten. Men hon menar att påtryckningar från organisationer som Siwi är viktiga.
– Vi kan också styra över konsumtionen från kött till en mer vegetabilisk diet, det är något som behövs redan i dag. “Köttfri måndag” är kanske något som blir nödvändigt, och det kanske inte stannar vid det. Vi kanske kan äta kött en dag i veckan.
I Gansuområdet i Kina vattnar många sina odlingar med regnvatten. Foto: Greg Baker/AP/TT
Hon håller med om att dessa förändringar inte är lätta att göra i samhället.
– Det är den svåra frågan. Det behövs en större medvetenhet och det behövs utbildning båda av allmänheten och i skolsystemet med näringslära kopplat till naturresurser. Att förstå hur den egna hälsan är kopplat till klimatfrågan och vår egen överlevnad och andra arters överlevnad. Våra politiker behöver förstå det här bättre och skapa spelregler som reglerar marknaden. Beslutsfattandet behöver ske på ett transparent och deltagande sätt.
